Nej till kommunal tömning av slambrunnar

Kommunerna i Vasaregionen vill inte ha kommunalt ordnad slamtransport. Låt många små entrepenörer fortsätta sköta slamtömningen är budskapet. Vasaregionens avfallsnämnd får snart slamfrågan på sitt bord.

Cirka 12 000 hushåll i Vasaregionen finns utanför det kommunala avloppsnätet. 18 transportföretag i Vasa, Korsholm, Malax, Korsnäs, Vörå och Storkyro har tillstånd att tömma och transportera slam från fastigheterna.

Sedan gammalt är det fastighetsägaren som beställer transport och minst en gång per år ska slambrunnen tömmas. Men dagens system ifrågasätts i en rapport av Turun ammattikorkekoulu. Beställare är Vasaregionens avfallsnämnd.

Rapporten visar att 20 procent av allt slam hamnar på villovägar, sprids på åkrar eller förblir oinsamlat. Och uppgifter om tömningar och antalet hushåll gav bara sju slamtransportföretag ut. Utöver de 18 tillståndsinnehavarna finns det därtill företag som transporterar slam utan tillstånd.

Ohållbart system

Med bristfälliga uppgifter från företagen är övervakningen omöjlig för Vasaregionens avfallsnämnd. Och med slam på villovägar och slamtransportörer utan tillstånd bryter kommunerna mot den nya avfallslagens 37:e paragraf.

Avfallshanteringschef Camilla Enell-Öst har talat för att nämnden övergår från fastighetsvis avfallstransport till kommunalt ordnad transport. Kommunerna har i sina utlåtanden tagit avstånd från förslaget.

- Kommunerna och invånarna vill att fastighetsägaren själv får välja och beställa slamtransportör, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Kenth Nedergård i Korsholm.

Liknande säger man i de övriga kommunerna. Nedergård ser en fara i att skrota det lokala nätverket av transportörer.

- Vi tappar den lokala företagarandan och hamnar i klorna på en stor nationell eller kanske internationell aktör.

Nedergård säger att han ser det ur konkurrenssynvinkel och att det är bättre att ha många små företag som håller prisnivån nere.

Prejudikat i domstol

Vasaregionen är sent ute att pröva om man klarar avfallslagens krav. Det beror på att nämnden bildades för bara ett par år sedan. Andra regioner har hunnit längre och besluten har prövats ända upp i Högsta förvaltningsdomstolen.

I HFD:s utslag har den röda tråden varit att nämnden ska fatta beslut utifrån avfallslagen och inte utifrån åsikter. Beslut att fortsätta som tidigare har som regel underkänts och förpassats tillbaka till nämnderna.

- Det är vi som bestämmer och inte kommunerna, säger avfallsnämndens ordförande Robert Grönblom, men utan att avslöja sin egen åsikt.

Nämnden är en myndighet och det finns inte utrymme för tyckande, säger i sin tur avfallshanteringschef Camilla Enell-Öst.

- Det här är ingen åsiktsfråga och i dag uppfylls inte paragraf 37 i lagen. Då hjälper det inte vad kommunerna och invånarna vill.

Gör bättre

För Vasaregionens avfallsnämnd finns nu bara två alternativ. Antingen byte till kommunalt ordnad slamtransport eller förbättra dagens transportsystem så det uppfyller lagens krav.

Kenth Nedergård talar för det senare alternativet. Om övervakningen inte fungerar i dag måste man bli bättre på att rapportera och följa upp slamhanteringen, säger Nedergård.

- Minimikravet är tömning en gång per år och det måste man se till att lyckas med.

Det kräver ett register över fastigheterna och att transportören följer rapporteringskravet. Men det fungerade inte 2015. Av 12 000 hushåll fick avfallsnämnden tömningsinformation av 4 033 hushåll.

Avgörande på gång

Kommunerna dömer alltså samstämmigt ut alternativet att man övergår till att sköta slamtömningen i kommunal regi. Men hur man ska få ordning på dagens transportsystem är en öppen fråga.

Den nya nya avfallslagen kan i varje fall inte klandras för att vara glasklar. Det heter att avfallshanteringen inte ska medföra skada för hälsa eller miljö och transporterna ska ordnas på ett allomfattande tillförlitligt icke diskriminerande sätt.

I lagen står också att beslutets verkningar ska vara positiva för hushållen, företagen och myndigheternas verksamhet. Det är skrivningar som avfallsnämnden har att ta ställning till, men viss vägledning ger ju utslagen från HFD.

Vasaregionens avfallsnämnd avgör den kvistiga frågan antingen på sitt möte den 7 juni eller efter semestrarna den 30 augusti.

Torrt avfall näst i tur

En ännu större fråga blir det fasta avfallet. Det gätter alltså fast avfall som i påsar läggs i soptunnan. Här handlar det om 22 000 fastigheter i Vasagregionen. Också här ska avfallsnämnden granska om kommunerna uppfyller

lagens krav. Enligt uppgift fungerar inte transporterna tillfredställande på den här punkten heller. Transporterna av det fasta avfallet tar nämnden itu med efter att frågan om slamtransporterna är avgjord.