Jobb kan få asylsökande att må bättre
De flesta asylsökande som har kommit till landet vill jobba. De känner att det är meningslöst att de inte har något att göra och de vill inte vara en belastning för samhället. Ett jobb kunde också skingra tankar och känslor av oro.
Ett jobb ger också bättre möjligheter att kunna få uppehållstillstånd för arbetstagare. Det gäller även asylsökande som har fått negativt besked på sin ansökan om asyl.
Osita Otisasa har fått flera negativa besked på sin asylansökan. För att ha en chans att stanna i Finland behöver hon ett jobb.
Hon är redo att vilken dag som helst ta emot ett jobb. Hon har redan för säkerhets skull ordnat med någon som kan ta hand om hennes tvååriga son Light under tiden. Tillvaron som sysslolös präglas av en känsla av hopplöshet.
Vill sluta oroa sig
- Jag vill vara en god mamma för min son. Jag har väntat i två år i Finland och fått flera negativ svar på min asylansökan. Om jag hade ett jobb kunde jag få annat att tänka på än att oroa mig, säger Otisasa.
För att Otisasa ska ha en chans att få uppehållstillstånd för arbete måste det vara ett arbete inom lantbruksnäringen, pälsnäringen eller trädgård och växthusnäring. Alltså sådana arbeten som det inte är någon större rusning till bland lokalbefolkningen.
För de asylsökande, eller åtminstone för dem som fått negativt besked på sin asylansökan, lönar det sig inte att ta emot ett jobb som bör bjudas ut till finländska medborgare eller EU-medborgare i första hand.
Lönar sig bara att söka vissa jobb
De jobb som de asylsökande tar emot ska helst vara sådana som det inte är någon rusning till. Endast då kan de få ansöka om arbetsvisum i landet. Det säger utlänningslagen.
- Det är just sådana säsongsarbeten som är viktiga för dem som har fått flera negativa beslut. Det lönar sig inte att söka andra jobb. Det är just de jobben som inte finländarna vill ha som ger dem arbetsvisum. Det kan hända att det finns andra jobb, men om man vill att det ska påverka möjligheterna att stanna söker man säsongarbete, säger Inger Ylikoski som engagerar sig för flyktingarnas väl både i arbetet och på fritiden.
Höll på att bli deprimerad
Che Tangwan Ntumngia var lärare i Kamerun. När han kom till Finland som asylsökande var han nära att falla in i depression då han inte hade någon möjlighet att arbeta och göra rätt för sig. Inger Ylikoski hittade då ett arbete åt honom inom potatisindustrin.
Ylikoski önskar hon kunde hjälpa alla. Det finns inget bättre än att se lyckan i deras ögon när de har fått ett arbete att gå till. Men det är inte alla förunnat.
Företagen inom lantbruk och trädgård kunde gärna anställa invandrarna i närregionen i stället för att rekrytera arbetskraft från utlandet för säsongsarbete. Det hoppas Kust Österbottens invandrarkoordinator Lilian Ivars i Närpes.
- I och med att det har kommit många asylsökande till Finland hoppas jag att man i första hand kan ge arbete åt dem som beviljas positiv asyl. Då finns ju arbetskraften redan här. Man kunde reflektera över att i närområdet finns människor som vill arbeta, och inte i så hög grad rekrytera arbetskraft från utlandet, säger Lilian Ivars.
Stark tradition av utländsk arbetskraft
I sydösterbotten, där växthusnäringen är stark har man redan en tradition av att ta in arbetskraft från utlandet, därför har det inte varit helt lätt för de asylsökande att ta sig in i branschen.
- De står på samma startlinje som alla andra. Någon omöjlighet är det inte att anställa asylsökande, men inte är väl den här branschen heller en bransch som ska fungera som socialbyrå, att man anställer bara för anställningens skull, säger Stefan Skullbacka på Närpes Grönsaker.
Det är behov och kompetens som avgör i första hand vem man anställer, även inom grönsaksnäringen, påpekar Skullbacka.
- Börjar man från kommun eller stat trycka på att man bör anställa en viss grupp, bör ju staten och kommunen i så fall komma emot och vara med och medverka. Det är en fri arbetsmarknad vi har. Är man duktig och villig att göra ett bra jobb så varför inte, säger Skullbacka.
Packa morötter gick för sig
Kurt-Erik Nordin, VD på Närpes Trä och Metall (NTM), å sin sida skulle gärna anställa invandrare och asylsökande.
Men han har i dagsläget ganska bittra erfarenheter av systemet det hela bygger på. Han kan nämligen inte ge fastanställning. Lagen säger stopp eftersom metallbranschen inte hör till de branscher som berättigar till uppehållstillstånd för arbetstagare.
Nordin anställde en asylsökande från Albanien men när han fick negativt svar på sin asylansökan hade han inte rätt att fortsätta arbetsförhållandet.
- Det kom fram att TE-byrån i Tammerfors hade det sista ordet. Det kom ett långt brev därifrån som sa att vi inte får anställa honom, säger Kurt-Erik Nordin.
I väntan på utvisning var personen tvungen att informera om vilka tider han befann sig på företaget och vilka tider han var hemma.
- Han fick inte avvika från de här tiderna. De hämtade honom och familjen och flög dem till Albanien. Dit for vår arbetare, säger Nordin.
Ett par veckor senare kom de tillbaka. Då hade mannen jobb inom jordbruket.
- Han började arbeta med att packa morötter. Då var allt frid och fröjd.
Storbrorsfasoner
För de asylsökande, eller åtminstone för dem som fått negativt besked på sin asylansökan, lönar det sig inte att ta emot ett jobb som bör bjudas ut till finländska medborgare eller EU-medborgare i första hand.
Möjligheterna att ansöka om uppehållstillstånd för arbete regleras av utlänningslagen i samarbete med den regionala Närings-, trafik- och miljöcentralens kartläggning över sysselsättningsläget och de branscher som behöver arbetskraft.
För att få anställa en person från Albanien måste de först kunna visa vilka andra som har sökt tjänsten och ha en bra motivering till varför de vill ha just en arbetstagare från ett land utanför EU.
Kurt-Erik Nordin tycket att det är lite storebrorsfasoner över det hela.
- Det inskränker på det fria företagandet. Om jag hade annonserat efter en svetsare som kan albanska hade det varit en annan sak. Men då måste jag ha en bra förklaring till varför just de språkkunskaperna är viktiga, säger Nordin.