Nu får hon äntligen återvinna plast

Nu finns det kärl för återvinning av plastförpackningar i Vasa, något som Siv-Britt Höglund har väntat på sen början av 90-talet. Vi ska naturligtvis återvinna så mycket det bara går, säger Höglund.

Höglund beskriver sig själv som en passionerad sopsorterare. Under många år samlade hon på sig massvis med plastavfall på sitt torp i Sundom i Vasa.

- Jag ringde runt till alla möjliga instanser och frågade vart jag skulle föra det, säger Höglund.

Väntade och väntade

Hon började samla redan i början av 90-talet när hon köpte torpet i Sundom.

Men det kom inga kärl för plaståtervinning och sommaren 2007 gav Höglund upp och kastade plasten tillsammans med det brännbara avfallet. Sen dess har hennes plast gått till Stormossen tillsammans med övrigt brännbart avfall.

Det lass som hon förra veckan slängde vid plaståtervinningspunkten har hon samlat ihop sen årsskiftet då hon hörde att det kommer att sättas ut kärl i Vasa.

- Jag tycker att det ska vara ordning och reda. Ju mindre saker som går till spillo desto bättre, säger Höglund.

Är det tungt att vara så noggrann?

- Nej, inte för mig. Det går naturligt. Men jag vet ju nog att en del tycker att jag är nojig.

500 punkter runt om i landet

Det att Höglund och andra nu kan återvinna plasten är ett resultat av att Rinki, ett företag som ägs av Finlands industri och handel, placerar ut 500 punkter runt om i Finland där man samlar in plastförpackningar.

Cirka 5 000 företag har anslutit sig till Rinki. Producentansvaret för förpackningar gäller de företag som förpackar eller importerar förpackade produkter till den finländska marknaden.

Nätverket med Rinki-ekopunkter kommer också att ha minst 1 850 insamlingsställen för förpackningar av kartong, glas och metall runtom i Finland.

Också konsumenternas förpackningar

Det hela har att göra med en lagändring.

- Numera har vi också det nationella ansvaret att samla in förpackningsavfall från konsumenterna, säger kommunikationschef Katri Tuulensuu på Rinki.

Tidigare samlade producenterna in förpackningar från företagen och industrin och nu, från och med årsskiftet, har ansvaret alltså utvidgats till att gälla också konsumenterna.

Tuulensuu berättar att man byggt upp nätverket med återvinningspunkter med en rasande fart under de senaste två åren.

- Tanken är att de sista punkterna ska vara på plats i slutet av juli.

Rena förpackningar, tack!

För privatpersoner som lämnar plastförpackningar till Rinkis återvinningskärl gäller det att se till att förpackningarna är tomma, rena och torra.

- Om man är osäker går det fortfarande att sätta plast i kärlen för brännbart avfall, säger Tuulensuu.

I övrigt duger det mesta förutom PVC-plast. Mer går att läsa på Rinkis webbsidor.

För konsumenten borde inte ändringarna synas på något annat sätt än att det står "Rinki" på vissa kärl i stället för till exempel "Stormossen".

Höglund tänker inte agera sorteringspolis

Det är alltså fortfarande tillåtet att kasta plastförpackningarna tillsammans med det brännbara avfallet. Siv-Britt Höglund säger att hon inte tänker agera någon "sorteringspolis" i det höghus där hon bor.

Men hon tycker att det är betydligt bättre att återvinna än att bränna.

- Att bränna är ett steg i rätt riktning men det är ett lite väl kort steg. Det är slöseri med fantastiskt råmaterial. Vi ska naturligtvis återvinna så mycket det bara går.

- Och plast som avfall är ju rena pesten. Det bryts ner väldigt långsamt.

Stormossen hyr ut 59 punkter till Rinki

Rinki håller alltså som bäst på och bygger upp sitt nätverk med återvinningskärl runt om i landet.

- Vårt mål är att bygga ut nätverket över hela Finland så att vi får samlat in så mycket förpackningsavfall som lagen kräver, säger Tuulensuu.

