Fiskarna äter gärna vår plast - dör i förtid

Tidiga utvecklingsstadier av fisk som utsätts för pyttesmå plastpartiklar förändrar sitt beteende, växer sämre och dör i förtid. De föredrar också plast framom naturlig föda. Det visar en ny svensk studie.

Tillägg 14.8.2017 kl. 14.45. Den här forskningen har senare fått hård kritik. Svenska Yle redogör för den kritiken i den här artikeln.

I Östersjön finns det en hel del mikroplastpartiklar, alltså plastbitar som är mindre än fem millimeter stora. Mängden uppskattas växa med 40 ton varje år.

Mikroplasten härstammar ofta från större plastbitar som med tiden har sönderfallit eller så har plasten från början tillverkats i mikroskopisk storlek och ingått i hygienprodukter såsom tandkräm och ansiktskrämer, som sedan har runnit ut i haven.

Forskaren Oona Lönnstedt på Uppsala universitet har nu för första gången visat vad den här plasten innebär för fiskar - bland annat för abborrlarver.

Hon har gjort en studie tillsammans med kollegan Peter Eklöv, och den publicerades på torsdagen i den vetenskapliga tidskriften Science.

Plasten ger energibrist

- För mig var den största överraskningen med studien att fiskarna hellre äter plastpartiklar än sina naturliga födoämnen som är zooplankton. Fiskarna fick ingen energi att växa eftersom de bara hade ätit plast, kommenterar Lönnstedt.

Hon tillägger att det är ett väldigt stort problem.

Utkläckningen minskade också med 15 procent när fiskarna levde i höga doser av mikroplastpartiklar. Sådana här områden hittas ofta nära kusten, där till exempel abborren gärna håller till.

- Mikroplastpartiklarna kan också ha någonting att göra med den här drastiska nedgången som vi har sett i abborrbestånden under de senaste 20 åren, säger Lönnstedt.

På vissa områden i Östersjön finns det till och med mer än 100 mikroplastpartiklar per liter. Det är då i praktiken mycket svårt för fiskarna att inte äta av plasten. Plasten flyttar förstås också på sig hela tiden i takt med strömmarna.

Den svenska studien gjordes i laboratorieförhållanden men kan enligt forskargruppen till exempel generaliseras till att gälla läget i Östersjön.

- Vi lade märkte till att även de fisklarver som hade fått i sig bara en eller två plastpartiklar ändrade sitt beteende drastiskt, vilket ledde till att de blev uppätna av rovdjur. Larverna ignorerar livsviktiga dofter som varnar om att ett rovdjur befinner sig i närheten, förklarar Lönnstedt.

Mikroplastpartiklarna kan samtidigt vara för stora för fiskarna.

- Partiklarna fastnar i magen och tarmkanalen och då kan fiskarna inte äta vanlig mat, så de dör i alla fall, berättar hon.

Finländsk expert tolkar resultaten försiktigt

Den finländska fiskforskaren Lari Veneranta på Naturresursinstitutet anser att det är viktigt att lägga fokus på mikroplasten, men själv vill han se ännu mer forskning innan han tror på att det den svenska forskningen har kommit fram till i labbmiljö också gäller i havet.

- Man måste också ta reda på hur mikroplasten i praktiken inverkar på fisken. Halterna varierar betydligt från plats till plats, och kanske det också bara är vissa slags plastpartiklar som fiskarna gärna äter, säger han.

Veneranta påpekar dessutom att det kunde vara en bra idé att vi människor skapade fler ställen där fisken gärna förökar sig, såsom grunda strandområden och havsvikar.

Vad kunde göras?

Hur som helst är det klart att mikroplasten är problematisk för fiskbeståndet. Forskaren Oona Lönnstedt pekar på ett par möjliga åtgärder.

- Till exempel att förbjuda mikroplaster i kroppsvårdsprodukter. Sen tycker jag också att vi ska börja undersöka alternativa mer nedbrytbara produkter som kan sänka de globala utsläppen av plastavfall.

Den nu aktuella studien gjordes på abborrar, men i uppföljande studier har man sett samma effekter också på andra fiskar, bland annat flundror, gäddor - och fiskarter i Stilla havet. Redan låga halter av plaster ledde till stora negativa effekter för de studerade fiskarna.

Tillägg 14.8.2017 kl. 14.45. Den här forskningen har senare fått hård kritik. Svenska Yle redogör för den kritiken i den här artikeln.