Många yrken försvinner - svårt att välja rätt utbildning

Arbetslivet förändras i rasande takt, och om 20 år är det många yrken som förväntas försvinna helt. Samtidigt vill ungdomar fortfarande utbilda sig inom väldigt traditionella branscher, och de saknar ofta kunskap om framtidens arbetsliv.

Att välja utbildning och yrke är i dag svårare än någonsin. Den utbildning man väljer, behöver inte nödvändigtvis ge jobb i framtiden.

Några av de mest hotade jobben är telefonförsäljare, bokförare, modeller, löneräknare och biblioteksarbetare.

Kristina Kottelin går första året i gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Hon drömmer om att bli läkare eller jurist.

- Som läkare är det lätt att få jobb, läkare behövs ju alltid. Och samma med jurister, det behövs alltid folk som sysslar med det, säger Kottelin.

- Jag vill bli musiker. Jag spelar cello, och här i Finland är det nog ganska svårt att få jobb eftersom standarden är så hög. Men om man jobbar hårt så tror jag nog att det kan lyckas, säger Linus Långbacka, också han gymnasist i Lärkan.

Förändringarna inom arbetslivet förväntas vara enorma och för studiehandledarna är det inte lätt att ge eleverna goda råd om vad det lönar sig att studera.

- Jag brukar säga att det är jätteviktigt att de börjar studera någonting de är intresserade av. Det tar ändå ganska många år innan de kommer ut i arbetslivet och man kan ju inte veta hur arbetssituationen ser ut sen, säger Tea Eriksson, studiehandledare vid Tölö gymnasium och Lärkan i Helsingfors.

Låglönejobb mest hotade i framtiden

Digitaliseringen och automatiseringen gör att många yrken kommer att försvinna. Mest hotade är de låglönejobb som inte kräver lång utbildning.

Näringslivets forskningsinstitut Etla har analyserat vilka yrken som med stor sannolikhet inte finns kvar om 10-20 år. Några av de mest hotade jobben är telefonförsäljare, bokförare, modeller, löneräknare och biblioteksarbetare.

De minst hotade jobben är däremot sådana att de inte kan utföras av maskiner. De här jobben kräver kreativitet och att mänskor möts. Hit hör till exempel experter på näringslära, hotellchefer, talterapeuter, psykologer och it-lärare.

Mera studiehandledning efterlyses

Vårens ansökningar till högskolor och universitet toppas av social- och hälsovårdsbranschen, teknik, ekonomi, humanistiska ämnen och kultur. Vissa utbildningar är speciellt populära, som till exempel medieutbildningar, men arbetsmöjligheterna inom den branschen är ändå begränsade.

Så klart väger också pengarna in lite. Även om det inte är det viktigaste så ska man ju kunna livnära sig på jobbet.

- Det finns en snedvridning då man tittar på antalet utbildningsplatser som är lediga och jämför det med vart ungdomarna söker. Ungdomarna söker fortfarande till väldigt traditionella utbildningar, säger Rita Asplund, forskningsdirektör på Etla.

Asplund efterlyser mera studiehandledning i skolorna så att eleverna fick en bättre inblick i arbetslivet. Tea Eriksson håller med.

- Tyvärr har vi för tillfället ganska lite tid att i klass gå igenom arbetslivsfrågor. Vi hinner helt enkelt inte med det, säger Eriksson.

En liten bättring blir det i alla fall på den punkten. Gymnasiet ska få en obligatorisk kurs till i studiehandledning, och där är det meningen att åtminstone delvis fokusera mera på arbetslivsfrågor.

Viktigast att jobbet är intressant

Då ungdomarna ska välja utbildning och jobb, är det många olika faktorer som spelar in.

Man måste också ha en plan B och eventuellt välja en annan bransch.

- Jag tror att det är viktigt att man är intresserad av det man gör, för annars orkar man inte göra det i 40 år. Så klart väger också pengarna in lite. Även om det inte är det viktigaste så ska man ju kunna livnära sig på jobbet. Dessutom vill jag ha ett jobb där jag kan hjälpa mänskor, funderar Krisitna Kottelin.

- Det viktigaste är att man själv är intresserad, men man måste också ha en plan B, och eventuellt välja en annan bransch om det inte finns så många jobb inom det område man helst vill jobba, säger gymnasisten Frida Björklund, som drömmer om att bli anestesiläkare.