Identitetsstölder svåra att utreda - nödvändiga data får inte samlas in

När någon olovligt använder din identitet kan det vara svårt att klara upp brottet. Polisen önskar därför större befogenheter - bland annat för att kunna ta reda på vad misstänkta personers tekniska apparater innehåller. Myndigheten menar att många fall annars riskerar att bli olösta.

Att utnyttja någon annans identitet blev brottsligt i fjol höstas. Sedan dess har det droppat in allt fler polisanmälningar om identitetsstölder, särskilt sådana som har begåtts på internet.

Men polisen har ofta inte så stora möjligheter att faktiskt utreda de här brotten, om förövaren inte samtidigt begår andra grövre brott. Myndighetens verktygsback är begränsad eftersom identitetsstöld bara straffas med böter, och inte fängelse.

- Vi får ta reda på IP-adresser, till exempel för att se vem som har skapat ett falskt användarkonto på internet, och vi får förhöra personer, berättar kriminalöverkommissarie Timo Piiroinen som är chef på Centralkriminalpolisens central för bekämpning av it-brott.

Ur polisens synvinkel är problemet ändå att förhör inte alltid ger säkra resultat - förövaren kan ljuga. Och IP-adresserna är i många fall inte till någon nytta för polisen.

- Det går att surfa anonymt med hjälp av olika anonymiseringstjänster. Och fastän man skulle surfa öppet är det möjligt att operatören använder en sådan teknik som innebär att en enskild IP-adress kan hänvisa till tiotals eller hundratals datorer.

Svårt att samla hållbara bevis

Yle Nyheter har tagit del av många avbrutna och avslutade brottsutredningar som gäller identitetsstölder och i flera av dem verkar det, precis såsom polisen säger, ha varit problem med att samla in tillräckliga bevis.

När poliser misstänker identitetsstöld har de rätt att beslagta datorer och andra apparater, men de får inte undersöka innehållet, och det är Piiroinen kritisk till. Apparaterna kan innehålla avgörande bevismaterial.

- Straffet för identitetsstölder borde skärpas så att man förutom böter också kunde få sex månaders fängelse. Det skulle ge oss befogenheter att göra husrannsakan eller att efterforska innehållet i tekniska apparater, säger han.

En pågående statlig utredning om it-brott kommer att rekommendera samma sak som polisen. Det berättar lagstiftningsråd Tiina Ferm på Inrikesministeriet.

- Om det inte sker någon förändring kommer it-brott såsom identitetsstölder fortsättningsvis att vara svåra att utreda, kommenterar hon.

Vilka förslag utredningen kommer med klarnar i höst.

Kan vara mycket problematiskt

Piiroinen betonar också att när någon stjäl ens identitet kan det orsaka stora bekymmer till exempel för ens rykte och det kan ta lång tid innan situationen möjligen återgår till det den var före identitetsstölden.

Samtidigt är det så att bara de identitetsstölder som orsakar mer än liten olägenhet är straffbara.

Många av de fall som kommer till polisens kännedom verkar ändå vara allvarligare - till exempel att någon har startat en falsk profil i en vd:s eller ett företags namn, eller hotar någons karriärmöjligheter genom att sprida tvivelaktiga budskap. Falska dejtingprofiler har också anmälts flitigt.

Trots den nya lagen verkar det ha blivit vanligare med falska profiler på nätet. Många upplever inte att de är olagliga.

Piiroinen betonar ändå att identitetsstöld är ett brott och polisen försöker klara upp de här fallen så gott det går.

- Men när lagen är ineffektiv så väljer folk att inte följa den, och det urholkar förtroendet för lagen och för rättsväsendet i stort, säger han.