Trädgården som sköts som på 1800-talet
Fredrika Runebergs trädgård i Borgå verkar må bra av gamla skötselråd. Gården är en salig blandning av en tid som stått stilla och en ständigt ombytlig miljö.
I ett hörn av trädgården sitter en grupp människor och tecknar. På en bänk sitter en dam och njuter av majsolen. I syrénbersån finns ännu en ledig plats för den som vill slå sig ner för en kopp kaffe.
Trädgården vid Runebergs hem i Borgå är viktig både för orten, men också nationellt. Det handlar trots allt om Finlands äldsta bevarade stadsträdgård.
För tillfället domineras trädgården av blommande äppelträd, päronträd, plommonträd och förgätmigej i mängder. Fredrika Runeberg har själv planterat flera av växterna som finns i trädgården i dag.
- Det som är roligt med den här trädgården är att den är alltid lite annorlunda. Det är hela tiden olika växter som är på gång. Fredrika brukade själv varje dag ta den vackraste blomman och föra den till salsbordet, och det blev olika blommor hela sommaren, berättar museivårdare Maria Kovanen.
Man får inte vara för noga
Så gott som allt som finns i trädgården i dag fanns redan när familjen Runeberg bodde i huset. Något undantag kan det ändå finnas.
- Vi vet inte om gulsippan fanns här redan då, vi tror att den har kommit hit senare av sig själv. Men trädgården ska skötas som på Fredrikas tid, och hon skulle knappast ha rensat bort den. Därför får gulsippan vara kvar.
Att låta gulsippan sätta sin gyllene prägel på omgivningen är bara ett exempel på hur Fredrika skötte trädgården. Eftersom gården ska skötas på samma sätt nu som då, så finns det direktiv att hålla i minnet.
- Här används inga gifter, man lägger inte rotmattor under växterna, mycket görs för hand, vi har inte så mycket maskiner här, räknar Kovanen upp.
Dessutom har paret Runebergs barn gett en alldeles specifik regel för gården.
- De sa att ”mammas trädgård aldrig får vara en snörrät sak”. Det betyder att den alltid ska vara lite vild, man får inte vara för noga.
Det ska se likadant ut om hundra år
Kovanen berättar att blandningen av olika växter på samma ställe håller växterna friska och ohyran borta.
Allt får ändå inte leva fritt i trädgården. För att den ska hållas i gott skick krävs det en massa snigelplockande och ogräsrensning. En viktig sak att komma ihåg är att gården helst ska se likadan ut långt in i framtiden.
- När träden börjar bli så gamla att de snart dör måste man sätta en stickling i stället, så att vi har samma träd kvar. Blommorna måste också finnas i flera exemplar på någon annan gård, så att vi kan plocka nya om de av någon orsak dör här. Naturen gör ju sitt, allt som lever dör, konstaterar Kovanen.
En trevlig detalj med Fredrika Runebergs trädgård är att den är öppen för allmänheten, så vem som helst kan få njuta av blomsterprakten.
- Det är mest ortsbor som kommer hit, men visst kommer det också mycket turister. Alla hittar något spännande att se på, barnen tycker till exempel om de här smala sandgångarna där man kan gå omkring. Dessutom kan det vara spännande att den här trädgården är så annorlunda jämfört med det som man har hemma.
