Pojkhjärnor och flickhjärnor? Experterna svarar
Statistiken visar att att det är skillnad på flickor och pojkar. Enligt vissa rapporter behärskar pojkar matematik, rymd och systematik, och de är också bra på att köra bil och att ta risker. Flickorna lyser däremot med sin språkliga begåvning, i läsning och med sin empatiska förmåga.
Medicine doktor Jetro Tuulari, psykologie professor Kimmo Alho och specialist Reetta Siukola på Institutet för hälsa och välfärd har funderat och forskat i detta och ger sina åsikter i frågan.
Vad de här statistiska skillnaderna riktigt beror på, vet ingen riktigt. Man har försökt reda ut varför det är så här – har det biologiska, kulturella eller miljömässiga orsaker? Eller beror det på uppfostran?
Betydelselösa skillnader?
Hjärnforskare och medicine doktor Jetro Tuulari vid Åbo universitet undersöker småbarns hjärnor i ett projekt vid namn FinnBrain. I det omfattande projektet utreds den sammanlagda påverkan av miljö och genetiska faktorer på utvecklingen av barnets hjärna.
- Det finns vissa skillnader på flickors och pojkars hjärnor. Det är dock mycket svårt att exakt säga hur dessa skillnader påverkar vår utveckling, säger Tuulari.
Hittills har Tuulari och hans arbetsgrupp magnetundersökt hjärnan på nästan 200 bebisar, som alla varit runt en månad gamla. Barnen följs upp ända till vuxen ålder.
Det finns vissa skillnader på flickors och pojkars hjärnor.
Medicine doktor Jetro Tuulari
- Resultaten måste ännu analyseras, så några slutsatser om materialet finns ännu inte. Min dröm är att vi skulle kunna ge svar på så många frågor som möjligt om hjärnans utveckling. Om tio år kommer vi vara betydligt klokare, säger Tuulari.
De största skillnaderna mellan flickors respektive pojkars hjärnor är storleken på hjärnan och hur kopplingarna i hjärnan sker.
- Männens hjärnor är till större till storleken, och kopplingarna i hjärnan ser olika ut: kvinnor har en rikare struktur på kopplingarna i hjärnan inom ett större område. Män har istället starkare närkopplingar i sina hjärnor, säger Tuulari.
Hur dessa skillnader uppstår eller hur de möjligtvis påverkar barnets utveckling, är ännu höljt i dunkel för forskarna. Någon klar orsak och verkan-samband har inte kunnat fastställas.
Hjärnan fortfarande ett mysterium
Att det konstaterats skillnader i till exempel matematiskt kunnande förklaras inte enbart av att det finns vissa strukturella skillnader i våra hjärnor. Dessutom kan man inte dra några långtgående slutsatser av att man hittat några enstaka skillnader, eftersom hjärnan jobbar och samarbetar på så många olika plan och är indelad i många olika delar.
- Skillnaderna kan mycket väl bero på kopplingarna och på olikheter i strukturen. Men enligt vilken slags logik och exakt hur de påverkar, vet vi ännu inte, säger Tuulari.
Tyngdpunkten i Tuularis forskning är hjärnans struktur. Genom magnetundersökning kan man också undersöka hjärnans funktionella skillnader.
- Vi vet att det finns skillnader i pojkars och flickors utveckling vad gäller exempelvis motorik, arbetsminne och språkkunskaper. Att hitta orsakerna till detta är ändå mycket utmanande, säger Tuulari.
Relationen mellan hjärnans utveckling och omgivningens påverkan är mycket fascinerande.
I mätsituationer kan man se många olika slags funktioner i hjärnan. Det är svårt att skilja på vilken funktion i den upptäckta hjärnverksamheten som har att göra med till exempel matematik. Dessutom är de individuella skillnaderna inom samma kön också stora.
Förutom den genetiska uppsättningen påverkas hjärnan även av de erfarenheter vi har och det liv vi levt. Relationen mellan hjärnans utveckling och omgivningens påverkan är mycket fascinerande.
