Svenska blev inkörsport för en av Tysklands mest kända komiker

Det lönar sig att läsa svenska. Det brukar jag säga till alla. Svenskan är för det första ett löjligt enkelt språk. För det andra är det ett förhållandevist stort språk bland de mindre språken i Europa. Och för det tredje är det ett inkörsport till flera andra nordiska språk och flera andra nordiska länder. Ja, faktiskt till alla nordiska länder.
I och med att jag kan svenska trivs jag också som fiskarna i vattnet i Danmark, Norge, Finland och Island. Till och med på Färöarna var det inget som helst problem att komma till rätta med hjälp av svenskan. Det var också därför jag valde att lära mig just svenska när jag började med mina studier i nordiska språk och litteratur i Tyskland. Det blev den inkörsport jag hade hoppats på. Till och med till Finland, vilket var kanske mera oväntat.
Därför var det otroligt roligt att möta Gerhard Polt. Gerhard vem? undrar ni kanske. Skulle ni vara tyskar skulle ni inte fråga. Gerhard Polt är en av de allra mest kända och folkkära komikerna i Tyskland. Allt som oftast spelar han den tyska arketypen: den populistiska bayraren som sitter i ett öltält och berättar för alla närvarande hur slipstenen skall dras. Han är mannen från gatan. Eller mannen från oktoberfesten.
Det svenska språket som inträdesbiljett
Direkt när jag läste att han skulle uppträda på tyska skolan i Helsingfors (på inbjudan av tyska Goethe-Institut) försökte jag få en intervju med honom. Trots att jag visste att knappast någon som läser det här känner till komikern och kabarettisten Gerhard Polt. Men det var inte heller därför jag ville intervjua honom. Utan därför att jag visste att han hade studerat just nordiska språk och nordisk litteratur. Precis som jag själv. Och jag visste att han hade bott i Göteborg i ett antal år på 60-talet. Innan han blev känd och folkkär.

Så det var ett bra tillfälle, tyckte jag. Jag menar, när kan jag annars intervjua en för er okänd tysk komiker på svenska? Nu eller aldrig.
Svenska Bibi Johns letade efter en assistent
Jag blev ganska förvånad över hur bra hans svenska ännu var. Han talade det lätt och ledigt. Med en tydlig släng av göteborgskan. Det var otroligt intressant att samtala med honom och jag lärde mig mycket om hans förehavanden på 60- och 70-talet. Det som överraskade mig mest var det faktum att svenskan blev en inkörsport också för honom. Att han började uppträda på tysk teve på grund av att han kunde svenska.

Jag vet inte om ni vet vem Bibi Johns var. Eller är. Hon lever fortfarande, 87 år gammal. Jag tror att hon har varit mycket mera känd i Tyskland än i sitt hemland Sverige. På 50-talet mest som schlagerstjärna. På 60- och 70-talet som en stjärna med många egna program på tysk teve. Många tyskar kan fortfarande nynna med i hennes härliga schlager Bella Bimba:
Det var alltså hon som sökte efter en assistent för en teveshow på Bayrischer Rundfunk. Och när producenten hörde om en ung man som jobbade med ett annat program som bland annat hade reportage om Norden frågade han honom om han kunde prata så där äöyå. Visst kunde han. Och vips så blev Gerhard Polt anställd. Först som hennes personliga assistent och så småningom med egna humoristiska inslag.

Den lilla konsten
Numera är Gerhard Polt en av de allra största i den genre som kallas stå upp på svenska och Kabarett på tyska. Eller Kleinkunst, den lilla konsten. Hans rollfigur är den lilla mannen, han som tar en öl eller sju och förklarar världen för de som råkar sitta bredvid. Världen enligt bayraren. En katolsk och konservativ värld där allt som är främmande betraktas med missmod och farhågor. Också nordtysken. Eller preussaren. Ett verkligt skällsord i Sydtyskland.

Ibland, när jag har tråkigt, roar jag mig med att titta på Gerhard Polt-klipp på youtube. Till mina favoriter hör den bayerska ministern som förklarar democrazy för afrikanerna. Eller när han porträtterar den tyska före detta påven Benedikt XVI. med en lövblåsare.
För det, enligt mig, allra bästa klippet lånade han bara sin röst och så var det andra som monterade ihop rösten med filminspelningar från ett Hitlertal. Se här Hitler som blev lurad när han köpte en begagnad bil.
Angående stereotypier ville jag ännu veta av klichéspecialisten Gerhard Polt vilka sådana kan tänkas vara representativa för nordbor. Han svarade med en sann och egenhändigt upplevd historia. Historian om den knölfulle tysken på Oktoberfest som hör svenska vid bordet bredvid och frågar Gerhard Polt som sitter i svenskarnas sällskap varför de dricker så fruktansvärd mycket. Prost!

Gerhard Polt och de tre musicerande bröderna Wells som brukar ledsaga honom på alla möjliga och omöjliga instrument (3 alphorn!) trivdes bra på scenen i den knölfulla festsalen på tyska skolan. Och publiken med dem. Skratten haglade. Tyvärr gjorde Gerhard Polt inget nummer på svenska. Det sparade han för Stockholm där han uppträdde några dagar senare.