Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Folkpensionsanstalten väcker oro och ilska

Från 2016

Ett byråkratiskt socialskyddssystem väcker oro och ilska bland publiken. Det ser mer till regelverket och paragrafen än människans livssituation. I synnerhet Folkpensionsanstalten (FPA) föranleder många tips från missnöjda människor.

Tipsen kom in med jämna mellanrum. Budskapet var att Folkpensionsanstalten är en byråkratisk instans som det är svårt att kommunicera med. Människor som skrev och ringde var frustrerade, ilskna och oroliga för sin framtid.

Socialskyddssystemet byggdes upp under en tid när det fanns kategorier som människor passade in i. De gäller inte längre och osäkerheten över vilka förmåner man har rätt till är större. Universitetslektor Johannes Kananen vid Helsingfors universitet är inte förvånad över att många hör av sig och är missnöjda.

- Socialskyddssystemet är evinnerligt komplicerat. Det handlar om över 100 olika förmåner som FPA administrerar, vilket kan leda till kommunikationssvårigheter mellan FPA och kunderna, säger Johannes Kananen.

Johannes Kananen, universitetslektor vid Helsingfors universitet
Bild: Yle/Patrik Skön

Fattigdom är slitande

Förutom att systemet är komplicerat så är förmånerna knappa och fattigdomen blir psykiskt betungande i längden.

- FPA:s förmåner är väldigt låga i förhållande till löner och kostnader. Så människor är i ekonomiskt trångmål, vilket kan göra atmosfären spänd och leda till konflikter, säger Johannes Kananen.

När vi satte in oss i berättelserna så visade det sig att det handlade om frustrerade människor som har råkat ut för ett stödsystem som är otydligt och svårhanterbart. Dagens arbetsmarknad med korta kontrakt passar inte in i det socialskyddssystem Finland har idag. Om kunden inte vet vad han eller hon ska göra, sker misstag. De drabbar slutligen kunden hårdast.

Dam i rullstol på övergångsställe
Bild: Mikael Crawford/Yle

Bidrag kan återkrävas

Ett problem som flera tipsare lyfter fram är återkrav av förmåner. Människor som söker bidrag av FPA tvingas ofta använda dem för att klara vardagen. Men en dag finns ett brev från FPA i tamburen som meddelar att bidraget var ett misstag, betala tillbaks pengarna. För människor som lever på existensminimum är det ett tungt besked.

Många ville tala, men samtidigt fanns en oro för att råka illa ut om man kritiserar Folkpensionsanstalten. I synnerhet på mindre orter är det känsligt att vara kund hos FPA. Att be om hjälp tycks vara skamligt i dagens Finland.

”För en snuttjobbare är det svårt med bostadsbidrag, när de årliga inkomsterna kan variera från 10 000 till mer än det dubbla. FPA:s system känns opålitliga.”

Kvinna, Österbotten

I huvudstadsregionen träffar jag ”Anna” som är sjukpensionär på grund av bipolär sjukdom. Hon har två barn och när det ena fick ett jobb för knappt halvår var "Anna" jättenöjd. Glädjen varade inte länge, eftersom flitfällan slog igen. Höjda inkomster i familjen ledde till sänkt bostadsbidrag.

- Att en ung människa får ett jobb i dessa tider gjorde mig jätteglad. Barnen tidigare har haft sommarjobb och FPA reagerade inte på de inkomsterna. Därför insåg jag inte att lönen kunde påverka bostadsbidraget, säger "Anna".

Betala tillbaks närmare 4 000 euro

Men ett barns inkomster påverkar stödet. Allt som allt återkrävde FPA närmare 4 000 euro för bostadsbidrag som betalats ut under en lång period. För henne blev det upptakten till en process som varade i två år.

- Jag ville reda ut frågan. Det finns ingen chans att betala tillbaks sådana summor som överskrider min månadsinkomst flerfaldigt. FPA säger alltid att beslut bygger på lagar och paragrafer, men det är ingen självklarhet att alla på FPA känner till dem eller är överens om hur de tolkas, anser hon.

Hon gick den långa vägen för att reda upp frågan. Bland annat klagade hon till Besvärsnämnden för social trygghet, men den konstaterade att den inte kunde behandla hennes ansökan. Jakten på ett skäligare beslut fortsatte.

Besvärsnämnden för social trygghet –industriell konfliktlösning

Viktigt med hjälpsamma tjänstemän

Därefter fortsatte hon korrespondera med FPA och skicka in intyg och redogöra för det ekonomiska läget och livssituationen. Hon vill ge en eloge till några tjänstemän inom FPA som inte bara gav henne blanketter men även hjälpte henne fylla i dem på rätt sätt. I synnerhet de gånger FPA:s datasystem meddelade att det inte går. Slutresultatet blev att hon lyckades nå en kompromiss med FPA.

