Omstridd jättekanal ska byggas i Nicaragua - lokalbefolkningen protesterar

Nicaragua är ett litet land mitt i Centralamerika med rikt djur- och växtliv, fantastiska stränder och dimhöljda vulkaner, som ofta hamnar i skuggan av det större turistmålet Costa Rica. Men det håller på att förändras.

Nu ska nämligen en flera hundra år gammal dröm gå i uppfyllelse, när Daniel Ortegas sandinistregering tillsammans med den kinesiska affärsmannen Wang Jing ska bygga världens största kanal - 280 kilometer som ska förena Stilla havskusten med Atlanten.

Det är tre gånger längre och två gånger bredare än den nyligen utbyggda Panama-kanalen.

Allt sattes i rörelse år 2012 när Ortegas regering triumferade med det som ingen tidigare aspirant på kanalprojektet lyckats med nämligen att anta en lag, Lag 800, som möjliggör bygget av kanalen. Kanalbygget invigdes officiellt i december 2014.

Ett år senare blev det en global nyhet att den kinesiska affärsmannen Wang Jing, verkställande direktör för HKND, förlorat en stor del av sin förmögenhet.

Om det är orsaken till att kanalprojektet sedan dess har tappat fart eller det faktum att miljöstudien drog ut på tiden är svårt att säga, men på ytan rör det sig lite just nu.

Den förgätna fiskarbyn, El Brito, är i dag, så gott som öde. Här ligger Enoch i en hängmatta, med direkt utsikt över Stilla havet, där kanalen ska öppna sig för de enorma fraktskeppen.

Han berättar att han jobbade för kineserna under några veckor året innan, bland annat för att mäta havsdjupet. Nu vaktar han de övergivna enkla husen längs strandkanten.

I dag finns inga spår av varken kineser eller byggkonstruktioner på platsen, bara en liten militärförläggning med unga soldater som patrullerar längs stranden.

Några kilometer inåt land, nära den lilla staden Tola, driver Magaly en liten affär tillsammans med sin familj.

- De (kineserna red) kom förbi och sade att vår väg skulle bli huvudvägen till kanalmynningen och att vi skulle bli tvungna att flytta. Men vi vet inte vart, säger hon uppgivet och pekar ut över närområdet.

- Här bor hela min familj och vi har alltid bott här, konstaterar hon.

Både i Brito och på vulkanön, Ometepe, som ligger i Nicaraguasjön, eller Cocibolca som den egentligen heter, är folket mycket förtegna om kanalen, trots att ritningarna visar att det är just här kanalen kommer att passera.

– Vi vet inte mer än det vi har hört på nyheterna och väntar på att någon från regeringen ska komma hit och informera, säger Dany José Valle.

Dalilia González som står bredvid nickar instämmande. Hon har ett eget hus med tillhörande mark och vill inte förlora det.

Proteströrelsen, för det finns en sådan, tycks inte ha nått hit med sin organisering. Detta trots att just expropriering av mark är en av deras stora frågor.

Rafael Bermúdez, tidigare gerillaledare under sandinistrevolutionen som försörjer sig på att odla bananer, meloner och citrusfrukter på tjugo hektar bördig jord nära Nicaraguasjön, är en av de lokala protagonisterna i San Jorge, på fastlandet mitt emot Ometepe, i motståndsrörelsen.

Han berättar att en dag dök två regeringsrepresentanter upp och berättade att kanalens flygplats skulle byggas på hans marker och erbjöd honom 15 000 dollar per hektar, ett ganska skäligt pris.

– Vi är inte dumma och jag säljer inte, inte heller några av mina grannar, försäkrar Bermúdez.

Nu bryter Fátima Duarte in. Hon har tvingat avsäga sig sin plats i kommunfullmäktige efter att ha protesterat mot kanalen.

- Kanalen finns inte och kommer inte att finnas, så länge jag lever! säger hon.

Därmed uttrycker hon det som många av kanalens kritiker anser: kanalen är en rökridå för andra projekt.

Spekulationerna är många: Expropiering av mark, politisk prestige, geopolitik eller pengatvätt. Få vet med säkerhet och presidenten, ”El Comandante” (befälhavaren red. anm.) – tidigare revolutionsledaren - är förtegen och regeringen har inte uttalat sig om projektet på länge.

– Jag var med på den första demonstrationen mot kanalen, som anordnades här i San Jorge, berättar hon.

Alltsedan dess har hon slutat lyda order från ”El Comandante”, som hon säger.

Hemma hos Bermúdez befarar de att rika aktörer inklusive regeringen kommer att sko sig på projektet. I byggplanerna ingår en flygplats, hamnar, vägar, hotellkomplex med mera.

Även oron för negativ miljöpåverkan är stor. Kanalen kommer att skära genom sju nationella och internationella miljöreservat samt Nicaraguasjön, vilken är Centralamerikas viktigaste sötvattenkälla och största vattenreservoar.

Två av landets kommuner, Juigalpa och San Juan del Sur, är helt beroende av sjöns vatten för sin vattenförsörjning och befolkningen i många fler kommuner använder också vatten från sjön.

– Kanalen hotar landets viktigaste vattenreservoar och drabbar alla naturreservat som kanalen korsar, säger Monica López Baltodano advokat och talesperson för Grupo Cocibolca, den sammanslutning av nicaraguanska organisationer som är emot kanalen.

Hon har presenterat flera anmälningar mot lag 800, som hon menar strider mot konstitutionen just på grund av hur den antogs.

Den omstridda kanallagen klubbades nämligen igenom under tre dagar år 2012, utan att befolkningen blivit informerad, än mindre tillfrågad om det stora projektet. Det var också det som fick oppositionen i landet att gå i taket och genast höja rösterna i protester.

Den omfattande miljöstudien, som den brittiska konsultbyrån Environment Resource Management (ERM) tog fram på uppdrag av det kinesiska företaget HKND, publicerade i slutet av 2015. Även där framkommer att stora naturskyddsområden kommer att drabbas.

Slutsatsen är ändå att projektet skulle kunna bli mycket fördelaktigt för Nicaragua om utformningen, bygget och driften genomförs med bästa möjliga internationella standard.

Kritikerna menar dock att bedömningarna baseras på för lite data och att studien är färgad av sin uppdragsgivare.

Bill Wild, HKND:s chefsrådgivare, har vid upprepade tillfällen uttalat sig i media och sagt att det enda som kan rädda miljön är just kanalen.

- Kanalen kommer att gynna miljön genom att den ekonomiska utvecklingen främjas, anser han.

Motståndarna uttrycker dock en rädsla för att jobben kommer gå till kineserna, eftersom den tekniska kunskapen för kanalbygget saknas bland lokalbefolkningen.

Regeringen är säker på sin sak: kanalen kommer byggas. Det anser även många analytiker. Det är bara en fråga om tid.

President Daniel Ortega försvarar kanalen med med näbbar och klor. Drömmarna är stora. Kanalen ska göra Nicaragua till ett nytt ekonomiskt centrum i Centralamerika.

Ekonomin beräknas inom fem år växa med 15 procent och förvandla regionens näst fattigaste land till den tredje snabbast växande ekonomin i världen. Inom samma period beräknas även fattigdomen att minska från 42 procent till 31 procent.

Enligt regeringen kommer 40 000 nya arbetstillfällen att skapas. Det är en bidragande orsak till att 70 procent av befolkningen i Nicaragua sägs stödja kanalen. Eller som Enoch i El Brito säger:

- Åtminstone får jag jobb under några år.

Text och foto: Erika Brenner och Christin Sandberg