Staden lovar modernare vård i Karis - anhöriga ifrågasätter priserna
Ett fyrtiotal äldre har nu flyttat från långvårdsavdelningar på Mjölbolsta till det nybyggda servicehuset i Karis. Förändringen har inte varit lätt. Anhöriga klagar på dyrare vård och dålig information. Nu granskar myndigheterna att allt har gått lagligt till.
Det är liv och rörelse i det nybyggda servicehuset Villa Anemone på Köpmansgatan i Karis centrum. Mängder av flyttlådor och möbler har burits in. I huset rör sig en del byggarbetare för att fixa det allra sista.
Det är 56 personer som ska bo på husets andra och tredje våning. Största delen av dem har hittills bott på långvårdsavdelningarna i Mjölbolsta.
De äldre är i varierande skick, en del rör sig bra på egen hand medan andra är sängliggande. En del personer kan kommunicera medan det inte går att få kontakt med en del.
På Mjölbolsta har klienterna tidigare bott i sjukhusliknande rum tillsammans med flera andra. Rummen och toaletterna har inte varit ändamålsenliga. I nya Villa Anemone ska de allra flesta få egna rum och eget badrum med toalett och dusch.
Det nya serviceboendet i Karis i ett nötskal
Gamla sjukhusavdelningar ett minne blott
Mjölbolsta är en stor gammal sjukhusfastighet utanför Karis. Tanken nu är att erbjuda Mjölbolstaklienterna en mera hemlik omgivning men med samma service säger äldreservicechef Kirsi Ala-Jaakkola vid Raseborgs stad. Hon lovar att inget blir sämre med vården i det nya huset.
- Gamla sjukhusavdelningar är inte lämpliga för någon att bo på. Mänskor med högt vårdbehov har också rätt till ett hemlikt boende där de får ha egna saker omkring sig.
Yle Västnyland har pratat med anhöriga till de klienter som flyttats. En av dem förundrar sig över flytten av långvårdsklienter till huset där staden erbjuder resurserat serviceboende. Släktingen är i livets slutskede och flytten till ett eget rum är enligt den anhöriga fullständigt onödig eftersom släktingen är sängliggande och inte kan kommunicera.
- En avdelning med flera i samma rum hade varit bättre och också billigare helhetsmässigt.
Demenspatienter ska inte ligga i sängen
Orsaken till att staden flyttar bort sin verksamhet från Mjölbolsta är att hyresavtalet med fastighetsägaren Folkhälsan går ut.
I bakgrunden finns också den nya lagstiftningen som innebär att kommuner i Finland ska skära ner på institutionsvård och mera gå mot boendeformer som är hemlika. Vården på institutioner, såsom ålderdomshem, ska minska och de flesta äldre ska vårdas i sina hem.
I Raseborg finns det ännu långvårdsplatser på åldringshemmen men de platserna kommer att minska avsevärt under de kommande åren, säger Ala-Jaakkola.
- Långvård är något som man överhuvudtaget inte har i de övriga nordiska länderna. Karikerat så säger sakkunniga att vi i det här landet traditionellt har skött demens med att låta folk ligga i sängen. Vi är inne i en process där vi ska börja tänka på ett nytt sätt.
I praktiken betyder det att de som kan röra sig inte ska bli liggande i sängen utan ska upp och gå.
- Det finns personer som är i det skicket att de inte kan dra nytta av den här förändringen nu. Men det handlar också om en process som ska komma till godo för dem som i framtiden flyttar in på enheten.
Anhöriga: Vi vet ingenting
Förändringen för de äldre har inte fallit i god jord hos alla. Några anhöriga som Yle Västnyland har talat med lyfter fram att staden har varit dålig på att informera om vad flytten betyder för den enskilda mänskan. Det här trots att det varit klart redan länge att servicehuset ska byggas och klienterna ska flytta.
- När man inte kan diskutera flytten med klienten så måste man diskutera med oss anhöriga.
Den anhöriga berättar att det har gjorts upp en ny vårdplan för släktingen men att de anhöriga inte har vetat något om den processen.
Ala-Jaakkola vid Raseborgs stad säger att det inte är någon plötslig nyhet att de äldre ska flytta från Mjölbolsta. Staden har ordnat ett informationsmöte för de anhöriga och före det har man skickat ut informationsbrev.
- När det nya läkarföretaget träffade klienterna hade anhöriga möjlighet att vara med och diskutera just den personens läge. Vår personal står också hela tiden till förfogande för diskussioner.
Några anhöriga säger att personalen har berättat för dem att också de är missnöjda med flytten och att beslut har gjorts över huvudena på dem. Personalen har sagt att de har fått lika lite information som de anhöriga.
Ingen i personalen har ändå tagit kontakt med huvudförtroendeman Mona Böhme gällande flytten.