- Efter två år av korresponderande har FPA gått med på att efterskänka hälften av summan. Även om det kommer att påverka min annars också minimala budget med femtio euro i några år framöver.

Slutresultatet var tillfredsställande, men vägen till det var lång och psykiskt påfrestande.

- Men jag kan tro att det är många som inte har krafter att gå inför en lång process. Då blir det bara att betala och lyckas inte det så är det utmätningen som väntar, säger Anna.

”Det känns som om jag betalar för FPA:s misstag. De räknar fel arbetslöshetsunderstöd som de återkräver. Bidragen är inte så stora att det går att lägga undan summor för eventuella felkalkyler. ”

Man, Nyland

120 miljoner euro betalas fel

FPA återkräver cirka 120 miljoner euro årligen. Arbetslöshetsförmåner, allmänt bostadsbidrag och studiestöd är de förmåner som inkrävs mest. Att Folkpensionsanstalten betalar ut för mycket beror ofta på att människans inkomster eller exempelvis antalet personer i hushållet förändras.

Missbruket kostar ungefär 8,6 miljoner euro

Folkpensionsanstaltens huvudkontor är ritat av Alvar Aalto. Huset byggdes under en tid av spirande optimism och konfronteras nu med ett åldrande Finland som verkar sakna framtidstro.

FPA:s huvudkontor i Helsingfors
Bild: Yle/Patrik Skön

På Folkpensionsanstalten är direktör Mikael Forss van vid kritik, men han känner inte igen sin organisation i den.

- Att vi gör saker av byråkratiska skäl eller för att vi vill vara elaka, stämmer nog inte. Nog försöker vi använda vanlig Business Intelligence och utveckla verksamheten för att det ska så smidigt som möjligt, säger Mikael Forss.

Förtroendet för FPA är högt

Han säger att undersökningar visar att finländare har ett högt förtroende för Folkpensionsanstalten. Försvarsmakten, polisen och FPA är de institutioner folket litar på. Bland annat har FPA ett högre anseende än politiska partierna. Men det här skiljer sig från de erfarenheter Svenska Yle har tagit emot.

- Att det sedan finns människor som är missnöjda kommer vi inte ifrån, eftersom det finns situationer där människor känner sig orättvist behandlade. Som tur är de inte många, men jag är nog medveten om att de finns, säger Mikael Forss.

När jag talar om hurdana situationer människor råkar in i håller Mikael Forss med om att det kan vara besvärligt med återkrav av förmåner.

- Samtidigt är det nog viktigt för hela systemets trovärdighet att FPA kräver tillbaks det som betalats för mycket. Men det finns säkert situationer där det känns orimligt. Det är jag medveten om.

Mikael Forss, direktör på FPA
Bild: Yle/Patrik Skön

Sök inte i onödan

När jag lyfter fram att systemet är svårbegripligt och tungt för medborgaren så vänder Mikael Forss på steken.

- Det handlar om att fylla i en blankett som kan ge en inkomst, jag tycker inte det är för mycket begärt att kunden tar reda på vad det handlar om. Och är det för svårt finns hjälp att få. FPA har fortfarande 200 kontor kvar om den elektroniska rådgivningen är svår att använda, säger han.

”Jag vill inte förnedra mig och gå till socialbyrån, för att söka stöd för att kunna betala tillbaks till FPA. Jag försöker hanka mig fram. Livet är ett helvete.”

Kvinna, Södra Finland

"FPA-veteraner"

Jukka Kumpuvuori är en jurist i Åbo som har mycket erfarenhet av att ifrågasätta beslut gjorda av FPA.

JUkka Kumpuvuori, jurist i Åbo.
Bild: Yle/Patrik Skön

Själv anser han sig ha tillbringat för mycket tid med instansen mot sin vilja. Dels å klienters vägnar, men även för sin egen och hustruns Tiina Kumpuvuoris del.

- Jag har en känsla av att FPA provar sig fram. Avslår förmåner och ser om kunden nöjer sig med beslutet. För ofta finns det väldigt lite argumentering för avslag, konstaterar han.

I vintras avslogs Tiina Kumpuvuoris ansökan om anstaltsrehabilitering. Den första sakkunnigläkaren gav avslag. Efter att de klagade kopplades en annan sakkunnigläkare in som ansåg att behovet för anstaltsrehabilitering fanns.

- Om argumentering och bedömningen av klientens behov är svag så äventyras rättsskyddet för klienten. Det är osakligt om sakkunnigläkare sätter sig in i ärendet ordentligt, endast efter klagan, säger Jukka Kumpuvuori.

