Roundup används fortfarande i städernas parker
På huvudstadsregionens grönområden har man länge strävat efter att minska på användningen av eventuellt cancerframkallande glyfosatprodukter som Roundup. I flera kommuner används de ändå fortfarande, eftersom lika effektiva alternativ saknas.
Glyfosat är det verksamma ämnet bland annat i ogräsmedlet Roundup som för tillfället får säljas fritt i Finland. Nu funderar EU på att begränsa eller till och med att förbjuda användningen av glyfosatpreparat. I huvudstadsregionen har man redan för flera år sedan reagerat på kontroversen kring medlet.
- Vi försöker hela tiden minska på användningen av glyfosat. Vi har fått mycket respons från oroliga kommuninvånare, säger Pekka Engblom, som ansvarar för parkerna vid byggnadskontoret i Helsingfors.
I Helsingfors och Esbo har man experimenterat med bland annat tjära och eldkastare för att bekämpa ogräs.
Det största problemet är att andra metoder inte är lika effektiva. Enligt Engbloms uppskattning används glyfosatprodukter i dag för ungefär en tredjedel av all ogräsbekämpning i staden. I övrigt används pelargonsyror och hett vatten. I Helsingfors och Esbo har man också experimenterat med bland annat tjära och eldkastare för att bekämpa ogräs.
Engblom anser ändå att farorna i att använda glyfosat på grönområden är grovt överdrivna.
- Ämnet strider inte mot lagen om bekämpningsmedel. Dessutom använder den offentliga sektorn kring en promille av allt glyfosat som används i Finland, allt annat går till jordbruk. Om man äter något annat än organisk föda får man nog i sig mer glyfosat från mat än från någon park, säger han.
Glyfosat
Glyfosatprodukter har sedan 1970-talet använts för att bekämpa ogräs.
Koncernen Monsantos glyfosatpreparat Roundup är världens mest sålda ogräsmedel.
Enligt Internationella cancerforskningsinstitutet IARC:s rapport klassificeras glyfosat som ett sannolikt cancerframkallande ämne.
Ämnet misstänks också ha andra allvarliga biverkningar.
Forskningsresultat om glyfosat delar ändå åsikter och det finns ingen vetenskapligt konsensus om riskerna.
Andra metoder är dyrare
Liksom i Helsingfors har man också i Esbo och Vanda under flera år minskat på användningen av glyfosat. Till exempel använder ingen av de tre kommunerna glyfosatpreparat i lekparker.
Ett totalförbud av glyfosat skulle höja bekämpningskostnaderna eftersom andra metoder kräver mer mekaniskt arbete.
I Esbo och Vanda används glyfosat främst på stenytor och trafikområden. Dessutom används ämnet för att bekämpa besvärliga främmande arter, som den ihärdiga jättelokan som kan orsaka kraftiga allergiska reaktioner.
- Jättelokan kan sprida sig över enorma områden och den är väldigt svår att bekämpa med andra medel, säger Anne Mannermaa, chef för arbete på grönområden vid Esbo stad.
Enligt Mannermaa skulle ett totalförbud av glyfosat höja bekämpningskostnaderna eftersom andra metoder kräver mer mekaniskt arbete och personalresurser.
- Så kan man ju inom kommunerna fundera på hur välskötta grönområden ska vara. Att är det så viktigt att allt ogräs bekämpas, säger hon.
”Låt alla blommor blomma”
I Grankulla har man gått in för att helt avskaffa användningen av glyfosat. Där har jättelokan inte fått fotfäste, vilket underlättar övergången till andra bekämpningsalternativ.
- I fjol hittade vi jätteloka på ett ställe, och då sprutade vi några blad med Roundup. Annars använder vi inte glyfosat, berättar underhållsträdgårdsmästaren Minna Aavalehto.
Eftersom man inte till hundra procent kunnat slå fast att glyfosat inte är skadligt så är det bättre att inte använda det alls.
― Minna Aavalehto, underhållsträdgårdsmästare i Grankulla
Efter motstridiga forskningsresultat och misstankar om glyfosatets hälsorisker beslutade man i Grankulla att inte ta några risker.
- Eftersom man inte till hundra procent kunnat slå fast att glyfosat inte är skadligt så är det bättre att inte använda det alls, menar Aavalehto.
I motsats till de andra kommunerna använder Grankulla inte längre glyfosat ens på stenläggningar.
- De är traditionellt problematiska områden då det gäller ogräs i städer. Vi använder nu syra, men det är inte lika effektivt eftersom syran inte dödar växternas rötter.
Aavalehto tror ändå att människor vänjer sig till att det finns mer ogräs här och där. Vid planteringar måste ogräset rensas för att skydda de andra växterna, men annars tycker hon de kan få finnas till.
- Man kan försöka se det som en positiv sak när maskrosorna växer fram på våren. Låt alla blommor blomma så länge de inte orsakar skada.

Morgonöppet: Jenny Wallén om Esbo stads ogräsbekämpning och glyfosat
