Fostrande och allmänbildande undervisning
I de följande avsnitten av programmet Håltimmen ser vi närmare på hur fostran och allmänbildning kan integreras i undervisningen. Hur uppmuntrar man unga till aktivt deltagande i samhällsfrågor? Hur stärker man elevers kulturidentiet och hur lär man ut goda attityder och respekt för människovärdet?
Håltimmen är ett program som riktar sig till lärare och andra inom utbildningssektorn. I Håltimmen diskuteras bl.a. undervisningsmetoder, tekniska hjälpmedel och hur skolan och lärarnas roll kunde utvecklas. Programmet går på finska men är textat till svenska.
Allmänbildning och medborgarfärdighet
Internationellt sett är finska ungdomar mycket kunniga i frågor om politik och samhälle. Ändå har de förvånandsvärt ointresserade av samhällsfrågor jämfört med ungdomar i andra länder. Varför?
Man kan säga att Finland är ett u-land när det gäller demokrati- och medborgarfostran. Och det borde vi få en ändring på. Unga behöver känna att de har en reell möjlighet att påverka i frågor som intresserar dem. De behöver få skapa visioner för framtiden och utveckla tron på att de kan åstadkomma förändringar och tillföra nytt. De ska också känna till sina rättigheter och kunna värna om dem.
Genom att t.ex. införa mer åsiktsutbyte och fokus på ideologier i undervisningen kunde man väcka de ungas vilja att aktivera sig i samhällsfrågor. Hellre en aktiv medborgare än en god undersåte.
Allmänbildning och kulturfostran
Att föra vidare kulturarvet till nya generationer är en viktig, allmänbildande uppgift som skolan har. Kulturfostran utvecklar också elevens förmåga att dra slutledningar, hitta lösningar och tänka konstruktivt. I programmet presenteras två olika projekt i kulturfostran; Kulturens domäner och Fiskars modell.
Inom projektet Kulturens domäner bekantar skolelever sig med landets kulturinstitutioner. Med projektet vill man utöka elevens kunskap om det finska kulturarvet men också stärka elevens kulturidentitet. Problemet med projektet är att alla centrala kulturinstanser är belägna i Helsingfors och skolor på andra orter sällan har råd att göra kulturresor till huvudstaden. Meningen är att projektet skall vara riksomfattande men i praktiken sker allt i södra delen av landet.
Idén med projektet Fiskars modell är att ge barnen möjlighet att på ett mångsidigt sätt lära sig om kulturarvet i sin närmiljö. Genom att besöka olika verkstäder i byn lär sig eleverna på ett konkret sätt om olika hantverk och arbetsmiljöer. Förhoppningsvis kommer Fiskars modell att förverkligas också i andra skolor. Också i en vanlig liten kyrkby kan eleverna få mycket ut av att bekanta sig med närmiljöns kultur och arbetsplatser.
Allmänbildning och människovärde
Hur lär sig elever respekt för människovärdet, tolerans och accepterande av olikheter? Jo genom praktiska situationer i vardagen. Det är ett mycket bättre sätt att lära sig än att bara läsa om etiska principer. I Auroraskolan i Esbo har eleverna konkret fått öva sig på det här. De har en klasskamrat Sami som varit sjukledig i 1,5 år efter att han insjuknade i leukemi.
Det ställde resten av klassen inför stora och viktiga frågor. Hur ska man beakta en svårt sjuk vän? Hur tacklar man det när man inser att det inte är självklart att en kompis får leva?
Det är bra att tala öppet i klassen om sådana svåra saker, och allra bäst är det om den sjuka eleven själv berättar om sin situation. För klassens del är det viktigt att inte överge sin kamrat. I Samis klass skickade man brev åt honom och pratade om honom. Han deltog också i undervisningen virtuellt.
I Auroraskolan övar man också på andra sätt att se det unika människovärdet i alla och en var och acceptera olikheter. Skolan tar emot elever med behov av specialstöd och elever med utvecklingsstörningar integreras i vanliga klasser.
' /%3E%3C/svg%3E)
