Kråkkärret i Åbo fyller år i soliga tecken
Kråkkärrets 40-årsdag sammanfaller med att stadsdelen lyfts upp i Åbos stadsdelsveckor. Resultatet är en vecka fylld av kulturmöten, motionsevenemang, samt dans och musik i både etnisk och finländsk tappning.
Utbudet tyder på stadsdelens mångkulturella befolkning. I gatubilden syns lika många nyfinländare som mer etablerade finländare. Alla ger Kråkkärret höga betyg.
- Det är trevligt att bo här, för här finns så många fina människor, säger Khäu Hung, Kråkkärrsbo i över 25 år.
- Det har försvunnit en del sämre människor från området under de senaste 20 åren. Nu har området lugnat sig och det känns tryggare att vandra omkring, säger Raimo Hed, som bott i stadsdelen 20 år.
- Allt finns nära till hands, man behöver ingen bil, man behöver inte resa. Det är allt på grund av människorna, inte byggnaderna eller så. Jag bryr mig inte om ryktet, jag är stolt Kråkkärrsbo, säger Sadri Beqiri, som bott i Kråkkärret 24 år.
Spår av mord och medeltid
Stadsdelens dåliga rykte härstammar från mitten av 90-talet då Kråkkärret blev känt för ett antal dråp och rån. Sedan dess har ryktet hängt med.
Seija Niemi hör till dem som försöker ändra på stadsdelens image, men det är ingen lätt uppgift.
- Medierna skriver alltid när det händer något dåligt i Kråkkärret. Men nu har det skett en ändring, nu skriver man också om allt det goda som händer här.
Niemi har bott 8 år i Kråkkärret. Under den tiden har hon blivit aktiv inom hembygdsföreningen Varissuo-Seura, arbetat för integrationen av nyfinländare i samband med kaféet Suomi-kahvila, och skapat en maskot för Kråkkärret – Valborg Innamaa.
- Innamaa var en medeltida businesskvinna. Främst valde jag henne för att hon gett sitt namn till en av gatorna här.
Niemi är utbildad historiker, och hon har forskat i Kråkkärrets förflutna. Stadsdelens kantiga byggnader och frodiga grönska skvallrar om den ursprungliga idén till Kråkkärret, enligt Niemi.
- Tanken var att Kråkkärret skulle bli något att visa upp. En trädgårdsstadsdel.
Själv är Niemi mer intresserad av stadsdelens gator, som bär många spår av ett medeltida Åbo.
- Till exempel Krööpilägatan har fått sitt namn av en byggnad som stod där stadsbiblioteket numera står.
Folk bor sida vid sida
De senaste åren har Kråkkärret genomgått en förvandling. Stadsdelen har bland annat utmärkt sig som den lyckligaste i Åbo, samtidigt som man lyft upp den som ett praktexempel på integration.
Niemi påpekar att det i dag är fråga om att leva tillsammans, snarare än att umgås med varandra.
- Man umgås inte. Vi bor här, bredvid varandra i lugn och ro. Jag hoppas det ska bli en blandning av alla möjliga kulturer och att vi ska lära oss av varandra.
Niemi ser två hinder för att Kråkkärrets invånare verkligen ska kunna möta varandra.
- Det ena är språket. Det andra är att man är blyg. Både invandrarna och finländarna.
Kråkkärret är känt för mängden språk som talas där. Men Ascilla Hotaki har märkt att det är svårt att hitta svensktalande i området.
- Det är länge sedan jag pratade svenska med någon. När vi flyttade hit pratade jag enbart finska med kompisarna på skolan.
Hotaki flyttade till stadsdelen från Vasa för tio år sedan. Hon och hennes mamma Noohia är nöjda med Kråkkärret.
- Det är inte svårt att det finns så många olika nationaliteter här. Vi hälsar på varandra om vi känner varandra, annars lever vi i fred, var för sig.