Magnus Hertzberg: Blir språkdefens SFP:s nya linje?

Valet av Anna-Maja Henriksson innebär att SFP allt mer fokuserar på att kämpa för de språkliga rättigheterna. Det bedömer Yle nyheters politiska redaktör Magnus Hertzberg, som har följt med partidagen i Åbo:

Som brukligt talas det väldigt mycket om förändring inom SFP. Det tycks höra till sakens natur att det förväntas en förändring av något slag när en ny ordförande tar över.

Egentligen skedde den stora förändringen inom Svenska folkpartiet i fjol när man hamnade i opposition för första gången på trettiosex år. Metamorfosen från fogligt regeringsparti till stridbart oppositionsparti gick över en natt.

SFP har signalerat att man är ett konstruktivt oppositionsparti som också kan berömma regeringen när den gjort väl ifrån sig. Här på partidagen i Åbo finns det nog väldigt lite av den varan, vilket ju är lite intressant mot bakgrunden av att regeringen trots allt lyckades med konststycket att driva igenom det mångomtalade konkurrenskraftsavtalet.

Så vad skulle den stora förändringen kunna vara med Anna-Maja Henriksson vid rodret? En möjlig sådan är att SFP:s politik i någon mån förskjuts mot vänster. Henriksson har en mera socialliberal framtoning än sin företrädare Carl Haglund. Dessutom har SFP i viss mån justerat sin syn på fördelningspolitiken.

Anna-Maja Henriksson är ett väldigt tryggt och inte ett särskilt spekulativt val

Medan man tidigare talade om behovet av att sänka de högsta marginalskatterna, talar man nu om att utjämna inkomstskillnaderna. Det blir alltså mera socialliberalism och mindre ekonomisk liberalism. Det här kan ju vara välkommet med tanke på de politiska vindar som blåser just nu. Henriksson är också försiktigare än Hagalund när det gäller säkerhetspolitiken och har definitivt en lägre profil i fråga om ett Nato-medlemskap.

Man kan kanske också säga att valet av Anna-Maja Henriksson är ett väldigt tryggt och inte ett särskilt spekulativt val. Visserligen har Henriksson gjort historia som SFP:s första kvinnliga ordförande och spräckt glastaket, som hon själv uttryckte det. Men när man ser på hennes profil i övrigt känns valet ändå inte som ett speciellt revolutionerande steg.

Om SFP pressas till en mera defensiv strategi färgas också politiken, som i så fall allt mera handlar om att försvara språkliga positioner

Henriksson är erkänt duktig på att försvara SFP:s tradtionella värderingar och språkliga domäner. Det kan hända att SFP:s politik mera kommer att handla om att bevara svenskans ställning i olika reformer och mindre om att ta egna nya initiativ utanför den traditionella "sandlådan". Om SFP pressas till en mera defensiv strategi färgas också politiken, som i så fall allt mera handlar om att försvara språkliga positioner.

Några större förskjutningar i SFP:s politiska profil och sätt att göra politik är alltså knappast att vänta. Som utomstående observatör kunde man förstås hoppas på livligare ideologisk debatt inom partiet. I dag saknas den så gott som helt, vilket också återspeglar sig på partidagen i form av en lite sömnig stämning.

Ungdomsorganisationen Svensk Ungdom utmanar inte partiledningen i någon större utsträckning. Det äldre gardet minns häftiga sammandrabbningar från sjuttiotalet mellan t.ex Georg C. Ehrnrooth och Pär Stenbäck. De här sammandrabbningarna var uppslitande för hela partiet och riktigt så långt skulle man inte behöva gå i dag. Men klart är att någonting borde göras för att höja profilen.