Veckans akademiska fest
I tisdags var det stor fin fest på Helsingfors universitet. Millenniumpriset i teknologi på en miljon euro delades ut och mottagare den här gången var den amerikanska biokemisten Frances Arnold som i början av 1990-talet hittade på ett nytt sätt att ta fram enzymer, ett sätt som både är snabbt, billigt och grönt. Gör en snabbvisit på festen du med! T.ex. via enminutsvideon längst ner i artikeln.
Precis klockan 14 då den högtidliga festen ska dra igång blir det tyst … Det ger lite tid att titta runt på den vackert upplysta salen.
Dekorationsljuset går i lila och smälter elegant ihop med de gamla vackra pelarna i byggnaden som en gång i tiden ritades av arkitekt Engel men vars festsal fick ny interiör efter de skador som andra världskriget åsamkade.
Men nu ska vi inte tänka på krig o elände, nu är det fest. Men statsmakten är med också här, närmare bestämt president Sauli Niinistö, och det är kanske därför det är tyst. Jag vet inte.
Precis som alla andra 700 gäster så sitter jag och väntar på att nånting ska hända, medan min bandspelare bandar minut efter minut andäktig tystnad.
Men så börjar det och dörrarna öppnas och in tågar först teknikakademins styrelse och så någon minut senare president Sauli Niinistö och prisutdelningsceremonin kan dra igång med barnkör, dans och presentation av hedersgästen, professor Frances Arnold, biokemist, bioingenjör och bioteknolog från California institute of technology. Arnold är stiligt klädd i en mörkblå klänning med matchande skor och vita pärlor som går bra ihop med hennes ljusblonda hår.
Hon ler stort och visas till en plats bredvid president Niinistö. Sen varvas ytterligare lite musik och festtal och så blir det dags att dela ut själva priset.
Fem datorer i världen
President Niinistö och professor Arnold reser sig och går fram tillsammans, Niinistö får ett ljuslila konstverk att överräcka, pressfotograferna lunkar fram, blixtrar av sina bilder och Niinistö passar på att i sammanhanget avfyra några vänliga ord med glimten i ögat.
- På 1940-talet sa chefen på IBM att det i framtiden bara behövs fem datorer. På samma sätt är det med det du gjort, för bara en kort tid sen visste vi inte om hela saken. Tack för att du bidragit till mänsklighetens utveckling.
Då professor Arnold får ordet passar hon på att bl.a. tacka sin pappa. Han gick bort förra sommaren men har varit ett stöd för henne, bl.a. uppmuntrade han henne att bli ingenjör:
"Som ingenjör har du alltid jobb", sa Frances Arnolds pappa då hon var liten och, säger hon själv vid prisceremonin, han hade rätt och jag har haft ett underbart jobb!
Evolution i labbet
Men nu har vi här ännu inte talat många ord om vad exakt det är hon har gjort som hon belönas för. Ja det är inte så enkelt att förstå, sådär som oinsatt. Dessutom är det ett rätt nytt område, precis som president Niinistö hänvisade till i samband med att han överräckte priset.
Men ungefär såhär är det.
Frances Arnold hittade på att man kan låta mutera gener på naturens egna villkor. Som forskare sätter man bara igång processen och sen gör naturen själv jobbet i laboratoriemiljön och producerar muterade proteiner av vilka vissa då är enzymer.
Därefter letar forskaren fram de muterade enzymer som passar hens syften just för tillfället, dvs för att ta fram en viss produkt, och förädlar hen dom i några omgångar.
Och sen kan alltså enzymerna användas till processer där man tar fram bl.a. tvättmedel, biobränsle, diabetestyp2-hjälpmedel, läkemedel och prosessad mat.
Det är egentligen evolutionen som jobbar för forskarna i laboratoriet och det är därför metoden kallas riktad evolution. Man puffar igång processen och naturen gör resten.
Prisets betydelse för Finland?
Millenniumpriset i teknologi på en miljon euro är ju ett stort pris. Vad betyder det för Finland? Jag ställer frågan till Åsa Lindberg, fysiker och akademisekreterare för Svenska tekniska vetenskapsakademin i Finland, som är en av bakgrundskrafterna till priset.
- Finland gör en jättebra sak med att värdesätta hela den vackra livscykeln med grundforskning, tillämpningar och innovation genom att dela ut priset.
Speciellt i dagens läge då man skär med hård hand i universitetens budgetar behövs den värdesättningen.
- Det är svårt att i dagens läge se följderna av nedskärningar. Det finns ju risken att någonting (viktigt) blir ogjort.
Vik in på festen via den här videon!
' /%3E%3C/svg%3E)
