Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Kampen för det samiska

Från 2016
Uppdaterad 10.06.2016 16:02.
Samhällslära - Vetamix: Den stilla kampen: Skam och stolthet - Spela upp på Arenan

När Susann upptäckte att hon var same blev hon inte alls glad. Det samiska var förknippat med något skamligt och oönskat. Men dagens unga samer är stolta över sitt ursprung. I programmet får vi veta hur det samiska kom att förknippas med något negativt och hurudan kamp för den samiska kulturens överlevnad som förts och förs än idag.

I serien Den stilla kampen träffar vi samer från hela Nordkalotten; Murmansk och Kiruna, Kautokeino och Elgå, Kåfjord, Levi, Lillestrøm, Karasjok och Helsingfors. De har alla fört en stilla kamp för att få erkännande och bekräftelse av omgivningen. I serien diskuteras kultur, språk, utkomst, utbildning och andra aspekter på det samiska livet idag.

Anna bor i Murmansk och jobbar som urfolksrådgivare
Bildtext I programmet träffar vi Anna som bor i Murmansk, hon kämpar för att hålla den samiska kulturen och språket vid liv.
Solbjørg växte upp på internatskola under förnorskningen.
Bildtext Solbjørg berättar om hur det var att bli skickad till internatskola som 7-åring för att tvångsassimileras.
Susann Skogvang har skrivit en bok om samerätt.
Bildtext Susann är juris doktor och skrev den första boken om samerätt.

Från skam till stolthet

Samerna härstammar från det folk som bosatte sig på Nordkalotten efter istiden för över 10 000 år sedan. Samerna är ett av världens ursprungsfolk. Det som kännetecknar ett ursprungsfolk är att de sedan långt tillbaka i tiden innan andra folkgrupper anlänt och koloniserat ett område varit bosatta där. De anser sig vara skilda från den allmänna befolkningen och har sin egen kultur, eget språk och egna traditioner.

Karta över Sápmi.
Bildtext Sápmi, eller Sameland, omfattar samernas historiska bosättningsområden.

På 1500-talet började omvälvningen av de samiska samhällena sätta igång. De nordiska länderna började allt mer styra över det samiska landsområdet då man ville komma åt jaktmarkerna och fiskevattnen där. Nybyggarna i området blev allt fler och påverkade samerna med sin kultur och religion.

Samerna assimileras

I Finland var en stor del av samerna skogssamer, som till skillnad från fjällsamerna inte bedrev rennäring, utan levde på fiske, jakt och annat som naturen hade att erbjuda. Skogssamerna assimilerades på ett ganska naturligt sätt.

I 1800-talets Norge växte sig nationalismen stark. Där började man föra en medveten assimilationspolitik, minoriteterna skulle förnorskas. Man såg det också som ett säkerhetshot att befolkningen, dvs. samerna, vid gränsen till Ryssland inte var integrerad i det norska samhället. Det samiska språket och kulturen blev därför förtryckt.

Samiska skolbarn.
Bildtext Under förnorskningen skickades samiska barn till internatskolor där de skulle lära sig norska. Det samiska språket och kulturen sattes det inget värde på eftersom det samerna skulle assimileras.

Rashygienens tidevarv

Bland svenskarna var situationen annorlunda, där tyckte man att ”lapp skall vara lapp”. Man ville att samerna skulle fortsätta hålla sig till renskötsel och inte beblanda sig med det moderna samhället. Under den här tidsperioden började också uppfattningar om så kallade människoraser och rasegenskaper träda fram.

I början av 1900-talet satsade man mycket på rasbiologisk forskning i Sverige. Man hade redan tidigare sett samerna som ett primitivare folk men nu visade de framtagna rasbiologiska teorierna att samerna tillhörde en lägre stående ras.

Samerna betalar dyrt för industrialiseringen

Samtidigt började industrialiseringen ta fart och tillgångar som skog och järnmalm skulle användas. Det här trängde undan rennäringen på alla håll och den samiska kulturen och språket försvagades ytterligare. De olika formerna av orättvis behandling ledde med tiden till att man upplevde det som skamligt och fult att vara same. I synnerhet på 60-talet då många flyttade från landsbygden in till städerna, var man noga med att inte framhäva sin samiska bakgrund.

Nina Afanasyeva är same och bor i Murmansk.
Bildtext Många samer på Kolahalvön tvingades flytta från sina byar in till städerna. Nina Afanasyeva är en av dem, idag bor hon i Murmansk och fortsätter kämpa för bevarandet av den samiska kulturen.

På 70-talet vände trenden då olika sameföreningar började verka allt aktivare för att rädda sin kultur och sitt språk från att försvinna. Kampen var inte förgäves, sedan dess har samernas rättigheter utökats allt mer och 1995 tryggades samernas ställning i Finland på grundlagsnivå. Antalet samer i Finland har ökat stadigt de senaste 20 åren och idag beräknas de vara kring 10 000.

Diskriminerat ursprungsfolk

Ursprungsfolk har på alla håll i världen blivit utsatta för diskriminering eller förtryck i varierande grad. I vissa fall har det till och med varit fråga om folkmord. Hur man kringskurit samernas rättigheter har varierat i de olika länderna beroende på politik och lagstiftning. Många anser att samerna i Finland inte blivit utsatta för egentligt förtryck. Den samiska kulturen och språket har dock hotats av assimilation. Andra anser däremot att läget varit värre än så.

Bilder från festivalen Riddu Riđđu
Bildtext Det samiska är för många idag något fint och unikt som man vill värna om och lyfta fram. Det syns till exempel i den samiska musik- och kulturfestivalen Riddu Riđđu som ordnas varje sommar i Nord-Norge.


Uppgifter för studier och inlärning:

  1. Hur definieras en same enligt den finska lagstiftningen?
  2. Hur skyddas samerna av Finlands grundlag?
  3. Ge några exempel på andra ursprungsfolk i världen. Hur har de blivit behandlade och hur skyddas dom idag?
  4. Red ut begreppen assimilation, diskriminering, förtryck, tyranni och folkmord.
  5. Samerna blev tvungna att flytta undan för industrin och tvångsassimilerades. De förlorade sina hembygdsområden och kontakten med sitt språk, kultur och religion. De betraktades av samhället som en lägre stående ras. Vilken term tycker du är lämpligare att använda för att beskriva behandlingen samerna som folkgrupp utsattes för, diskriminering eller förtryck? Diskutera!
  6. Bestämmelserna om vem som anses vara same har ändrats genom årens lopp. Då den nuvarande officiella definitionen kom att gälla 1996 var det många upprörda röster som höjdes och man talade till och med om folkmord. Ta reda på varför genom att titta på klippet Ny lag om vem som är same i Yle Arkivets artikel Vem är en riktig same? (delvis på finska).

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln