Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Vård på svenska är ingen självklarhet längre i Svenskfinland

Från 2016
Uppdaterad 23.05.2016 10:29.
Pernilla Vikström sitter i solen på trappan till hennes hem
Bildtext När Pernilla Vikström insjuknade i cancer hade hon och hennes man barn i lågstadieåldern att ta hand om.
Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Effektivare vård för lägre kostnad är huvudsyftet med den förestående social- och hälsovårdsreformen. Hur det ska genomföras i praktiken vet ingen ännu. Inte heller finns det en klar strategi för hur vården ska ordnas så att alla som behöver vård på svenska också får det.

Pernilla Vikström fick bröstcancer för tio år sedan. Under nio månaders tid var hon helt beroende av Vasa centralsjukhus som ligger 20 kilometer från hemmet i Korsholm.

- Jag hade barn i lågstadieåldern, intensiv vård med cytostatika, cellgifter och strålbehandling. Det krävde täta besök. När strålbehandlingen gjordes var det varje vardag. Efter det var det flera besök i veckan så det är ju klart att det är viktigt att det var nära, säger hon.

Kampen går vidare

Den stora frågan för svenska Österbotten inför social- och hälsovårdsreformen har varit huruvida Vasa centralsjukhus ska få behålla den fullskaliga jouren eller om den flyttas 80 kilometer till Seinäjoki centralsjukhus.

Social- och hälsovårdsministeriet har nu slagit fast att den fullskaliga jourverksamheten koncentreras till tolv sjukhus. Vasa centralsjukhus finns inte med bland dem.

Man intervjuas i sjukhusaula i Vasa centralsjukhus.
Bildtext Hans Frantz tänker kämpa vidare för Vasa centralsjukhus.

Beslutsfattarna i Vasa vill ändå inte böja sig för beslutet. De åberopar en så kallad språkklausul, som kunde göra Vasa centralsjukhus till det trettonde fulljoursjukhuset. Detta skulla trygga vården på svenska i Österbotten. Landskapet har 90 000 svenskspråkiga och en stor del av dem talar överhuvudtaget inte finska. I dag har centralsjukhuset i Seinäjoki inte en enda svenskspråkig läkare.

- Både lagen om patientens ställning och rättigheter samt språklagen och grundlagen utgår från att patienter har rätt till service på sitt modersmål, påpekar Hans Frantz, som är styrelseordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt.

Både förlossningarna och cancervård kan drabbas i Vasa

Utan fullskalig jourverksamhet påverkas flera funktioner. Hans Frantz tippar att bland annat förlossningsverksamheten drabbas.

I slutskedet när vården går ut på att lindra istället för att läka, krävs extra mycket kommunikation och mentalt stöd.

En annan typ av vård som drabbas är cancervården i och med att den inte bara omfattar en specialitet. Cancervården är beroende av samarbete med andra områden som alltid finns i ett fulljoursjukhus. Försvinner funktioner som inre medicin och anestesi blir vården av cancerpatienter mycket mera utmanande.

- I slutskedet när vården går ut på att lindra istället för att läka (palliativ vård), krävs extra mycket kommunikation och mentalt stöd, säger Markku Suoranta som är verksamhetsledare för Österbottens cancerförening. Här är modersmålet ytterst viktigt.

Nyanserna försvann när vården gick på finska.

När Pernilla Vikström hade bröstcancer fick hon all behandling i Vasa förutom operationen. Eftersom kön var kortare i Seinäjoki opererades hon där. Operationen gjordes perfekt i Seinäjoki, men Pernilla saknade möjligheter att få vård på svenska. Allt från frågor om hur hon mådde till instruktioner för eftervården gick på finska.

Jag klarar mig på finska. Jag jobbar en hel del på finska. Det är ändå en helt annan sak att bli allvarligt sjuk och inte få tala sitt modersmål.

- Jag klarar mig på finska. Jag jobbar en hel del på finska. Det är ändå en helt annan sak att bli allvarligt sjuk och inte få tala sitt modersmål, säger hon. I Seinäjoki fick jag inga råd, hänvisningar eller diskussioner om epikriser på svenska överhuvudtaget. Nyanseringarna försvann, minns hon.

Specialbehov på många håll i Svenskfinland

I det här skedet är det också svårt att säga hur vårdreformen påverkar den svenskspråkiga servicen överlag i Svenskfinland.