Ala-Jaakkola förstår om personalen tycker det är oroväckande och lite skrämmande med förändringar men hon hävdar att förändringarna är nödvändiga.
- Man vill gärna ty sig till sådana arbetssätt som man haft i många år. När vi kommer till en helt ny enhet så kan vi inte spara gamla strukturer och arbetssätt.
Gamla arbetsteam kommer också att splittras men det har gjorts för att arbetsgrupperna på de olika enheterna i Villa Anemone ska bli bra och ha ett mångsidigt kunnande, säger Ala-Jaakkola.
Personaldimensioneringen är exakt lika stor på Villa Anemone som den var på Mjölbolsta.
Övervakande myndighet granskar om allt gått rätt till
Några personer pekar på flera fel i processen och har därför vänt sig till Regionförvaltningsverket som är den övervakande myndigheten.
Förutom brist på information så lyfter de också fram att staden inte har fattat ett individuellt förvaltningsbeslut gällande flytten som lagen kräver. Det här betyder att klienten och de anhöriga inte har möjlighet att överklaga beslutet.
Ledande överinspektör Marja-Leena Stenroos jobbar vid Regionförvaltningsverket i södra Finland.
Stenroos säger att lagen kräver att det fattas ett förvaltningsbeslut när serviceformen ändrar från att ha varit långvård till att vara resurserat serviceboende. Besluten ska baseras på en utredning som också klienten involveras i och ges möjlighet att säga sin åsikt och sina tankar om förändringen.
Beslutet borde fattas innan det verkställs, säger Stenroos.
- Regionförvaltningsverket har skickat ett brev med anvisningar angående beslutsfattande om socialvård så kommunerna borde vara medvetna om hur de ska gå till väga.
Staden: Vad finns det att överklaga?
Enligt äldreservicechef Kirsi Ala-Jaakkola har staden läget under kontroll när de gäller förvaltningsbesluten. En stor del av förvaltningsbesluten har gjorts. Staden har inte gjort några nya vård- eller serviceplaner för klienterna.
- Deras vårdbehov ändrar inte bara för att de flyttar till ett nytt hus.
Ala-Jaakkola säger att Raseborg nog pratar med anhöriga innan staden tar beslut om en flytt. Orsaken till att förvaltningsbesluten inte har kommit i god tid före flytten är att det egentliga beslutet kommer när allt är klart.
Hon förstår inte helt vad det är som någon anhörig skulle överklaga.
- Nu är det så att vi inte kommer att ha verksamhet och rum i Mjölbolsta utan allt flyttar till huset i Karis. Vi håller på att avveckla institutionsvården så vi har inte att erbjuda sådana mera.
För att bevisa sin poäng hänvisar hon till promemorian om verkställighet och tolkning av äldreomsorgslagen som Kommunförbundet har gjort.
- Det står helt klart och tydligt att man inte kan kräva vård på ålderdomshem i de kommuner där ålderdomshemmen har ersatts med enheter som erbjuder effektiverat serviceboende.
Det är inte bara Mjölbolstavården som ersätts med resurserat serviceboende. Också ålderdomshemmen Tunahemmet i Snappertuna och Mariahemmet i Pojo föreslås bli serviceboende i Raseborg. De ålderdomshem som finns kvar är Hagahemmet i Ekenäs och Bromarfhemmet (som är stängningshotat).
Anhöriga: Vården blir dyrare
Flera anhöriga som Yle Västnyland har talat med har reagerat på den nya kostnadsstrukturen på Villa Anemone. Där betalar klienterna inte en klumpsumma som på långvårdsavdelningarna. I stället betalar klienterna skilda avgifter för hyra, mat, tvätt, service och vård.
Staden har gjort upp kalkyler med pensioner i tre olika storlekar. I alla tre fall blir serviceboendet enligt staden billigare i jämförelse med långvården.
På långvårdsavdelningarna har klienten alltid fått behålla en minimisumma på 107 euro på kontot. På servicehuset får klienterna behålla minst 150 euro men de måste betala till exempel mediciner själv.
- Det är en försämring att det ohjälpligt blir dyrare för klienten när man ska betala medicinerna själv, säger an anhörig som i övrigt inte har något annat att klaga på gällande flyttprocessen.
Får man en månads mediciner för 40 euro?
En annan anhörig frågar sig om 150 euro är en tillräckligt stor summa och hur det ska gå om klienten i något skede måste betala för sjukhusvård.
Så här mycket betalar klienter för att bo på Villa Anemone
Nu får klienterna minst runt 40 euro mera i månaden i handen, men de ska i stället betala för mediciner och blöjor själv. Får man mediciner för 40 euro?
