Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Konkurrenskraftsavtalet får ris och ros

Från 2016
Två anställda i en lagerbyggnad.
Bild: All Over Press

Skönt att processen äntligen är över. Så kan man sammanfatta kommentarerna kring att konkurrenskraftsavtalet roddes i hamn på fredagskvällen.

Bland de som uttalat sig om vad avtalet kan tänkas leda till finns både optimister och pessimister.

Seija Ilmakunnas, direktör på Löntagarnas forskningscentral ser hoppfullt på överenskommelsens följder.

Hon tror att effekterna på den finländska exporten kan börja synas nästa år.

"Centralt att avtalet nåddes vid förhandlingsbordet"

Ilmakunnas säger till FNB att investeringsklimatet nu förbättras och att den finländska exportindustrin sannolikt börjar investera mer i hemlandet.

Ivern bland utländska företag att investera i Finland ökar enligt henne framförallt för att avtalet nåddes via förhandlingar.

- Tilltron till den finländska ekonomin förstärks. Vår förmåga att driva igenom reformer och vårt stabila samhällsklimat har hört till våra starka sidor, säger Ilmakunnas.

Hon jämför situationen med den i Frankrike, där tvisterna på arbetsmarknaden har lett till oroligheter.

De gröna kritiska

På politiskt håll har bland annat oppositionspartiet De gröna uttalat sig om konkurrenskraftsavtalet.

Ordföranden Ville Niinistö skriver på sin blogg att avtalet ingalunda förnyar arbetsmarknaden. Enligt honom är överenskommelsen tvärtom som en fläkt från det förgångna.

- Statsminister Sipilä höll fast vid sin fixa idé om att en förbättring av konkurrenskraften är största frågan med tanke på Finlands framtid. Samtidigt höll arbetsmarknadsorganisationerna fast vid sina positioner, anser Niinistö.

Den främsta fördelen med avtalet är enligt Niinistö att det äntligen blev av.

- Nu behöver man inte öda ytterligare ett år på att gräla om det här.

Handelskammaren välkomnar skattelättnaderna

De skattelättnader som regeringen utlovade i samband med överenskommelsen välkomnas av Centralhandelskammaren. Däremot är dess vd Risto E.J. Penttilä kritisk till hur man nådde målet.

Enligt honom borde man inte göra ekonomisk politik på arbetsmarknadens villkor.

Penttilä anser att avtalet om ökad konkurrenskraft bör ses som startskottet för olika förnyelser, inte som målet.

Den över ett år långa processen som ledde fram till avtalet får inga höga stilpoäng av Centralhandelskammaren.

- Under förhandlingarnas gång har statsskulden vuxit, exporten minskat och antalet långtidsarbetslösa ökat, säger Penttilä.

Diskussion om artikeln