- Flickor och pojkar verkar vara olika känsliga för stress- och omgivningsfaktorer. Å andra sidan finns det vissa egenskaper i hjärnan som skyddar från stressfaktorer som inte är könsbundna. Det kan tänkas att vissa individer har en mera plastisk hjärna än andra, och detta kan ha en större inverkan än könsfaktorn.
Tuulari jämför hjärnans utveckling med vår längd.
- Hjärnans utveckling är till stor del genetiskt förutbestämd. Å andra sidan är det mycket som påverkar slutresultatet. Arvet är i princip ramen, men det påverkas av omgivningen, säger han.
Hormonernas påverkan
Vi föds inte med ett färdigt utvecklingsprogram, vi formas av livet och därmed även våra hjärnor. Detta är dock svårundersökt eftersom det är fråga om en komplex växelverkan, inte en ensidig orsak och verkan-relation.
Hjärnan utvecklas redan i fosterstadiet, men utvecklingen sker ända upp i puberteten och den tidiga adolescensen.
- Det är även troligt att könshormonerna har en stark inverkan på flickors och pojkars hjärnor i olika stadier av utvecklingen, säger Tuulari.
Könshormonernas inverkan på hjärnan börjar redan i livmodern. Då barnet fötts fortsätter hormonerna att påverka hjärnan, och är troligen som starkast under de första levnadsmånaderna och under puberteten. Även arv och genetik har ett finger med i spelet. Det finns alltså skillnader mellan pojkars och flickors hjärnor, men de är små.
Psykologie professor Kimmo Alho vid Helsingfors universitet är en av Finlands ledande hjärnforskare.
Även han undersöker hjärnan genom röntgenmetoder. Han medger ändå att han är skeptisk till att det skulle finnas skillnader mellan pojkar och flickor.
- Det finns rapporter som tyder på vissa skillnader, men det är svårt att på ett trovärdigt sätt upprepa detta och få samma resultat, säger Alho.
Alho påpekar att de skillnader som hittats i enskilda forskningar ofta är små och kan ifrågasättas eftersom de är besvärliga att upprepa.
Det förekommer en skevhet i rapporteringen om könsskillnaderna.
Psykologie professor Kimmo Alho.
Han menar att de skillnader man hittat mellan könen fått en felaktig bild eftersom det förekommer skevhet i rapporteringen. Undersökningar där man hittat skillnader får betydligt mer publicitet jämfört med de undersökningar där man inte hittat några skillnader. Man kan alltså inte tala om särskilda flick- eller pojkhjärnor. Med några små undantag.
- Utvecklingen ser annorlunda ut hos pojkar respektive flickor. Skillnaderna är små och enstaka. Man kan inte dra några slutsatser om hur dessa skillnader påverkar barnets utveckling. Och fast det skulle finnas tydliga skillnader mellan könen, så skulle det ändå vara omöjligt att bedöma hur det skulle påverka den enskilda individens utveckling, säger Alho.
Svårdefinierade begrepp
Utmaningen i forskningen om skillnaderna i pojkars och flickors hjärnor är dess komplexitet. Det finns nämligen inga klara måttstockar för vad det innebär att vara till exempel matematiskt eller språkligt begåvad.
- Ofta är det fråga om olika tankestrategier, inte om en viss del av hjärnan eller dess funktion. Det finns inget speciellt centrum för tankestrategier i vår hjärna, och att undersöka detta med de metoder som finns idag är besvärligt. Och ifall det skulle finnas skillnader, skulle det vara högst osannolikt att hitta dem, säger Alho.
- Att undersöka hjärnan är alltid väldigt ospecifikt. Det finns många faktorer som borde förklaras och fastställas först.
Påverkas vi av vår kultur?
Alho, liksom Tuulari, anser att hjärnans plasticitet har större inverkan på oss än de biologiska skillnaderna.