Kia Leidenius
Bildtext Kia Leidenius påpekar att det också finns positiva sidor med social- och hälsovårdsreformen.
Bild: Yle/Carina Bruun

Kia Leidenius, som är sakkunnig på Kommunförbundet, är orolig för att större enheter ska göra det svårare att beakta lokala och regionala intressen.

Hon nämner Pyttis i Kymmenedalen och Karleby i mellersta Österbotten som exempel på områden där en liten svenskspråkig befolkning borde kunna få sin vård på svenska.

I Egentliga Finland är den svenskspråkiga befolkningen koncentrerad till Pargas, Kimitoön och Åbo.

- Skärgården för med sig ännu flera utmaningar, säger hon.

Framtiden för Åbolands sjukhus är fortfarande osäker

Också i Åbo väntar man på vad vårdreformen för med sig. Här gäller frågan framtiden för det svenskspråkiga Åbolands sjukhus.

Åbolands sjukhus är ett fristående fullständigt tvåspråkigt sjukhus, som hör till Egentliga Finland sjukvårdsdistrikt. Sjukhuset är ett kommunalt affärsverk och en del av Åbo universitets centralsjukhus, ÅUCS.

Bildtext Åbolands sjukhus betjänar främst svenskspråkiga i Åboland.
Bild: Yle/ Nora Engström

ÅUCS har svårt att upprätthålla en svenskspråkig service och vill därför integrera Åbolands sjukhus med centralsjukhuset. På det sättet kunde antalet språkkunnig personal ökas.

Vi måste tala organisation framom byggnader

Åbolands sjukhus vill inte integreras och kämpar hårt mot sjukvårdsdistriktets planer.

Man intervjuas i sjukhusaula i Åbo universitets centralsjukhus.
Bildtext Sami Saarni är chefsöverläkare vid ÅUCS.

- Vi måste diskutera organisation och inte byggnader, säger Samuli Saarni som är chefsöverläkare för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Befolkningsunderlaget räcker inte till för att bygga ut specialsjukvården på Åbolands sjukhus. Vi talar om bara 20-30 000 personer.

- Det argumentet håller inte, kontrar ekonomichefen Mona Rönnholm vid Åbolands sjukhus. Vi erbjuder inte bara vård på svenska utan på två språk och då ökar mängden patienter.

Kvinna intervjuas i sjukhusaulan i Åbolands  sjukhus.
Bildtext Mona Rönnholm anser att sjukvårdsdistriktet förvränger siffrorna för patientunderlaget för Åbolands sjukhus.

Speciallösning i huvudstadsregionen påverkar hela sjukvårdsdistriktet

I förslaget till social- och hälsovårdsreformen föreslås huvudstadsregionen och övriga Nyland skiljas åt i två separata distrikt som var för sig har hand om primärvården och socialtjänsterna.

Aki Lindén, som är vd för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS), tror att en sådan modell kan blir rörig. Han har ändå större farhågor än så. Han befarar att specialsjukvården i Nyland, som HNS ansvarar för, också kan komma att påverkas.

- Man har ju sagt att HNS inte splittras som en producent, men HNS har nu ansvaret för hela Nylands område. I det nya systemet har två olika organisationer ansvaret över specialsjukvården. Då splittrar man ju ändå på något sätt den specialiserade sjukvården.

Aki Lindén
Bildtext Aki Lindén vill inte att specialsjukvården splittras i Nyland.
Bild: Yle/Carina Bruun

Hur det än går med uppdelningen och fördelningen av pengarna tror Aki Lindén inte att den svenska vården kommer att lida.

Förslag om att Ekenäs och Borgå kunde anslutas till huvudstadsregionen och Helsingfors Universitetssjukhus i stället för att som nu höra till HNS har kastats fram. Det skulle ge de svenskspråkiga fördelar, menar Lindén.

- Nu är kommuner med svenskspråkig majoritet inne i en större organisation, där de inte är i majoritet. Om å andra sidan två kommuner med svenskspråkiga i minoritet går samman får man en större mängd svenskspråkiga och då kan service på svenska ordnas lättare. Det finns många finlandssvenskar i Nyland som lever i starkt finskspråkiga kommuner, som inte får service på svenska. Då hela Nyland har ansvar att ordna servicen kan man också bygga starka svenska serviceenheter.

Se hela programmet här:

Programmet är inte längre tillgängligt

Närbild i Yle Fem måndag 23.5.2016, kl 20.00
Andra sändningen tisdag 24.5.2016, kl 17.25

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln