1600-talets borgerskor i Åbo var självständiga - en överraskning också för forskare

De borgerliga kvinnorna i 1600-talets Åbo var driftiga och självständiga. Det berättar forskare Veli Pekka Toropainen, som disputerar vid Åbo universitet på lördag, 14.5.

Toropainen har forskat i de borgerliga kvinnornas liv i Åbo på 1600-talet och han blev överraskad över hur självständiga kvinnorna var. Han hittar likheter med det liv som dagens kvinnor i Åbo har.

- Den breda skalan på hur de här borgerskorna skötte sina ärenden, det överraskade mig. Jag hade tänkt som så att det är änkorna som dominerar materialet. Men det visade sig att också ogifta döttrar och gifta kvinnor skötte sina saker på samma sätt, säger Toropainen.

I 1600-talets Åbo var endast änkor myndiga. Ogifta kvinnor hade förmyndare, medan den äkta maken var kvinnans målsägare.

Förmyndaren hängde inte alltid med den driftiga kvinnan

De borgerliga kvinnorna i Åbo gjorde ändå mycket mer än skötte om hem och hus, berättar Toropainen. De förvaltade sin egendom, som kunde vara stor, förde saker till rätten om de ville ha upprättelse och reste långa vägar för att sköta sina affärer. Det här trots att de var gifta eller hade en förmyndare. Kvinnorna kunde sköta en del saker som enligt lagen var mannens uppgift.

I vissa fall ville ingen vara den ogifta kvinnans förmyndare, då förmyndaren inte hängde med i alla svängar. Kvinnorna blev också hörda, säger Toropainen.

- Exempelvis hördes de ogifta kvinnorna väldigt bra. Det är mycket intressant att läsa hur kvinnorna behandlades i rätten i Åbo. Egentligen behandlades de på samma sätt som män, det finns inga skillnader, konstaterar Toropainen.

Ung hustru förgiftade man med kaka och andra hemska historier

Dokumenten från 1600-talets Åbo avslöjar intressanta detaljer från folks liv. Kvinnornas liv i Åbo är också väldokumenterat jämfört med många andra städer i Norden och västra Europa, berättar Toropainen.

En av de mer tragiska historierna är den om Margaretha Kitt.

- Hon var en ung borgarehustru som flörtade med studenter och yngre borgare. Hon var gift med en äldre man. En av de yngre borgarna sade på skämt till Margaretha att om hon förgiftar sin man med kvicksilver så gifter han sig med henne. Då bakade hon en förgiftad kaka åt sin man och han dog, berättar Toropainen.

Ryktet viktigt på 1600-talet - lätt att snoka på grannen

En del kvinnor besökte rätten flitigt. Man var noggrann om sitt rykte på 1600-talet, samtidigt som man spred rykten om varandra och då hamnade man ibland i rättssalen.

- På 1600-talet tänkte man att om någon är lycklig så är det bort från mig. Det fanns ingen oändlig mängd lycka och därför försökte kvinnorna stjäla lycka från varandra. Man spred rykten exempelvis om att någon var i lönskaläge eller att någon använde trollkonster då den bryggde öl. Så var man i rätten för att rena sitt rykte, berättar Toropainen.

Åboborna bodde också mycket tätt in på varandra på 1600-talet och det fanns inte mycket privatliv. Det var alltså lätt att snoka på varandra och höra vad grannen pratade om.

Barn, fattiga och kvinnor intresserar i dag

Historieböckerna har traditionellt berättat om kungar och krig. I dag vill forskarna veta mer om vardagslivet.

- Tidigare har man forskat i förvaltningshistoria, krigshistoria och män. Nu har historieforskarna intresserat sig för exempelvis kvinnor, barn och fattiga. Det är viktigt för då får man en helhetsbild av vad som har hänt, konstaterar Toropainen.