Euroländerna oeniga om skuldlättnader för Grekland

Det grekiska parlamentet godkände på söndagskvällen ett nytt reformpaket för att gå de internationella långivarnas krav till mötes.

Reformerna handlar bland annat om att sänka de högsta pensionerna och höja skatterna för medel- och höginkomsttagare.

Grekiska fackföreningar motsätter sig reformerna och har strejkat och demonstrerat på helgen. På söndagskvällen drabbade även demonstranter och polis samman på Syntagmatorget i Aten.

Eurogruppen möts om Grekland

De grekiska inbesparingarna är på agendan i dag när euroländernas finansministrar möts vid ett extrainkallat möte i Bryssel.

Eurogruppen ska gå igenom en översyn av de reformer som Grekland har lovat genomföra för att få tillgång till sitt nästa lånepaket på ungefär 85 miljarder euro.

Det är frågan om det lånepaket som Greklands regering och långivarna kom överens om i juli ifjol.

Skuldlättnader eller inte?

Men vid mötet kommer man också att diskutera möjliga skuldlättnader för Grekland.

Internationella valutafonden (IMF) har länge uppmanat Eurogruppen att gå med på skuldlättnader för Grekland, eftersom låneprogrammet annars är ohållbart.

Men frågan delar euroländerna. Tyskland och Finland hör till de länder som motsatt sig skuldlättnader.

Däremot anser Portugal och Frankrike att Greklands skuldbörda ska lättas, skrev den tyska tidningen Der Spiegel i helgen.

Oenighet också om reformkraven

Dessutom har EU och IMF olika syn på reformkraven.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker anser att Grekland "i princip" nått målen för det reformprogram som fordringsägarna krävt och att EU kan börja diskutera möjliga skuldlättnader för Grekland.

Medan IMF inte bara krävt skuldlättnader av euroländerna, utan också flera nya reformer och större inbesparingar av Grekland.

IMF vill att den grekiska regeringen genomför ytterligare nedskärningar motsvarande 3,6 miljarder euro.

Grekland: Ohållbart!

Enligt Greklands finansminister Euclid Tsakalotos skulle det vara ohållbart och kontraproduktivt och störta Grekland in i en ny, djupare kris.

- Ingen ska tro att en ny grekisk kris som kunde leda till statens sönderfall skulle vara fördelaktig för någon, skriver Tsakalotos i ett brev till Eurogruppen som citeras av nyhetsbyrån AFP.

Den Syriza-ledda regeringen har bara några rösters majoritet i parlamentet.

Det finns farhågor om att marginalen kan försvinna om det grekiska parlamentet tvingas till ytterligare omröstningar om nedskärningar.

Ett nederlag i parlamentet för premiärminister Alexis Tsipras kan leda till nyval i Grekland.

Det kunde också leda till en ny likviditetskris i Grekland lik denna förra sommaren, något som alla parter vill undvika.

EU behöver IMF

För att Grekland ska kunna få det lånepaket som landet blivit lovat bör även långivarna sinsemellan komma överens.

Men Internationella valutafonden IMF har enligt tidningen Financial Times hotat med att dra sig ur det tredje lånepaketet till Grekland om inte eurogruppen börjar diskutera skuldlättnader.

För Greklands regering, som länge velat bli av med IMF, skulle det vara goda nyheter – men däremot skulle det sätta Tyskland i en i prekär situation. Tyskland deltar i ett tredje lånepaket bara om IMF är ombord.

Det är dessutom viktigt för EU att IMF fortfarande är en av Greklands långivare, eftersom EU vill slippa att stå för hela lånet själv.

Katainen: Villkor kan mildras

EU-kommissionens viceordförande Jyrki Katainen tror att de planerade reformerna i Grekland kommer att vara tillräckliga för att landet ska få nästa rat av sitt lånepaket.

- Utgångsläget är nu att vi ser att Grekland har gjort det som har krävts av landet, sa Jyrki Katainen i Yles morgon-tv.

Katainen påpekar att det grekiska parlamentets beslut var nödvändiga med tanke på Greklands framtid. Han säger att den grekiska regeringen nu håller på att slutföra den process som man borde ha rott i hamn för länge sedan, med strukturförändringar och reformer för att få statsbudgeten i balans.

Jyrki Katainen tror att villkoren för Greklands lånepaket kan mildras i framtiden.

- Det är möjligt att euroländernas finansministrar senare kommer till att lånet ska förlängas och kanske också att räntorna ska sänkas, sa Jyrki Katainen i Yles morgon-tv.

Enligt Katainen är Greklands största utmaning att få landets banker att bli tillräckligt stabila.