U-länder satsar mer på förnybar energi än rika länder
Världens fattigaste länder investerade i fjol för första gången mer på förnybar energi än de rika länderna i världen. U-länderna satsar på lätta och billiga lösningar.
Vid utkanten av ett majsfält vid staden Arusha i nordöstra Tanzania är 32-åriga läraren Hassan märkbart rörd.
Klockan är bara elva på förmiddagen men elmontören Mwatuma Mohamedi är redan klar med sitt arbete. I kväll kan Hassans son för första gången läsa läxor med hjälp av belysning från en lampa tack vare en liten solpanel som nu sitter fast på taket.
Familjen kan också för första gången ladda mobiltelefonen och lyssna på radio i sitt eget hem.
Det är den här typens enkla lösningar, som företaget Mobisol erbjuder, som blir allt vanligare i utvecklingsländer. Mobisols koncept är enkelt, du betalar din räkning med mobilen och betalar bara så mycket du har råd med per gång.
Rapporten Renewables 2016 Global Status Report visar att u-länder satsar mer på snabba och enkla energilösningar än rika länder. Bangladesh är världens största marknad för solenergisystem för hemmabruk, tätt följt av länder som Kenya, Uganda och Tanzania i Afrika, Indien och Nepal i Asien och Brasilien och Guyana i Latinamerika.
Fokus har skiftat till u-länderna
Rapporten är gjord av nätverket Renewable Energy Policy Network for the 21st Century (Ren21). Den visar att utvecklingsländer för första gången någonsin investerar mer i förnybara energiformer än världens rika länder.
- Det är en förväntad trend. Kostnaderna för förnybar energi sjunker hela tiden och de blir mer konkurrenskraftiga. Det billiga oljepriset dämpar utvecklingen, men i det stora hela har den här utvecklingen varit förutsägbar, säger programchef Jussi Nikula på Världsnaturfonden WWF som ansvarar för programmet för ekologiskt fotavtryck.
I fjol investerades globalt en rekordsumma på totalt 285,9 miljarder amerikanska dollar på förnybar energi och förnybara bränslen. Mer än 156 miljarder av de här investeringarna gjordes just i utvecklingsländer som Kina, Brasilien, Indien, Sydafrika och Mexiko.
Peter Lund, professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet, säger att de ökade investeringarna är ett klart tecken på att tyngdpunkten har skiftat bort från i-länderna.
- Utvecklingen vad gäller klimat och energi händer i u-länderna och speciellt i Asien. Kina och Indien tänker starkare på innovationer än vad Europa gör, där vill man på allvar skapa nya jobb och nya lösningar. Cleantech kommer att bli en av de härskande teknologierna i framtiden, konstaterar Lund.
Rekordstora summor investeras i förnybar energi
Ifjol investerades totalt 285,9 miljarder amerikanska dollar på förnybar energi och förnybara bränslen (exklusive vattenkraftsprojekt större än 50 megawatt).
År 2015 hade förnybara energikällor kapacitet att generera 1849 gigawatt el jämfört med år 2014 då kapaciteten var 1701 gigawatt. Det är den största årliga ökningen någonsin.
Kinas investeringar ökade mest, med 17 procent till 102,9 miljarder amerikanska dollar och står därmed för 36 procent av de globala investeringarna.
Samtidigt minskade investeringarna i förnyelsebar energi i i-länderna med åtta procent till 130 miljarder dollar år 2015.
Mest minskade investeringarna i Europa med hela 21 procent till 48,8 miljarder.
Ser man till ländernas BNP toppar Mauretanien listan över investeringar i förnybar energi, tätt följd av Honduras, Uruguay, Marocko och Jamaika.
Öppet spelfält
Medan u-länder skapar helt nya energilösningar måste de rikare länderna styra om från gamla fossila former. Fenomenet kan jämföras med mobiltelefonernas popularitet i u-länder.
Många länder i till exempel Afrika har aldrig byggt upp den dyra infrastrukturen för trådtelefoner utan hoppade direkt till mobiler. Merparten av invånarna i Afrika har ingen energi för tillfället och då är det lättare att bygga ett litet solkraftverk istället för tung och dyr infrastruktur.
- Då behövs det bara några batterier och man kan hoppa över den tunga investeringsbiten. Ofta tycker vi att vi har billig energi här hemma men då glömmer vi alla de stora investeringar som gjorts tidigare, säger Lund.
Det finns för och nackdelar med det här, anser Nikula.
- De fattigaste länderna har ett öppet spelfält och kan ta i bruk morgondagens energilösningar redan i dag. Det kanske sker på bekostnad av grundläggande infrastruktur. Europa har å sin sida infrastrukturen i skick men vi har satt massvis med pengar på fossila energisystem och det är en börda för förändringen, säger Nikula.
Klimatmålen sätter press
Större investeringar i u-länder kan också ses som ett sätt för länderna att ta sitt ansvar för den globala uppvärmningen. Tidigare i vår skrev över 170 länder under det globala klimatavtalet som man enades om på FN-toppmötet i Paris i december i fjol.
Avtalet strävar efter att begränsa klimatuppvärmningen till högst två grader och det träder i kraft år 2020.
- Det här har en helt grundläggande betydelse för om vi ska kunna nå målet på en global uppvärmning som är mindre än två grader. Man måste undvika att fästa sig för mycket vid fossila bränslen och då har varken fattiga eller rika länder andra alternativ än att övergå till förnybara energiformer, säger Nikula.
Han är ändå inte alltför positiv. Trots rapportens hoppingivande toner räcker den globala takten inte.
- För att vi ska uppnå målet om att begränsa klimatuppvärmningen före år 2050 borde vi redan vid decennieskiftet investera fyrdubbelt i förnybar energi och halvera eller helt skära ner investeringarna i fossila energiformer, fortsätter Nikula.
Kina snabbast på att förnya sig
Kina anklagas ofta för en nonchalant inställning till klimatfrågor och landet är världens största förorenare. I fjol investerade Kina ändå överlägset mest i förnybar energi och förnybart bränsle.
- Investeringarna är mycket större och takten snabbare i Kina än i västvärlden. Trots att Kina är den största förorenaren är det hoppfullt att förnyelsetakten också är snabbast, säger Nikula.
Europas investeringar minskar
Samtidigt minskade investeringarna i förnybar energi i i-länderna och den största minskningen skedde i Europa. En förklaring är att behovet av energi har stagnerat i Europa. De sjunkande kostnaderna är än en gång en del av förklaringen.
- Största orsaken är den ekonomiska recessionen och att energibehovet sjunker. Det finns redan en överkapacitet och investeringarna på förnyelsebar energi får vänta. I Finland sjunker energibehovet så vi klarar oss med de gamla kraftverken, säger Lund.
Billigare lösningar är en annan förklaring till de minskade investeringarna.
- Man får mer för mindre pengar och det är ju en positiv utveckling. Om man samtidigt ser på EU:s investeringar jämfört med ländernas BNP är det många andra länder som presterar bättre, säger Nikula.
Trots att Europa traditionellt har varit föregångare vad gäller förnybara energilösningar är EU:s nuvarande klimat- och energipolitik enligt Nikula inte tillräckligt lockande för investerare. Globalt är vind- och solenergi fortsättningsvis de populäraste formerna av förnybar energi.
- Det här är något också Finland äntligen borde inse, säger Nikula.