Inte ett ord om vård på svenska

Vård på svenska nämns överhuvudtaget inte i expertgruppens slutrapport om valfrihet i social- och hälsovårdsreformen. Däremot ger förslaget nya möjligheter för svenskspråkiga serviceproducenter att etablera sig.

Det kan bli lättare att få vård på svenska på större orter, till exempel i huvudstadsregionen, där det finns utrymme för fler vårdproducenter.

- Finlandssvenskarna kan välja med fötterna. De kan ta med sig pengarna till den serviceproducent som ger bäst service på svenska, säger Corinna Tammenmaa som är språkrättsråd vid Justitieministeriet.

Expertgruppen för valfrihet i vården föreslog i tisdags att var och en själv ska få välja sin social- och hälsocentral. Där skulle medborgarna få basservice samt mödra- och barnrådgiving.

Centralerna skulle också dela ut remisser varpå patienten själv kan välja vart hen söker sig för övrig grundläggande vård. Den som inte är nöjd med centralen kan byta efter ett halvår.

Det borde absolut stå något om vård på svenska i rapporten

― Anna-Maja Henriksson, ordförande för svenska riksdagsgruppen

Professor Mats Brommels som har lett expertutredningen sade i går till Yle Nyheter att förslaget ger goda alternativ för vård på svenska.

- Jag ser stora möjligheter för serviceproducenter som vill etablera sig på språklig grund. I slutändan är det beroende på oss som vårdtagare och konsumenter, sade Brommels.

Mats Brommels är professor vid Karolinska institutet och har haft fler uppdrag inom en mängd nationella, nordiska och internationella hälsoinstanser. Brommels är också styrelseordförande för Folkhälsan.

Folkhälsan kan driva hälsocentraler i samarbete med privata företag

I framtiden kan vi exempelvis få se social- och hälsocentraler som Folkhälsan driver i samarbete med privata vårdföretag eller offentliga sektorn. Enligt förslaget ska serviceproducenterna ersättas av landskapen i huvudsak utgående från hur många personer som väljer deras service.

- Vi har goda chanser i konkurrensen bara vi satsar på kvaliteten. Det finns nämligen ingen automatisk garanterad plats för svenskspråkiga producenter och vi får jobba hårt, men vi har goda chanser, säger Stefan Mutanen som är vd för Folkhälsan.

- Folkhälsan skulle säkert kunna ha huvudansvaret för någon social- och hälsovårdscentral och vara med som samarbetspartner i andra, säger Mutanen.

Folkhälsan har tidigare erfarenhet av samarbete med privata vårdföretag, till exempel Diacor. Folkhälsan erbjuder som bäst hälsovård i Jakobstad och Västra Nyland. Mutanen anser ändå att Folkhälsan med sina nuvarande 1500 anställda inte behöver växa.

Vård på svenska nämns inte i rapporten

Expertgruppen får kritik för att inte särskilt lyfta upp svensk vård i sin rapport. Den enda gruppen som nämns specifikt med tanke på språk är invandrare.

“Invandrarnas språkkunskaper räcker inte alltid för att förstå text på finska. Det bör finnas serviceinformation att tillgå som är anpassad till olika människors förutsättningar. Informationen får ändå inte påverka personens slutgiltiga val, om inte hen själv uttryckligen ber om råd. Tillgång till information för alla befolkningsgrupper borde ingå som krav för att godkänna en serviceproducent.” (Fri översättning av rapporten på finska, sidan 21, tredje stycket.)

Språkrättsrådet Corinna Tammenmaa tycker inte att en allmän hänvisning till alla befolkningsgrupper är tillräckligt.

- Naturligtvis föds frågor om expertgruppen har tänkt på hur vård på svenska ska garanteras också i praktiken och inte bara i teorin.

Tammenmaa påpekar att de svenskspråkiga trots allt är väl representerade i expertgruppen. Anna-Maja Henriksson (sfp), ordförande för svenska riksdagsgruppen, är inte nöjd.

- Det borde absolut stå något om vård på svenska i rapporten, säger hon.

Vill skriva in vård på svenska i ny hälsovårdslag

Ett tidigare orosmoln har rapporten ändå skingrat. Patienterna har enligt förslaget i teorin samma rätt till vård på svenska både i offentlig och privat vård. Det här är en indirekt följd av att rapporten likställer alla serviceproducenter med det offentliga. Det betyder att språklagen gäller även den vård som privata sektorn och tredje sektorn erbjuder.

Frågan är om det här räcker i praktiken. Varken Anna-Maja Henriksson eller Corinna Tammenmaa anser att språklagen garanterar tillräcklig tillgång till vård på svenska. Båda vill att patientens rätt till vård på svenska och serviceproducentens skyldighet att erbjuda vård på svenska klart och tydligt skrivs ut i den nya hälsovårdslagen.

Yle Nyheter träffade professor Mats Brommels i samband med att rapporten överräcktes. Vi kunde inte nå honom för vidare kommentarer gällande svenskan senare under dagen.

1.6.2016 kl 07:14 Artikeln uppdaterad. Svenska serviceproducenter har ändrats till svenskspråkiga serviceproducenter.
1.6.2016 kl 11:41 Artikeln uppdaterad. Vi har lagt till uppgifter om professor Mats Brommels befattningar. Mats Brommels är professor vid Karolinska institutet och har haft fler uppdrag inom en mängd nationella, nordiska och internationella hälsoinstanser. Brommels är också styrelseordförande för Folkhälsan.