Omgivningen formar hjärnan, speciellt i den tidiga barndomen.
- Skillnaderna man kan se i hjärnan har inte nödvändigtvis ett biologiskt ursprung. Omgivningen formar hjärnan, speciellt i den tidiga barndomen. Det skulle vara mycket förvånande ifall traumatiska erfarenheter under våra första levnadsår inte skulle korrelera med hur hjärnan utvecklats.
Skulle man alltså kunna säga att beroende på hurdana könsroller vi växer upp i, så påverkar det våra hjärnor?
- Det är fullt möjligt att vår kultur formar våra hjärnor. Det är konstaterat att till exempel modersmålet påverkar våra hjärnor, hjärnbarken formar sig efter det språk vi använder, säger Alho.
Alho har ett favoritexempel på hur våra hjärnor kan formas, och det står taxichaufförerna i London för.
- Forskare har upptäckt att navigering och förmåga att uppfatta rum är mera utvecklad hos taxichaufförerna i London än busschaufförerna i samma stad. Taxichaufförerna kör olika sträckor varje dag , medan busschaufförerna följer samma rutt. Detta har utvecklat en färdighet hos taxichaufförerna som syns i hjärnan.
Könskänslighet
Utvecklingschef Reetta Siukola vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) efterlyser en mera könsfokuserad temadiskussion istället för en könsneutral.
Enligt Siukola upprätthåller samhället könsskillnader- och hierarkier samtidigt som man förnekar könets betydelse.
- Vi lever i ett samhälle där könets betydelse många gånger förnekas och där idealet är ett neutralt individuellt bemötande. Könsneutralitet är dock på många sätt en illusion och risken är att man upprätthåller just de traditionella könsuppfattningarna, som på grund av en till synes neutral inställning är svåra att upptäcka.
Tala hellre om en slags könskänslighet istället för könsneutralitet.
Reetta Siukola, Institutet för hälsa och välfärd
Istället för könsneutralitet önskar Siukola att vi istället skulle tala om könsfokusering, eller ett slags könskänslighet. Det innebär att man ur ett kulturellt och socialt perspektiv lär sig känna igen de rådande antaganden, fördomar och uppfattningar som finns samt att känna igen hur våra könsroller förändras över tid.
- Med ett könsfokuserat perspektiv kan man lättare upptäcka mångfalden, men också de strukturer vi lever i, säger Siukola.
Amerikanska Lise Eliot är professor i neurovetenskap och hon bedriver forskning om barns hjärnor. Hon har bland annat skrivit boken ”Pink Brain, Blue Brain”, och hon är på samma linje som de finländska forskarna.
-. Det finns hårfina skillnader i vår hjärnfunktion. Men om vi ska vara ärliga är detta baserat på små undersökningar och de har inte kunnat upprepas i andra motsvarande undersökningar.
Eliot understryker att skillnaderna är anspråkslösa. Pojkarnas hjärnor är cirka tio procent större medan flickornas hjärnor utvecklas cirka 1-2 år tidigare än pojkarnas, vilket även förklaras av flickornas tidigare pubertet.
- De här skillnaderna vet vi om. Däremot har det inte hittats klara skillnader vad gäller språk, matematik, våra sinnen, motorik eller de områden som har med känslor att göra.
Eliot anser att skillnaderna könen emellan påverkar flickors respektive pojkars utveckling i väldigt liten grad.
Då vi föds kan vi inget. Vi måste lära oss allt.
Lise Eliot, professor i neurovetenskap
- Största delen av den högsta formen av hjärnaktivitet så som att tänka, att ha kontroll över sina känslor, att ha verbal eller matematisk förmåga är utlärda saker. Då vi föds kan vi inget av detta. Vi måste lära oss allt. Flickor och pojkar är fysiskt olika, men största orsakerna vad gäller kognitiva och emotionella skillnader beror på sociala förväntningar och uppfostran.
Text: Leena-Kaisa Laakso