Toppdomaren Jonas Eriksson: ”Jag försöker alltid njuta någon sekund”

Han har en klar målsättning: att få döma EM-finalen på Stade de France i Paris den 10 juli. Det skulle vara höjdpunkten i hans karriär. Men svensken Jonas Eriksson är väl medveten om att vägen till finalen är lång.

– Det är många beslut som ska tas, man ska ha lite tur men som alla vet ju mer man tränar desto bättre tur. Men jag har ett fantastiskt team och bra flow och drömmer såklart om att vara med där så länge som möjligt i turneringen.

Jonas Eriksson hör till de främsta fotbollsdomarna i världen. Han är en av de 18 huvuddomare som skipar rättvisa i fotbolls-EM i Frankrike.

För två sedan i Brasilien visade han framfötterna. Det var väldigt nära att hans och hans svenska team skulle ha fått döma VM- finalen. Valet stod mellan Eriksson och italienaren Nicola Rizzola. Fifa valde Rizzola.

– Så kan det gå i turneringar, ibland stolpe in, ibland stolpe ut. Det jag var glad över att det blev en väldigt duktig domare som dömde turneringen. Nicola gjorde en strålande match.

På toppen av sin karriär

Redan som 13-åring dömde han sin första match. I dag är han 42 år och erfaren domare. Han dömer i allsvenskan, internationella landskamper, VM, EM, Champions League och senast finalen i Europa League i maj.

Han har mött de allra flesta av de stora fotbollsstjärnorna i världen.

– Jag tänker inte så mycket på vem det är. En domares styrka är behandla alla lika att prata med dem på samma sätt oavsett om det är en världsstjärna eller en som gör Champions League-debut. På ett ödmjukt sätt om det går. Läxa upp kan man behöva göra någon gång om någon uppträder otrevligt, men då ska man behandla alla på samma sätt. Samma regelbok gäller för alla.

Jonas Eriksson har otroligt minne. Han berättar att han kommer ihåg de flesta spelare och hur de har reagerat på olika domslut i olika matcher. Att ha fotografiskt minne är en stor fördel i domaryrket, berättar han.

– Jag försöker lära mig alla spelares namn och tilltala dem med förnamn. Inte bara de mest kända som jag har träffat 30–40 gånger utan även de som jag träffar första gången. Det ger en respekt på plan.

Konditionen på topp

En huvuddomare springer upp till 12 kilometer per match. Tidigare var den fysiska konditionen hans nackdel, men inte längre.

Sedan sex år tillbaka har Eriksson kunnat satsa på fotbollen på heltid. Det var en lyckad affär som fick honom att bli proffsdomare.

Han var delägare i ett bolag som sålde sporträttigheter till olika TV-kanaler. Bolaget blev uppköpt och Eriksson blev mångmiljonär och proffsdomare.

– Jag har haft förmånen att göra det här på heltid sedan 2011, så i 5–6 års tid har jag kunnat lägga fokus på träning, återhämtning och bygga upp en jättebra fysisk form som hjälper mig som domare. Jag orkar mera, jag är inte lika trött efter 80 minuter när ett svårt beslut ska tas.

Krävs det mer av en domare i dag än för några år sen?

– Det är enormt stor skillnad, de fysiska tester som vi gör sen några år tillbaka är tuffa och utslagsgivande, men också vår träning. Vi har ett träningsprogram som vi ska följa och vi blir granskade på ett annat sätt. Jag har varit Fifa-domare sedan 2002 och det jag ser i dag är en helt annan värld.

Inte rädd att göra misstag

För att kunna nå sin dröm om att få döma en EM-final så krävs det en perfekt insats i turneringen. Men han har ingen rädsla för att göra misstag.

– Jag är inte rädd för att begå misstag på plan. En domare tar upp till 400 beslut per match. Självklart blir det ibland fel men man får hoppas att det handlar om ett inkast eller en frispark som slås på fel plats som ingen bryr sig om. Men när jag går in på en match, så går jag och tänker att jag kommer att göra en bra match. Jag brukar inte ta fel beslut. Det är mycket mentalt.

Alla 18 huvuddomare i EM-turneringen har som mål att gå långt i turneringen och konkurrensen om det riktigt stora matcherna är stenhård.

– Vi är trots det mer kolleger än konkurrenter. Vi är bra kompisar som håller kontakt med varandra. Vi stöttar om någon har det svårt. Vi vet ju alla hur tufft det kan vara och hur små marginalerna kan vara.

”I sommar ska jag njuta”

Eriksson säger att det är en mäktig känsla varje gång han leder ut lagen på planen.

– När jag går in försöker jag alltid titta upp och försöka få en känsla av hur mycket folk det är. Jag brukar säga till mina kolleger nu njuter vi någon sekund för när matchen väl börjar då ett det jobb. Då är det koncentration, då ser man inte, man hör inte människor, man fryser inte. Man har inga känslor, man är bara inne i sina bedömningar.

Hur känns det efter en riktigt lyckad match?

– 22 spelare som tackar en. Ingen märker när jag går ut. Jag kommer in i omklädningsrummet känner mig trött både fysiskt och psykiskt. Är helt tom i huvudet och när jag väl ska gå och lägga mig snurrar en massa saker i huvudet och det är svårt att få sömn. Det är en perfekt match. Jag hoppas få några sådana i sommar.

Kanske den 10 juli?

– Hoppas på det – varför inte, säger Jonas Eriksson och skrattar.