Vinstlystna förlag hotar vetenskapen - men öppen publicering på kommande
Det har under senare år blivit mycket dyrare för högskolor och forskningsinstitut att beställa på vetenskapliga tidskrifter. Därför har många börjat säga upp sådana här prenumerationer, vilket får negativa konsekvenser för finländsk forskning.
Som första land i världen publicerade Finland nyligen siffror på hur mycket olika aktörer i vårt land totalt betalar för att komma åt publicerad forskning.
Siffrorna visar att högskolor och forskningsinstitut betalade 17,3 miljoner euro för det här ändamålet år 2010 men summan har stigit kraftigt år efter år - i fjol var den hela 27 miljoner euro. Ökningen har alltså varit 56 procent på fem år.
- Det beskriver den krassa verklighet vi lever i, där några stora vetenskapliga förlag dominerar och i praktiken har makt att bestämma hur mycket det ska kosta, kommenterar överinspektör Sami Niinimäki på Undervisnings- och kulturministeriet.
Ministeriet beslöt att publicera siffrorna för att sätta press på förlagen. Bakgrunden är att privatpersonen Leo Lahti bad ut uppgifter om Aalto-universitetets budget för vetenskapliga tidskrifter. Helsingfors förvaltningsdomstol beslöt att han hade rätt till den här informationen enligt offentlighetslagen.
Stora vinster
Forskardoktor Mikael Laakso på Svenska handelshögskolan Hanken kommenterar att förlagen i dagens läge ofta har stora vinstmarginaler på sina vetenskapliga publikationer.
- Om ett förlag drar in en vinst på 30-40 procent på medel som ganska långt är betalade med skattepengar så kan man ju fråga sig om det är det mest effektiva sättet att finansiera sådan här verksamhet där en stor del går åt till aktieägarnas vinster.
Hälften av de finländska högskolorna och forskningsinstituten skar i fjol ned på antalet vetenskapliga tidskrifter och artiklar i sina bibliotek, enligt en ännu opublicerad rapport som Yle Nyheter har tagit del av. Prishöjningarna var en stor orsak, men offentliga sparkrav och den svaga euron inverkade också.
Till exempel Helsingfors universitet sade upp prenumerationen på 500 vetenskapliga tidskrifter men universitetet fick lite tilläggspengar i början av året och kunde återuppta vissa av dem.
Inverkan på forskningen
Mikael Laakso på Hanken säger att forskningen redan har påverkats negativt.
- På många institutioner kommer man helt enkelt inte åt forskning som skulle vara relevant eftersom de inte är publicerade i sådana journaler som man har tillgång till.
Det är en särskilt stor utmaning för mindre aktörer i Finland, till exempel uppstartsföretag som utvecklar innovativa produkter baserat på forskning.
- Det kan påverka innovationsgraden och enskilda medborgare kan inte i lika stor utsträckning utöva medborgarvetenskap, det vill säga grotta ner sig i vissa aktuella teman och kanske komma med nya idéer och insikter.
Pirattjänster frodas
En konsekvens av de stigande priserna är att piratkopiering frodas. Till exempel webbplatsen Sci-Hub som är belägen i Ryssland erbjuder gratis och olaglig tillgång till drygt 50 miljoner vetenskapliga artiklar från hela världen, och den används flitigt också i Finland.
- Jag tycker inte att det här är rätt sätt att reagera mot den begränsade åtkomsten till vetenskapliga tidskrifter. Det är något som fungerar för tillfället men det är inte nånting som man kan räkna med att kommer att lösa problemet, kommenterar Laakso.
En laglig lösning på situationen är öppen publicering. Det innebär att forskning publiceras utan betalvägg, och att författarna står för kostnaderna.
- Man svänger alltså på den nuvarande affärsmodellen så att man inte längre betalar på nationell nivå för beställningspaket på journaler. Istället finansierar man publicering av artiklar så att de finns öppet på nätet, förklarar Laakso.
EU vill ha öppen publicering
På EU-nivå fattade man för ett par veckor sedan beslut om att all vetenskaplig forskning som publiceras inom unionen ska vara tillgänglig gratis senast år 2020. Laakso anser att målet är realistiskt men ändå inte helt lätt att uppnå.
- De kommersiella förlagen försöker på alla sätt och vis hålla sig kvar vid den ganska sköna situation de har befunnit sig i ända sedan övergången till digitala tidskrifter med lägre driftskostnader.
En ytterligare utmaning är att det också har stor betydelse för en enskild forskare om han eller hon får en artikel publicerad i en känd betaltidskrift såsom Science eller Nature.
Mycket tyder ändå på att den öppna modellen oundvikligen är på kommande.
- En ny generation forskare har vuxit upp med nätet och förstår fördelarna med att ha någonting öppet på nätet. När det gäller forskning så kan den diskuteras, användas och citeras mer när den inte är bakom betalväggar, säger Mikael Laakso på Hanken.