Vården behövs

Tiina Kumpuvuori säger sig under årens lopp ha blivit en aktivist som kämpar för personer med funktionsnedsättning. Numera godtar hon inte dåligt underbyggda beslut från FPA eller någon annan instans.

- Det handlar om vård som förbättrar mitt liv och vardag, varför skulle jag inte kämpa för den, frågar Tiina Kumpuvuori.

Tiina Kumpuvuori i Åbo.
Bild: Yle/Patrik Skön

Behövs hotell?

Anstaltsrehabilitering kostar eftersom den innebär bland annat övernattningskostnader. Mikael Forss på FPA säger att det är bättre om samma vård kan ges i vardagen.

- Jag ser inte tilläggsvärdet i att man bor på en hotell för att få sin rehabilitering. Personligen anser jag också det vara bättre om den sprids ut på en längre period istället för någon vecka, säger Mikael Forss.

Tiina Kumpuvuori säger att hon gärna skulle få samma rehabilitering i vardagen, men just nu finns den inte tillgänglig i hemstaden Åbo.

- Jag tror inte att folk söker om anstaltsrehabilitering för skojs skull. Ingen söker om rehabilitering om den inte ger resultat. Vem vill försnilla ett besök till Kankaanpää, där jag får min rehabilitering. Det handlar om vårdinrättningar, inte lyxhotell, säger hon.

Hon tycker det är psykiskt betungande att tvingas kämpa mot Folkpensionsanstalten.

- Min CP-skada är permanent och den kommer inte att försvinna. Men jag förväntas hela tiden bevisa att jag är CP-skadad och att jag behöver rehabilitering.

På sikt tror att hon anstaltsrehabiliteringen kommer att försvinna. Det kan hända att hon har rätt.

Postlucka vid FPA:s kontor i Malm, Helsingfors
Bild: Yle/Patrik Skön

Mikael Forss säger att Folkpensionsanstalten har ett behov av att minska på kostnaderna. Det gäller att använda de begränsade resurserna så vettigt som möjligt.
I praktiken betyder det att läkemedelsersättning ställs mot rehablitering som ställs mot bostadsbidrag som ställs mot psykoterapi och kedjan blir lång och avvägningarna svåra.

- Under de kommande åren kommer servicen som innebär kostnader för arbetskraft att minska eftersom allt fler behöver den. Ingenting i den finländska ekonomin tyder på att det kommer mer resurser, säger Mikael Forss.

Kan systemet bli enklare för kunden?

Att systemet kommer att bli mer överskådligt för klienten i framtiden är osannolikt. Försök har gjorts under årens lopp, men de följer ett visst mönster och resultatet tenderar bli det motsatta.

- Försöken att göra systemet mer lättöverskådligt har varit många. Eftersom resurserna är begränsade så måste mer spärrar och regler läggas in för att hålla ner kostnaderna. Därför blir det mer och mer komplicerat trots strävan är den motsatta, säger Mikael Forss.

Skylt vid huvudingång till FPA:s huvudkontor
Bild: Yle/Patrik Skön

Det verkar som om socialskyddssystemet inte kommer att förändras i en enklare riktning, även om många talar vagt om att social- och hälsovårsdreformen kan hämta med sig en förändring. Även försöken med medborgarlön ses som en öppning, men inte nödvändigtvis en lösning.

”Jag har besvärat mig till FPA över ett beslut. Nu får jag veta att samma tjänsteman ska behandla ärendet på nytt. Det är svårt att veta vad som kan tänkas förändras.”

Kvinna, Södra Finland.

Universitetslektor Johannes Kananen kommer med ett billigt råd. Det kan vara svårt att förverkliga i praktiken, men det innehåller en ädel målsättning.

- Empati mot klienter och deras livssituation en viktig faktor för att det ska gå smidigt till, säger han.

Målet är att gå vidare

Jag ställer frågan till ”Anna” som i två år förhandlade med FPA om återbetalningen av bostadsbidrag. Hurdant är hennes förtroendet för FPA, är det lika högt som finländarens i gemen?

- Det varierar. Vissa dagar är jag tacksam för att det finns en möjlighet att få hjälp, andra dagar ser jag det hela som ett kontrollsystem som inte har ett intresse av hur jag ska klara mig.
- Och i framtiden?
- I framtiden ska jag försöka ha så lite som möjligt att göra med Folkpensionsanstalten. Förhoppningsvis klarar jag i något skede att ta mig ut i arbetslivet och lägga sjukpension bakom mig.

Tipsa Spotlight

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight. Det är inte längre möjligt att skicka in tips här, var god gör det via svenska.yle.fi/respons

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln