Företagen får gissa vem de behöver

Över hälften av dagens skolbarn kommer att jobba med yrken som ännu inte finns, tror experter. Men varken utbildningar eller arbetsplatser vet ännu med säkerhet vilka kompetenser som behövs i framtiden.
Oberoende av hur arbetslivet ser ut framöver, kommer vissa egenskaper att behövas även framöver.
- Man måste självklart kunna språk. Förmågan att samarbeta blir också viktigare. Och de företag som nyrekryterar i dag söker ofta lagspelare som kan och vill lära sig nya saker, säger Timo Lindholm som är temaledare för arbetslivsfrågor på Jubilumsfonden Sitra.
Han ser behov av en attitydförändring, både hos arbetsgivarna och personalen. Det räcker inte med att lära sig ett yrke och tro att det ska bära livet ut. Företagen som i dag rekryterar ser allt mera på vilka förutsättningar de arbetssökande har att lära sig nytt på kort tid och hur man passar in i gemenskapen.
Man kan inte behöva 3-5 år tid för omutbildning mitt i karriären, utan fortbildning ska ske kontinuerligt.
― Timo Lindholm
- Det är så man skapar det goda arbete som företagen behöver, säger Lindholm.
Däremot tycker han att det byråkratiska tänkandet med fokus på avlagda examen och tidigare meriter är förlegat. Det borde i stället ge vika för en öppnare inställning och rätt attityd. På Finlands näringsliv EK är man inne på samma linje.
- Vi har alltid trott starkt på examina, men framöver tror jag kunnande blir allt viktigare. Det är ett kulturskifte som kommer att ta tid. Men vi ser signaler att det håller på att ske, säger Riikka Heikinheimo, som är direktör för kompetens och tillväxt på EK.
Ovisst kompetensbehov hos företag
Både på EK och Sitra ser man ett behov av förlängda karriärer. Unga borde komma snabbare ut i arbetslivet. Där kan de bättre lära sig de kunskaper som behövs i praktiken. Men vilka kompetenser som behövs är ännu inte helt klart.
Finland är inte ensamt om samma utmaningar. Men det gäller nu att snabbt komma igång med jobbet, säger man på Sitra.
- En del företag vet vad de behöver. Men många vet det inte, vilket är ett problem. Det beror på att företagen inte riktigt vet vad deras egen framtid är. Det hänger på den snabba globaliseringen och digitaliseringen, säger Riikka Heikinheimo.
Redan nu ser hon tecken att företagen har svårt att hitta rätt folk.
Företagen borde börja berätta vad dom behöver i framtiden
― Riikka Heikinheimo, EK
- Etablerade företag som nu behöver satsa på digitaliseringen har svårt att hitta skräddarsydd kompetens då många av de med nischat digitaliseringskunnande försvinner till start-up-företagen, som upplevs som mera dynamiska att jobba för, säger Riikka Heikinheimo.
Examen ger ännu jobb
Från universitetshåll vill man ändå betona att våra utbildningar hålls à jour. Våra teknologiutbildningar går i många fall i bräschen för utvecklingen. Och universiteten har nära samarbete med näringslivet för att uppnå synergieffekter och möta framtida kompetensbehov.
- Men säkert kunde samarbetet förstärkas. Vi ser ändå att våra studenter placerar sig bra på arbetsmarknaden och de tycker att utbildningen motsvarat förväntningarna, säger Kerstin Fagerström, som är studierådgivare vid Åbo Akademis fakultet för teknologi och naturvetenskaper.
Hon säger att statistiken visar att en examen ger goda förutsättningar att finna jobb. Och även om speciellt it-studenter gärna sökt sig till arbetslivet innan examenspappren är i handen, har lågkonjunkturen fått en del att återvända till skolbänken.
Det finns en viss oro, men många får jobb där de en gång fått in foten.
― Kerstin Fagerström
- Även om rätt attityd och personlighet är till fördel för att hitta jobb, så verkar det nog som examen skulle vara ett stort plus, säger Kerstin Fagerström.
Förändring allas ansvar
Den breda allmänbildningen från grundutbildningarna tar vi enligt Riikka Heikinheimo för given. Den ska även framöver basa för goda möjligheter till livslång fortbildning. Men det kommer att krävas reformer inom både utbildningen och arbetslivet, för att säkra att rätt kompetenser finns i samhället.
- Vi kommer att få bråttom. Men jag tycker inte att det är någon enskild institution som ska leda förändringsarbetet. Varje finländare och varje företag ska fundera på hur vi kan förändra attityderna för att de här förändringarna ska komma igång. Annars förlorar hela vår ekonomi och samhället på att vi blir efter i utvecklingen, säger Timo Lindholm.