Lärkan-rektor: rankingen inte rättvis

Gymnasiet Lärkan i Helsingfors toppar än en gång den nationella rankinglistan över hur väl abiturienterna i landets gymnasier har klarat sig i vårens studentprov. Lärkans rektor Magnus Westerlund är glad över att skolan har så goda resultat men ställer sig ändå själv delvis kritisk till hela rankingen.

- Man kan vara kritisk till att jämföra skolor med varandra på det här sättet, och fundera på hur bra det är att jämföra när man inte känner till alla faktorer som ligger bakom de här siffrorna.

Bland de vägande faktorerna finns bland annat skolans storlek och vad gymnasiet har haft för intagningsmedeltal. Utgångsläget kan vara helt olika i olika skolor, och det gör att en jämförelse av enbart studentexamensresultatet därför inte blir riktigt rättvist.

- Rankingen ger en rättvis bild för internt bruk i skolorna, som rektor kan jag granska våra resultat och jämföra dem med tidigare år - men när man jämför skolorna emellan blir det nödvändigtvis inte så rättvist.

Magnus Westerlund betonar också att gymnasierankingen inte säger något om kvaliteten på undervisningen.

- Den visar hur bra de blivande studenterna har klarat sig i proven. Det finns många saker som kan inverka på hur det går i ett studentprov och den allra viktigaste är den inre motivationen. Sen finns det andra aspekter som kan inverka på resultatet och bland dem finns också kompisar och lärare.

Också eleverna tveksamma till rankingen

Också de studerande vid Gymnasiet Lärkan ställer sig lite tveksamt till rankingen.

- Det känns ju bra för oss när Lärkan alltid är så högt uppe på listan, men det kanske inte är lika roligt för andra gymnasier som är helt i botten av listan, säger Julia Hellsten och får medhåll av Henrika Mohn.

- Man kan fråga sig om den här rankingen behövs, det är ju ändå den individuella prestationen som är det viktigaste.

Hellsten och Mohn tycker inte heller att resultatet i studentexamen är ett direkt tecken på om skolan är bra eller dålig.

- Vi sätter ju ner mycket arbete på själva kurserna, och i studentskrivningarna kan det sen av olika anledningar gå lite bättre eller sämre. Det är ingenting som bevisar något, säger Mohn.

- Men nog säger det kanske ändå någonting om undervisningen, tillägger Hellsten. Vi satsar ju ganska mycket här i Lärkan och det gör lärarna också, och både elever och lärare bryr sig om skolan. Det kanske resultatet säger.

Så här klarade sig gymnasierna i studentskrivningarna

Lärkans studenter bäst bland svenskspråkiga skolor.