- Det kommer att gå. Vi ska komma ihåg att det här inte är en ny serviceform. Serviceboende finns i de flesta kommuner. Det kommer att fungera jättebra, säger Kirsi Ala-Jaakkola och tillägger att i Björneborg är minimisumman 120 euro för en klient som bor på serviceboende.
På Regionförvaltningsverket säger Marja-Leena Stenroos att det inte finns några regler gällande minimisumman som ska bli kvar på klientens konto varje månad när det gäller serviceboende.
- Det är en sak som vi önskar ska framkomma i lagen.
Stenroos känner inte till hur stora minimisummorna är i andra kommuner. Hon konstaterar att 150 euro inte är en så väldigt stor summa om man tänker på vad mediciner kostar.
Bostadsbidrag blir billigare för kommunen
Klienter på serviceboende har också möjlighet att ansöka om bostadsbidrag och vårdbidrag. Ansökan om bostadsbidrag måste de anhöriga göra själva.
En anhörig upplever att bostadsbidraget är ett sätt för staden att skjuta över kostnader på staten.
Kirsi Ala-Jaakkola konstaterar att alla som bor på hyra har rätt att ansöka om bostadsbidrag.
- Det är ett möjligt sätt för kommunen att spara pengar. Det är inte illa i en stad som Raseborg där pengarna har tagit slut för länge sedan.
Läkare på plats var tredje månad
Läkartjänsterna kommer också att ändra i det nya Villa Anemone. På Mjölbolsta har äldreomsorgens läkare besökt långvårdsavdelningarna och funnits till förfogade, men bara under tjänstetid. Läkaren har enligt Ala-Jaakkola inte besökt Mjölbolsta särskilt ofta, ungefär varannan vecka.
Fjärrläkarsystemet är tryggare och ger bättre stöd dygnet runt.
Nu satsar staden på fjärrläkartjänster. Det här betyder att en läkare besöker klienterna ansikte mot ansikte en gång på tre månader men personalen kan dygnet runt få läkarkonsultation per telefon.
Staden köper tjänsten av företaget Doctagon.
- Fjärrläkarsystemet är tryggare och ger bättre stöd dygnet runt. Vårdarna kan ta infektionsvärde och hjärtfilm och snabbt få läkarens respons på resultatet.
Slipper köra patienter till sjukhusjouren
Ala-Jaakkola har diskuterat fjärrläkarsystemet med äldreomsorgens läkare samt med läkare vid Doctagon och bådas bedömning är att det nya systemet är bättre än det gamla.
- Personalen kan när som helst ringa en läkare som har uppgifter om våra klienter. Man ringer inte till en jourläkare som inte vet vad det handlar om.
- Alla vet hur det är att föra en gammal mänska som kanske är minnessjuk eller har ett stort vårdbehov till en jourpoliklinik. Jag skulle inte kalla det för god vård.
Om en klient blivit dålig utanför läkarens tjänstetid på Mjölbolsta har personalen i de flesta fall varit tvungen att föra personen till jouren vid sjukhuset i Ekenäs. Det har inte varit lyckat.
- Alla vet hur det är att föra en gammal mänska som kanske är minnessjuk eller har ett stort vårdbehov till en jourpoliklinik. Jag skulle inte kalla det för god vård, säger Ala-Jaakkola.
Personalen gillar fjärrläkarssystemet
Personerna som tagit kontakt med Regionförvaltningsverket tycker ändå inte att det är tillräckligt att en läkare besöker boendet bara en gång på tre månader.
Ala-Jaakkola lyfter på nytt fram att klienterna i fråga inte är sådana som är i behov av sjukhusvård.
- Det är inte sjukhusavdelningar vi har haft på Mjölbolsta utan boendeenheter.
Hon har också gjort en förfrågan bland personalen på alla stadens enheter om läget före och efter att fjärrläkarsystemet introducerades. Responsen var konsekvent positiv.
- De säger att de äldre får bättre vård. Personalen har klara vårdlinjer och har kunnat minska på onödiga mediciner. Fjärrläkarsystemet förbättrar kvaliteten, säger Ala-Jaakkola.
Väntar som på julgubben
Alla är inte negativa till flytten. En del klienter väntar på att få sätta ner bopålarna i Villa Anemone. En anhörig berättar att klienten ser flytten som en milstolpe.
- Vi väntar på flytten som på julgubben. Det finns alltid kritik men man behöver inte gå ut i medierna. Man kan diskutera med personalen, säger den anhöriga.
Artikeln uppdaterades 27 maj 2016 kl. 09.05. Trots att Raseborgs stad fick läsa och rätta eventuella sakfel i texten innan publicering så blev det ändå ett fel i stycket om kostnader på serviceboendet. Där stod det felaktigt att klienter på serviceboende måste betala blöjor själv.