Trenden med kontorsgemenskaper skapar mera jobb

Kontorsgemenskap kan vara ett sätt att skapa mera jobb och samtidigt göra arbetslivet mera hållbart, hävdar arbetslivsforskaren Pia Houni. Trenden med så kallade co-working spaces, där småföretagare och frilansare jobbar tillsammans, har nu på allvar fått fart också i Finland.

Tjänstedesignföretaget Hellon jobbar i en gammal fabrikslokal i Rödbergen i Helsingfors och i samma utrymmen har de låtit frilansare och mindre företag hyra in sig. Alla jobbar med sina egna projekt, men de ser stora fördelar med att jobba under samma tak.

- Att jobba så här ger någonting extra som man inte skulle få om man jobbade i mera slutna utrymmen eller egna arbetsrum. Man hör ju vad andra pratar om och det kan ge nya idéer, säger Pauline Ranta, kundansvarig på Hellon.

- Det skulle vara annorlunda att jobba hemma. Att komma hit ger mera en känsla av jobb. För mig är det perfekt att jobba här, säger Mikael Lindberg, som arbetar för den internationella bildbyrån Getty Images.

Ofta är det personer i kreativa branscher som jobbar i kontorsgemenskaper. Forskning visar att sådana här miljöer ger många synergieffekter: människor med olika kunskap möts och det ger nya idéer och i förlängningen genererar det mera arbete.

Ett exempel på det här är att Hellon har köpt tjänster av Getty Images och också samarbetat med ett videoproduktionsbolag i kontorsgemenskapen.

Stora organisationer är historia

Docenten Pia Houni vid Arbetshälsoinstitutet har under flera års tid forskat i kontorsgemenskaper i Helsingfors. Hon ser den här växande trenden som en motreaktion till gamla och stela strukturer i arbetslivet.

- Det känns som om sådana här stora organisationer börjar vara historia. De motsvarar inte längre det som folk förväntar sig av arbetslivet, säger Houni.

I stället vill människorna skapa sig ett hållbart arbetsliv och själva kunna styra över sitt jobb och sin tid. I den här idén passar kontorsgemenskaper bra in.

- Det handlar inte bara om att allt ska expandera, utan också om kvaliteten på jobbet. I kontorsgemenskaper kan man utbyta idéer och sparra varandra. Om man har en dålig dag kan man få hjälp att gå vidare. Allt det här är vanliga saker som vi alla vill ha ut av vårt arbetet, säger Houni.

Folk vill kunna styra över sitt jobb och sin tid

Hounis forskning visar att de som jobbar i kontorsgemenskaper är mycket engagerade i sitt arbete. Arbetet är en viktig del av deras identitet och liv, men de sätter ändå gränser. De vill inte bo på arbetsplatsen utan vill kunna lämna jobbet bakom sig på kvällen och ta hand om sig själva.

- Arbetet handlar om att kunna uttrycka sig själv, men lika viktig är friheten att själv kunna styra över sitt jobb. Det här ligger mycket högt i kurs just nu, säger Houni.

Enligt Houni poängteras etiskt arbete allt mera i arbetslivet. Med etiskt arbete menar hon inte hur våra konsumtionsvaror har producerats, utan det handlar om etiskt arbete på ett mentalt plan.

- Etiskt arbetet handlar om att man förbinder sig till sådana värden i arbetet som skapar välstånd. Det handlar om att klara sig inom sin bransch, men att göra det på ett hållbart sätt, säger Houni.

I Helsingfors finns redan närmare hundra kontorsgemenskaper, och Houni förutspår att den här internationella trenden kommer att växa sig ännu starkare de kommande åren. I Stockholm har det blivit vanligt att kombinera ett arbetsutrymme med till exempel ett café och en liten designbutik. Sådana här nya sätt att kombinera olika verksamheter blir också vanligare i Helsingfors, tror Houni.