Mor- och farföräldrars utmanande uppdrag

I många familjer spelar mor- och farföräldrar en viktig roll i vardagen och ofta vill de också göra det. Ibland kan det dock hända att föräldrarna ställer orimliga krav på mor- och farföräldrar.

De skall alltid vara tillgängliga, men aldrig dyka upp utan förvarning. De skall sköta barnen, men på föräldrarnas villkor. De skall vara ett stöd i uppfostran, men inte komma med några egna råd. De borde städa och laga mat, men får en skopa ovett över sig om de flyttat på något. Hur skall mor- och farföräldrarna svara på dessa utmaningar? Experterna Minna Oulasmaa, Susse Ingman-Friberg och Raisa Cacciatore som alla jobbar med familjefrågor i olika utsträckning har sammanställt en lista på vilka krav som ofta ställs på mor- och farföräldrar.

1. De skall bo nära, men inte för nära

Mor- och farföräldrar skall få bo var de vill. De har ett eget liv och har ofta levt länge i det hus de bor i. De har sin egen bekantskapskrets och sina egna intressen. De skall själva få avgöra om de vill flytta till exempelvis huvudstadsregionen eller någon annanstans för att hjälpa sina vuxna barn. De har redan gjort sin plikt som föräldrer, den tog officiellt slut då barnen blev myndiga. Besök i vardera hem bör man komma överens om på förhand.

2. Mor- och farföräldrar hjälper utan att man behöver be om det, men bara då när det passar oss

Den perfekta mor- och farföräldern existerar kanske i en fantasivärld, men verklighetens mor- och farföräldrar är inga tankeläsare. Därför måste man själv be om hjälp eller råd samtidigt och man måste diskutera villkoren för vad man vill så att de blir tydliga och klara från bådas sida. Även mor- och farföräldrar behöver hjälp ibland, och då gäller samma devis.

3. Mor- och farföräldrarna måste gottgöra sina brister som föräldrar

Mor- och farföräldrar har en annan roll än föräldrarna. Deras uppfostringsmetoder- och kunskaper ligger årtionden tillbaka i tiden, å andra sidan kan de ha mycket nytänk kring uppfostran. Relationen mellan en mor- eller farförälder och hens barnbarn är dock speciell, och är ofta mycket berikande för båda.

Om föräldern behöver stöd i sitt föräldraskap bör hen vända sig till professionella om hjälp och stöd. Mor- och farföräldrar kan finnas där som ett extra stöd, men de kan aldrig bära ansvaret för det vuxna barnets föräldraskap. Mor- och farföräldrar har rätt att freda sin egen roll, och själva komma fram till hur mycket de vill finnas tillgängliga för sina barnbarn.

4. Mor- och farföräldrar ska delvis ha ett eget liv, men skall komma då de behövs

Mor- och farföräldrar bestämmer själva över sitt liv och hur de spenderar sin fritid. Det är inte de som beslutit sig för att skaffa barnbarn. Det är upp till mor- och farföräldern själv om hen vill delta i barnbarnets liv. För vissa kan beslutet om att inte vara en del av barnbarnets liv visa sig vara en stor förlust senare i livet. Om relationerna mellan mor- och farföräldrarna och barnen är i goda, kan man komma överens om gemensamma spelregler.

5. Mor- och farföräldrarna får inte ha för många barnbarn, våra barn bör vara de viktigaste

Det är en självklarhet att de egna barnen är de viktigaste för sina föräldrar. Men barnbarn kan man ha många av, och för mor- och farföräldrarna är alla barnbarn ofta lika kära trots att de förstfödda eller de som bor närmast till synes kan verka som de som står mor- eller farföräldern närmast.

6. Det vore trevligt med rika mor- och farföräldrar, och de får inte vara snåla

Mor- och farföräldrar spenderar sina pengar så som de själva vill. De får delta i exempelvis kostnaderna för barnbarnens hobbyer om de själva vill det. Ett kärvt ekonomiskt läge drabbar dock både barnfamiljer och mor- och farföräldrar, vilket kan vara skäl att komma ihåg.
Temat ekonomi är ofta ett känsligt område och det uppstår lätt meningsskiljaktigheter. Att ha ordning och reda på sin ekonomi, att visa öppenhet och att behandla alla rejält är viktigt. Man kan med fördel anlita en förhandlare eller expert för att klargöra situationen om så behövs.

7. Mor- och farföräldrar skall respektera familjens värderingar och sätt att leva

Mor- och farföräldrar respekterar nog barnbarnets familjs värderingar så länge de respekterar barnets rättigheter. Ingen, varken mor- eller farförälder eller förälder får behandla barn illa. Barnfamiljen måste även kunna respektera mor- och farföräldrarnas värderingar. Då barnbarnen besöker mor- och farföräldrarna så följer man de regler som gäller där, liksom man respekterar deras värderingar och hur man uppför sig.

Att man bemöter mor- och farföräldrar på ett vänligt sätt är en förutsättning för att relationerna skall vara goda. På det sättet får barnbarnet ut det bästa av relationen till sina mor- och farföräldrar och det vuxna barnet kan se och uppleva fördelarna med den unika relationen som finns mellan barnet och hens mor- eller farförälder.

8. Mor- och farföräldrar lär ut och upprätthåller traditioner

En mor- eller farförälder kan vara en IT-nörd, gourmetkock eller bokmal som inte alls är intresserad av handarbete, trädgårdsarbete eller att snickra. Men om mor- eller farföräldrar har ett handalag inom ett visst område och är intresserad av det, så lär hen ofta gärna ut det åt sina barnbarn.

Det är upp till mor- och farföräldrarna själva att hitta på saker med barnbarnet. De bygger sin egen speciella relation där åldersskillnaden är stor, men där det är å andra sidan även finns mycket kärlek och acceptans.

9. Mor- och farföräldrar ger goda råd – vid behov

Detta är en påminnelse åt alla mor- och farföräldrar: ingen vill ha råd om man inte själv ber om det. Man måste kunna släppa taget om uppfostran av det egna, vuxna barnet, annars kommer det att väcka irritation.

Man måste våga lita på dagens föräldrar, de gör sitt bästa och kanske till och med bättre än vad man själv gjorde en gång i tiden. Världen förändras och så även föräldraskapet. Det viktigaste är ändå att det mellan barnet och föräldern finns tillit och respekt. Mor- och farförälderns roll är att finnas i bakgrunden, och att vid behov ge sitt stöd.

Skribenter: Minna Oulasmaa, hälsovårdare, par- och sexualterapeut, koordinator för familjerådgivning
Susse Ingman-Friberg, barnmorska, projektkoordinator
Raisa Cacciatore, barnpsykiater, ledare på familjeverksamheten inom Väestöliitto