Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Anna-Maja Henriksson - från Jeppis till SFP-toppen

Från 2016
Uppdaterad 12.06.2016 14:07.
Anna-Maja Henriksson
Bild: Yle/Anna Savonius

Det är ingen nybörjare som nu sätter sig i ledningen för Svenska Folkpartiet. Anna-Maja Henriksson från Österbotten har en tung juridisk erfarenhet. Ska hon också kunna charma folket - och slå näven i bordet om det behövs?

- Fröet till mitt SFP-intresse föddes när jag var fem år, avslöjade Anna-Maja Henriksson i sitt valtal inför SFP:s partidag. Det var som barnpatient i Helsingfors som hon under en veckas tid upptäckte att ingen förstod den lilla svenskspråkiga Jakobstadsflickan. Nu ska hon leda partiet där de svenska frågorna är viktigast.

Det var SFP:s österbottniska riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos som lyfte upp Anna-Maja Henriksson i rikspolitiken. Det behövdes en medarbetare när SFP år 2003 fick plats i regeringen, och man fastnade för bankjuristen i Jakobstad, till allas överraskning. Mest överraskad lär Anna-Maja Henriksson själv ha varit.

Visserligen var hon redan aktiv i kommunalpolitiken, sedan 1990-talet, och hade övervägt att ställa upp i riksval.
Men hon hade bestämt sig för att avstå – att lämna jobbet och familjen i veckorna för ett liv i Helsingfors lockade inte.

Från Jakobstad till maktens korridorer i Helsingfors

Anna-Maja Henriksson var bekant med huvudstaden, efter studier i juridik vid Helsingfors universitet som avslutades år 1987.

Femton år senare landade hon som specialmedarbetare hos andra finansminister Ulla-Maj Wideroos. Där jobbade hon i två år och stortrivdes, berättar hon själv.

I Österbotten var hon redan känd. Men när hon sedan blev invald i riksdagen år 2007, på första försöket, blev hon långsamt ett namn också i rikspolitiken.

Anna-Maja Henriksson (SFP) i riksdagshuset 2007.
Bildtext Anna-Maja Henriksson blev invald i riksdagen på första försöket 2007.
Bild: Mauri Ratilainen / Valokuvaaja / All Over Press

Jurist mer än folkuppviglare

Jurister brukar vara försiktiga med sina uttalanden och det är inte enkelt att från dem få färgstarka utspel eller lättbegripliga uttalanden. Det är också som jurist som Anna-Maja Henriksson har profilerat sig i riksdagen, och senare som justitieminister.

Hennes arbete som ordförande för Svenska Finlands Folkting kännetecknas av juristens kamp för svenskans ställning.

Många menar säkert att det var arbetet för Folktinget som förde henne till Justitieministeriet och nu till ordförandeskapet i Svenska folkpartiet.

Förhandlingserfarenhet

I ordförandekampen har Anna-Maja Henriksson fört fram sin erfarenhet från regeringsförhandlingar och ministerier. Det är kunskap om förhandlingsspelet som behövs om SFP ska ha en chans att återkomma i regeringen, har hon sagt.

Det gäller att både övertyga de övriga partierna, och före det väljarna. Också över språkgränsen. Anna-Maja Henriksson har i riksdagskampanjerna fört fram sin tvåspråkiga bakgrund.

Anna-Maja Henriksson (SFP) under sin tid som justitieminister.
Bildtext Anna-Maja Henriksson var justitieminister 2011-2015
Bild: Mauri Ratilainen / All Over Press

Idrott och politik

Fritidsintressena har också nämnts i Anna-Maja Henriksson kampanjer: stugliv och idrottsaktivitet. Är man Jakobstadsbo hör det till att nämna Jaro.

Hon talar om betydelsen av lagspel, att alla behövs och att ingen är bättre än ett lags svagaste del. Det är något som också kan användas i politiken.

Första kvinnan

Kan Anna-Maja Henriksson enbart övertyga med juridiska argument, eller också slå näven i bordet? Det återstår att se.

SFP är inte alltid ett helt harmoniskt parti. Om man inte debatterar Nato finns det alltid någon regionalpolitisk konflikt.

Österbottningarna har hon i sin hand. Åbolänningarna har hon charmat med sitt arbete i kampen mot skarvarna. När nylänningarna har svalt förtreten över att inte få Anders Adlercreutz till ordförandeposten denhär gången, kan också de glädja sig över att SFP för första gången har fått en kvinna i ledningen.

SFP:s partiledare genom tiderna

1906–1917 Axel Lille grundade SFP och var partiets första ordförande
1917–1934 Eric von Rettig var riksdagsledamot och son till direktören för Rettigs tobaksfabrik
1934–1945 Ernst von Born var godsägare och politiker
1945–1955 Ralf Törngren var politiker och även statsminister under en kort tid under ordförandeskapet
1955–1956 Ernst von Born
1956–1966 Lars Erik Taxell var tidigare rektor vid Åbo Akademi, jurist och politiker
1966–1973 Jan-Magnus Jansson var statsvetare och politiker
1973–1974 Kristian Gestrin var finländsk politiker och minister fem gånger under sitt liv
1974–1977 Carl Olof Tallgren har arbetat som företagsledare och politiker
1977–1985 Pär Stenbäck är politiker och samhällsdebattör, även aktiv i affärsvärlden
1985–1990 Christoffer Taxell är företagsledare, tidigare kansler för Åbo Akademi och politiker
1990–1998 Ole Norrback är politiker och diplomat
1998–2006 Jan-Erik Enestam har arbetat som politiker och direktör för Nordiska rådet
2006–2012 Stefan Wallin är riksdagsledamot med gedigen ministererfarenhet
2012–2016 Carl Haglund är riksdagsledamot och tidigare försvarsminister

Diskussion om artikeln