Hon tror på Finland som inbjudande filmland

James Bond, Thor, Game of Thrones – allt fler produktioner omvandlar den isländska naturen till filmmagi. Men vad är det för fel på våra vida vidder och sköna skärgårdsöar? Filmproducenten Leila Lyytikäinen har svar på den frågan.

Och det svaret lyder: det är inget fel alls på vare sig fjällbjörkarna eller klipporna. Tvärtom, faktiskt. Vår naturen är inte bara visuellt lockande, det är dessutom logistiskt möjligt att omvandla snart sagt vilken bergknalle som helst till en potentiell inspelningsplats.

Det är bara det att vi saknar det ekonomiska incitament som många andra länder kan locka med.

Incita… vad för något?!

It´s all about the money

- Det här ekonomiska incitamentet innebär att filmbolagen får tillbaka en del av de pengar de spenderar i det land där de spelar in en film, berättar producenten Leila Lyytikäinen som under flera år jobbade för ett företag som försökte skapa broar mellan Finland och amerikanska filmskapare.

Och hur gör man något sådant i praktiken? Genom att leverera foton på lämpliga platser?

- Det bästa sättet är att få människor att komma på besök för då inser de att logistiken fungerar, att så gott som alla i Finland talar engelska och att det inte är så dyrt här som många tror, säger Leila som är noga med att påpeka att det inte bara räcker med fina vyer – det gäller att kunna presentera ordentliga ekonomiska kalkyler också.

Man måste lägga fram fakta om vad man har att erbjuda och till vilket pris. För konkurrensen är hård.

- Idag har nästan alla länder i Europa ett dylikt incitament - ett sätt att uppmuntra inspelningar att söka sig till det egna landet, konstaterar producenten som är glad över att utbildnings och kulturministern Sanni Grahn-Laasonen tidigare i år tillsatte en arbetsgrupp som har till uppgift att utreda vilka scenarion som föreligger.

Ingen fity-sixty-affär

Summan för ett ekonomiskt incitament kan röra sig mellan allt från 20 till 40% och i Hollywoodsammanhang blir summorna snabbt stora. Men det är inget att rygga tillbaka för.

- Det är egentligen en enkel matematisk uträkning; endera får du noll% eller så får du 60% av 100%, säger Lyytikäinen som vet att mycket kretsar kring pengar när en filminspelning kommer till byn.

- Det handlar om allt från mat, hotellnätter, transporter och så vidare.

Allt detta i inspelningsskedet – i förlängningen kan framgångsrika projekt också ha en inverkan på turismnäringen. Femton år efter att den första Sagan om ringen – filmen hade premiär åker fansen fortfarande till Nya Zeeland. Och sedan Game of Thrones erövrade tv-rutan har Dubrovnik upplevt ett sällsamt uppsving i besöksstatstiken.

Rätt plats är a och o

I egenskap av filmproducent är Leila Lyytikäinen van vid att leva med frågan om lämpliga inspelningsplatser varje gång hon läser ett manus. Både i större och i mindre skala.

Vilken lägenhet är stor nog för att rymma det inspelningsteam som krävs för att föreviga filmen om det trånga rummet?

Finns det någon väg till den där vackra sjön som skulle passa perfekt?

När hon producerade den Jussi-nominerade filmen Toiset tytöt (2015) utgjorde Sveaborg en viktig inspelningsplats. En plats många finländare genast känner igen.

Vill man använda Sveaborg som miljö så är det bara att ta färjan, men i besvärligare fall kan man bli tvungen att bära sitt pick och pack. Så gick det när man spelade in Suden arvoitus (2002) på ett berg i Kuusamo.

Men det var det värt - den magi som uppstod just den där inspelningsdagen i mars då snön låg gnistrande vit över världen får Leila att nämna den som ett exempel på betydelsen av rätt plats i rätt sammanhang.

- En bra inspelningsplats skall passa in i berättelsen - vara trovärdig, säger Lyytikäinen och konstaterar att miljön i många filmer kan bli något av en av huvudperson. Det är den som skapar filmens look.

Från Rick´s Café till Bar Moskva

Jag bläddrar snabbt mellan sidorna av ikoniska filmplatser i mitt personliga inre album. Var vore Casablanca utan Rick´s Café? Rocky utan trapporna utanför The Philadelphia Museum of Art? Woody Allen utan New York?

Nu återstår att se om det under denna månad tas några avgörande steg i riktning mot att sätta Finland på den internationella inspelningskartan? Det är fortfarande inte för sent för Stallone att inta Domkyrkotrappan när han i något skede ger sig i kast med Rocky 8.

Och varför skulle inte nästa trendiga komedi förlagd till 1970-talsmiljö kunna spelas in på Kaurismäkis Bar Moskva?