IT och media i grundskolan
Hur kunde grundskolans undervisning i informationsteknik förbättras och hur kan man använda sociala medier som redskap för inlärning? Vad är en interaktiv skrivtavla? I de här avsnitten av Håltimmen diskuteras IT och nätvett. Förutom att hålla undervisningen i teknik på lagom utmanande nivå så är det också mycket viktigt att eleverna får perspektiv på informationsflödet och lär sig ifrågasätta information.
Håltimmen är ett program som riktar sig till lärare och andra inom utbildningssektorn. I Håltimmen diskuteras bl.a. undervisningsmetoder, tekniska hjälpmedel och hur skolan och lärarnas roll kunde utvecklas. Programmet går på finska men är textat till svenska. Programmen är producerade mellan åren 2009-2011.
Informationsteknik – varför fungerar ämnet inte?
Finland har fått mycket beröm för sitt skolsystem och många länder vill ta modell av oss. Ändå ligger vi bara på medelnivå då man jämför standarden på undervisningen i informationsteknik i skolan. Eleverna upplever ämnet som tråkigt då undervisningen ofta ligger under deras nivå. I programmet ger studiehandledare Raila Pirinen och forskare Liisa Ilomäki sina förslag på hur IT-undervisningen kunde göras bättre. Vi får också höra några skolelevers åsikter om vad det är som gör att datoranvändningen i skolan inte motiverar.

Informationsteknik – sociala medier
Sociala medier kan vara en trevlig krydda men också ett smart redskap i undervisningen. De ungas intresse för sociala medier lönar sig att utnyttja då man vill ge undervisningen mer variation. Kimmo Laitinen, rektor i Hollola gymnasium, är aktiv användare av olika webbtjänster och provar gärna på att använda dem i undervisningen. Ju fler verktyg man som lärare kan ta till, desto bättre, tycker han. En lärare måste ju kunna förklara saker på olika sätt.
Miika Salavuo, expert på undervisningsteknik och webbpedagogik, påminner dock om att man får börja i en liten skala. Utbudet av sociala webbtjänster är så stort att man omöjligtvis kan känna till allt. Men att till exempel låta elever skriva blogg eller hjälpa varandra med läxor via webbforum kunde vara något att börja med.

Informationsteknik – interaktiv skrivtavla
Den interaktiva skrivtavlan motiverar eleverna och underlättar lärarens jobb. Det är ett modernt hjälpmedel för undervisningsändamål som redan tagits i bruk av många. Målet med tavlan är att göra undervisningen roligare för eleverna och att aktivera dem. För lärarna kan den interaktiva skrivtavlan också bespara en hel del jobb då tavlan gör det effektivare att spara och återanvända undervisningsmaterial.
Klasslärare Sirpa Arkko har redan använt tavlan i några år och både hon och eleverna har varit nöjda. Hon framhåller ändå att det trots allt är lärarens närvaro som är viktigast, tekniska hjälpmedel får inte ta över undervisningen. I programmet intervjuas även klasslärare Kirsi Burman, lektor Risto Ikonen, bildkonstlärare Päivi Karhula och lektor Salla Vainio om sina erfarenheter av den interaktiva skrivtavlan.

Medieläskunskap
Att lära sig gott uppförande på nätet, få perspektiv på informationsflödet och kunna ifrågasätta information är viktiga kunskaper som behövs redan i ung ålder. Nätvett har blivit en viktig del av medieläskunskap och barnen behöver de vuxnas stöd och övervakning. Det är vanligt att skolmobbning äger rum på webben och tyvärr förekommer också denna form av mobbning redan bland barn under tio år.
Polis Marko Forss, som jobbar inom den virtuella närpolisgruppen, påpekar att webbens öppenhet gör att mobbningen lätt går över styr. Han ger ett exempel på en mobbande grupp på IRC-Galleria som utreddes som ett fall av grov ärekränkning. Mobbning som pågår på sociala medier är synlig för väldigt många vilket skadar och kränker offret i högre grad.
För att öka barns och ungas förståelse för media är det en bra metod att låta dem producera eget material, så som en webbtidning eller program för webbradio. Då konkretiseras hela processen, också vad det innebär att materialet blir tillgängligt för alla. I programmet hörs klasslärare Jarmo Elomaa, bildkonstlärare Katja Särkkä, specialplanerare Anne Seppänen, skoleleven Sonja Rannisto och specialplanerare Jukka Orava.
