Försenad västmetro ger Laura kortare arbetsväg hela hösten

När metron börjar gå blir Laura Klingbergs arbetsresa ungefär tio minuter långsammare än i dag. Yle Huvudstadsregionen har granskat restiden på de nya metrorutterna från Esbo in till Helsingfors centrum.

Att västmetrons öppning skjuts upp ännu en gång har orsakat tandagnisslan hos både beslutsfattare och vanliga skattebetalare i huvudstadsregionen.

Men så finns det de som får en enklare vardag hela hösten på grund av förseningen: De som kommer att få längre pendlingsväg när metron börjar gå får nu i stället får åka sin gamla vanliga buss hela hösten.

- När jag hörde om västmetroförseningen blev jag inte särskilt förvånad, men jag blev orolig för hur det skulle gå med busskontrakten, säger Laura Klingenberg.

Nu visar det sig att hon troligen får fortsätta åka buss åtminstone fram till årsskiftet.

Blev din vardag under hösten lättare av att västmetron försenades?

- I princip jo, jag kommer snabbare fram med buss, säger Klingenberg.

Många får längre pendlingsväg med metron

I de södra delarna av Esbo är det många som kommer att få fler fordonsbyten när de ska in till Helsingfors.

Yle Huvudstadsregionen har tittat på femton rutter på sträckan Esbo-Helsingfors centrum.

På nio av de femton rutter vi granskade ökade mängden färdmedelsbyten för passagerarna.

I den riktgivande undersökningen syntes två centrala trender.

För det första verkar det vara så att ju längre själva metrosträckan är, desto mer tid sparar du under hela rutten.

Ifall du startar ifrån och åker till en hållplats som ligger långt ifrån en metrostation, är det sannolikt att hela resans tid förlängs.

Fler byten ger längre väg

När Laura Klingberg stiger ut genom ytterdörren strax efter halv åtta på morgonen ligger busshållplatsen ett stenkast från henne. Hon bor i Bastviken, i sydvästra Esbo, dit västmetron inte kommer att nå.

När metron en dag börjar gå blir Klingenbärgs arbetsresa bökigare än tidigare.

Istället för att åka en enda busslinje från hemmet till jobbet i Kampen, kommer hon att ta en förbindelsebuss till Mattby och metron vidare därifrån.

En del invånare får flera byten och märkbart längre promenadsträckor under sin resa.

Inga direktrutter kommer längre att trafikera mellan Klingbergs hem och Helsingfors centrum.

Tio minuter spelar roll

Den bussrutt som Laura Klingberg i fortsättningen kommer att behöva ta till sitt metrobyte är förhållandevis lång. Det gör att hennes totala resetid kommer att öka med flera minuter.

Det känns lite jobbigt - på morgonen skulle jag uppskatta de där extra tio minuterna.

― Laura Klingberg, Esbobo

- Det känns lite jobbigt med tanke på att jag, speciellt på morgonen på väg till jobbet, skulle uppskatta de där extra tio minuterna, säger Klingberg.

Mer än den förlängda tiden är det den minskade smidigheten som blir ett problem. När Esbobor tidigare har kunnat ta bussen från dörr till dörr, kan en del invånare få flera byten och märkbart längre promenadsträckor under sin resa.

Går du i rulltrappan?

I sex av de femton rutter Yle Huvudstadsregionen kollade förlängdes promenadsträckan och i tre fall förkortades den. Vi kan med goda skäl anta att en bredare undersökning skulle ha gett en större ökning i promenadavstånd, nu var den i medeltal 33 meter.

Enligt Hannes Junnila från Netlight som varit med och utformat HRT:s nya webbtjänst kan man inte heller med säkerhet uppskatta tiden mellan förbindelsebuss och metroplattform.

- Ska man till exempel räkna med att folk står stilla i rulltrappan ner till metron eller att de promenerar hela vägen? Det kan kasta med en minut, säger Junnila.

Med tanke på det finska klimatet kan förlängda promenadsträckor och byten orsaka problem för personer med funktionsvariationer och den äldre generationen.

De rutter som Yle Huvudstadsregionen kollade är resan från flera daghem och andra offentliga platser i Esbo, både till Kampen och till Helsingfors centralstation.

Trenden i vår undersökning visar att desto längre det är mellan startplats och närmaste metrostation, desto större sannolikhet för att resetiden förlängs.

Min pojkvän bor i Nordsjö och jag kan tänka mig att jag kommer snabbare dit i fortsättningen.

― Laura Klingberg, Esbobo

I medeltal blev resan tidsmässigt längre om slutdestinationen var Kampen. Om man däremot fortsätter längre med metron blir tiden i medeltal kortare.

En av orsakerna är att många av de nuvarande busslinjerna har Kampen som slutdestination, därför ser den nya metron kanske lite sämre ut tidsmässigt.

På nio av de femton rutter vi tittade på, ökade mängden färdmedelsbyten för passagerarna. I praktiken betyder det att rutter som tidigare gjordes med direktbuss, i framtiden görs med förbindelsebuss och metro.

Ju längre metrosträcka - desto kortare helhetstid

Laura Klingberg ser ändå att många kommer att gynnas av den nya västmetron, bland annat hon själv.

- Min pojkvän bor i Nordsjö och jag kan tänka mig att jag kommer snabbare dit i fortsättningen. Bara jag kommer till Mattby och på metron går det säkert mycket snabbare.

Andra som kan ses gynnas av metron är Aaltostudenter som bor längs med den befintliga metrobanan och de som bor nära en av de nya metrostationerna.

- Jag kan tänka mig att de som jobbar i till exempel Hagnäs eller Fiskehamnen också får en smidigare resa, säger Klingberg.

Däremot säger hon att hon har svårt att lita på västmetrobolaget eller på att metron faktiskt börjar köra i januari nästa år.

- Jag är inte emot metron, jag tror den i långa loppet är en bra lösning. Men inte har man ju en särskilt proffsig bild av västmetrobolaget. De verkar ha stora problem med sin kommunikation.