"Fler negativa asylbesked betyder inte automatiskt fler som går under jorden"

Under asylprocessen ska den asylsökande varje månad personligen anmäla sig till myndigheterna. Det är ett villkor bland annat för att få ut de bidrag som utgör de asylsökandes inkomst.

Därför uppmärksammas de finländska myndigheterna tämligen snabbt på om någon asylsökande avviker och man har därför exakta uppgifter kring hur många som försvinner.

I de österbottniska landskapen är totalt 40 asylsökande försvunna sedan hösten 2015.

- Motiven bakom det här fenomenet är säkert många. I en liten del av fallen kan någon typ av brottslighet ligga bakom, antingen att den asylsökande är dåligt informerad och därför lättare kan utnyttjas av andra eller att den asylsökande själv har utnyttjat vägen till europa som ett led i någon typ av kriminell verksamhet, säger Päivi Nerg som på torsdag mötte pressen i polishuset i Vasa.

Kommer fler att gå under jorden?

Sedan början av maj har fallet med syriern Amjad Ahmad och hans familj väckt en hel del uppmärksamhet i Österbotten. Efter besked från migrationsmyndigheterna om en kommande utvisning valde familjen att gå under jorden i Jakobstadstrakten och hålls nu gömd.

Päivi Nerg känner inte till fallet och vill därför inte kommentera den enskilda familjens öde.

- Generellt kan jag säga att det är för tidigt att bedöma hur stort problem det här kommer att bli, eftersom det hittills är relativt få som har fått sina asylbesked, säger Nerg.

Nu skärper de finländska myndigheterna asylvillkoren och nya bedömningar om säkerheten i länder som Irak, Somalia och Afghanistan betyder att fler kommer att kunna skickas tillbaka. Finns det inte då en risk att fler blir så desperata att de väljer att gå under jorden?

- Möjligen. Men vi räknar nog inte med att de fallen ska bli särskilt många.

Extremt svårt leva som papperlös i Finland

Enligt Nerg följer man vid inrikresministeriet ändå noggrant utvecklingen vartefter allt fler av de asylsökande börjar få sina asylbesked.

- Det är extremt svårt att leva som papperslös i Finland, här finns inga samfund eller kollektiv som tar hand om dem på samma sätt som i till exempel Sverige, säger Nerg.

Redan nu för myndigheterna ändå en aktiv dialog exempelvis med kyrkan och församlingarna, till vilka hjälpbehövande ofta väljer att vända sig.

- Jag tycker den dialogen har varit saklig och bra. Vi förstår att man vill hjälpa men ber dem som aktiverar sig för de här människornas skull att förklara för dem att de befinner sig i landet olagligt och att det är oerhört svårt att leva utanför samhället på det sättet, säger Nerg.