Går det att äta klimatsmart och hälsosamt?
En så enkel sak som att handla mat kan bli svår om man vill vara både hälsosam, ekonomisk och klimatsmart. Om man dessutom vill tänka på djuren och matproducenterna så kan det vara omöjligt att hitta något att äta till middag.
Att vara vegetarian gynnar miljön, men den kost som är hälsosammast är en så kallad medelhavsdiet, visar en nederländsk undersökning.
Men hur man än äter så är det ett faktum att maten står för den största andelen av vår miljöpåverkan, mer än till exempel våra resor eller hur vi bor.
Samtidigt som allt fler blir vegetarianer fortsätter den stora massan att äta kött flera gånger i veckan. Enligt en undersökning vill ändå en tredjedel av finländarna minska på sitt köttätande.
– Ta först en dag i veckan då du inte äter något kött alls utan bara äter vegetariskt. Om man tänker hemskt svartvitt och till exempel säger att alla ska bli vegetarianer så är det endast liten del av populationen som verkligen följer det. Men om riktlinjerna är lösare och man kan börja med en vegetarisk dag så är det fler som försöker, säger Mikael Fogelholm som är professor i näringslära.
Mattrender påverkar vårt ätande
Internationella mattrender och dieter dikterar vad vi äter. Tidigare ansågs fettfria och fettsnåla produkter som hälsosamma, men idag vill man hellre ha färre e-ämnen och mera fett.
– Under början av 2000-talet ville finländarna minska sin användning av fett, medan man idag försöker avstå från socker, säger docent Mari Niva vid Konsumentforskningscentret vid Helsingfors universitet.
Det som var farligt för 15 år år sedan ingår idag i många finländares diet i och med ökningen av dieter som LCHF, paleo och andra lågkolhydratdieter.
Från att stadigt ha sjunkit sedan 1970-talet ökade användningen av smör plötsligt i början av 2010-talet.
Svårt att veta vad man ska välja
– Ibland är ägg jättehälsosamt och ibland får man högt kolesterol av det. Ibland är fisken inte bra och ibland ska man äta fisk, säger Marianne de la Chapelle som handlar i en matbutik i Munkshöjden i Helsingfors.
Enligt henne är det svårt att veta vilka rekommendationer och undersökningar som egentligen gäller.
Benita Lund-Aalto är inne på samma linje.
– Jag har alltid följt en egen linje där jag tycker att lite av allting är den mest lämpliga. Vi äter för mycket av allting och jag tror att det är boven bakom det hela, säger hon.
Mat är mer än bara mat
Men hur man än väljer att äta så är mat är inte längre bara näring utan också en del i ett större identitetsprojekt.
– Det finns flera mindre grupper av människor som funderar mycket på vad de äter och sen finns det en grupp som inte överhuvudtaget tänker på hälsoaspekten då de köper mat, säger Fogelholm.
Enligt honom blir de människor som äter på samma sätt nästan som en egen subkultur.
– Vi har bland annat veganer, vegetarianer, folk som följer en glutenfri diet, en stenåldersdiet eller äter kolhydratssnålt. Dessutom är de här grupperna ofta aktiva på sociala medier, det här är något helt nytt, säger han.
År 1985 var köttbullar finländarnas favoriträtt och det malda köttet toppar fortfarande listan, men idag i form av sås tillsammans med pasta.
Men trots att malet kött fortfarande går hem bland finländarna så är matkulturen idag mindre enhetlig och mera individualiserad än tidigare.
Grönsaker är alltid ett säkert kort
Om man både vill tänka på miljön och sin egen hälsa ska man äta mindre rött kött och mera grönsaker. Men att välja vegetariska alternativ framför vanliga produkter är ändå inte alltid bättre för miljön.
– Men om vi noggrannare jämför soja- och havremjölk med vanlig mjölk så är skillnaden inte så stor när det gäller klimatförändringen, säger Juha-Matti Katajajuuri som är forskare vid Naturresursinstitutet Luke.
Enligt Mikael Fogelholm talas det idag nästan för mycket om hur och vad man ska äta.
– Det viktiga är att man äter rätt i längden, men det betyder inte att man måste analysera varje munsbit man tar. Det är viktigt att komma ihåg att njuta av maten också, säger han.