Det beror lite på från avfallsbolag till avfallsbolag hur man samarbetar med Rinki.

- De kan erbjuda invånarna ytterligare återvinningsmöjligheter om de så vill, säger Tuulensuu.

På Stormossens verksamhetsområde har Rinki tagit över ansvaret för 59 av Stormossens 130 ekopunkter. Stormossen hyr helt enkelt ut punkterna till Rinki.

- Vi har valt att hålla kvar våra egna punkter som kompletterar Rinkis punkter, säger ekonomichef Håkan Hagberg på Stormossen.

Mindre brännbart avfall

För Stormossens del kommer plaståtervinningen att innebära mindre brännbart avfall. Utöver plasten har Rinki också kärl för papp- och kartongförpackningar.

Men ni klarar er utan det här?

- Det gör vi. Det blev inte fråga om några avgörande mängder. Westenergys anläggning går för full kapacitet för tillfället. Vi är inte oroade, säger Hagberg.

Dessutom kommer ju en stor del att fortsätta slänga plastförpackningarna med det brännbara avfallet. Återvinningspunkterna för plast koncentreras till tätorterna.

Vasa, Jakobstad och Karleby får punkter

Plaståtervinningen finns än så länge bara på tre ställen i Österbotten: Vid S-market i Gerby och K-supermarket i Roparnäs Vasa och vid Citymarket i Karleby.

Totalt ska den finnas på fem ställen i Vasa. Det är fastslaget att en av punkterna kommer att placeras vid Prisma. Karleby kommer sannolikt att få en punkt till.

Det kommer också att finnas åtminstone en punkt i Jakobstad. Det berättar Harri Patana, som är Rinkis områdeschef i Västra- och Norra Finland.

Punkten/punkterna i Jakobstad är ännu inte utmärkta på Rinkis karta som hittas på deras webbsidor. Vartefter att kärlen sätts ut dyker de upp på Rinkis karta.

Plaståtervinningen kommer att finnas i tätorter med över 10 000 invånare. Det betyder att till exempel Kristinestad blir utan.

Återvinningen syns i priserna

Håkan Hagberg på Stormossen tycker att det är bra att producenterna tvingas ta ansvar för sina produkter. Men han påpekar samtidigt att plaståtervinningen kommer att synas i konsumentpriserna.

- Producenterna ska ju finansiera återvinningen. Det kommer att synas som en "återvinningsavgift" för förpackade produkter, säger Hagberg.

Insamlingen av konsumenternas avfall orsakar kostnader för företagen, konstaterar Katri Tuulensuu på Rinki.

- Företagen har ju redan tidigare samlat in avfall men då direkt från till exempel industrin och handeln. Nu kommer konsumenterna med i bilden och det är en ganska dyr del, trots att den är liten, säger Tuulensuu.

- Det material som kommer från konsumenterna är väldigt heterogent och det är svårare att återvinna än det som kommer direkt från industrin eller handeln.

Det hela kommer till slut att synas i höjda konsumentpriser. Men hur mycket, det är rätt omöjligt att säga.

Insamling av gamla kläder på önskelistan

Siv-Britt Höglund tycker att återvinningen går framåt hela tiden.

- Det blir mindre och mindre avfall som jag tvingas sätta i brännbart och otroligt lite som går till problemavfall. Men då har jag ju förstås ett hushåll utan större "problemsysslor".

Men hon saknar fortfarande en sak: En organiserad insamling av lump, alltså gamla kläder.

- I dagsläget kan jag föra lump till två affärer i Vasa. Men jag tycker att det borde finnas en riksomfattande insamling av lump, det finns så mycket material i textilier som kunde återvinnas, säger Höglund.

Vad gäller gamla kläder har Rinki inget ansvar för att återvinna just det.

- Men vi tycker att det skulle vara bra om det fanns så många olika kärl som möjligt. Insamlingen av kläder finns redan vid många av våra punkter, säger Katri Tuulensuu.