Sveriges öde i FN avgörs – läs vad det handlar om!

FN:s generalförsamling kommer ikväll att rösta om vilka länder som får en temporär plats i säkerhetsrådet för de kommande två åren. Sverige har satsat stort på sin kampanj. Vi berättar vad det handlar om.

Vad tävlar Sverige om?

Sverige kandiderar för en temporär plats i säkerhetsrådet för de kommande två åren. Tillsammans med Italien och Nederländerna tävlar landet om två platser.

FN:s säkerhetsråd har fem permanenta medlemmar: Storbritannien, Kina, Frankrike, Ryssland och USA.

Det finns 15 platser i säkerhetsrådet och varje år byts fem temporära medlemmar. Idag väljs en representant för Afrika, en för Asien och Stilla havs-länderna, en för Latinamerika och Karibien, samt två för Västeuropa och övriga. Det är enbart de permanenta medlemmarna som har rätt att använda veto mot säkerhetsrådets beslut.

Vem väljer och hur går valet till?

Det är FN:s generalförsamling som väljer de temporära medlemmarna genom en sluten omröstning. Varje land skriver två kandidater på en röstsedel.

För att få en plats krävs att Sverige får två tredjedelar av rösterna. Valet sker i två röstningsomgångar.

Varför är en plats i säkerhetsrådet så eftertraktad?

Säkerhetsrådet är FN:s mäktigaste organ som kan fatta beslut om sanktioner, vapenvilor och fredsbevarande styrkor. FN:s beslutsfattande struktur är omdiskuterad, eftersom de permanenta medlemmarna kan utnyttja sin vetorätt för att bromsa beslut.

Som exempel på vad Sverige har åstadkommit i säkerhetsrådet, då landet senast var medlem år 1997-1998, har framförts bland annat följande: Att Sverige medverkade förebyggande i Kosovo-konflikten, att landet utvecklade konceptet med fredsbevarande insatser och att man jobbade för öppenheten inom FN, genom att lägga ut offentliga handlingar på nätet.

Vad vill Sverige göra i FN?

Sveriges nuvarande regering talar för en feministisk utrikespolitik som har fått en del uppmärksamhet utomlands. Man talar för att värna folkrätten, för kvinnors rättigheter i fred och konflikter och för miljö- och klimatfrågor.

Dessutom önskar man reformera FN för att det ska fungera mer effektivt.

Vad innebär en kampanj för en plats i säkerhetsrådet?

En kampanj pågår ofta i många år och innebär lobbning både officiellt och inofficiellt. Varje land har en röst och därför läggs mycket arbete också på att vinna små länders röster. Sverige har satsat drygt 2,3 miljoner euro på sin kampanj, i jämförelse med exempelvis Nederländerna som har satsat drygt 3,9 miljoner euro.

Vilka är Sveriges chanser?

Det som gör läget svårt är att EU inte enas bakom en kandidat, utan att rösterna splittras mellan tre kandidatländer.

De som arbetar med kampanjen från svensk sida säger att konkurrensen är hårdare än tidigare år då Sverige har kandiderat.

- Konkurrensen är ju stentuff. Vi har hamnat i något av en dödens grupp, om man får använda fotbollstermer, med två länder som är otroligt skickliga på att driva kampanj och har en väldigt aktiv global politik, säger Olof Skoog, Sveriges FN-ambassadör till Dagens Nyheter.

Finland kandiderade för en plats i säkerhetsrådet år 2012 och förlorade då mot Luxemburg och Australien, som tävlade om samma platser. Det visade sig den gången att övriga västländer inte så självklart gav sin röst åt ett nordiskt land, som man hade förväntat sig.

Vilka är Sveriges för- och nackdelar i utrikespolitiken?

Sverige har ett stort utvecklingsbistånd som kan vara till landets fördel och ett erkänt rykte som humanitär aktör. Landet deltar i en fredsbevarande insats i Mali, som också kan räknas till en fördel.

Frågor som är omdebatterade är Sveriges erkännande av Palestina, som kan ge stöd bland arabländerna. Å andra sidan har Sveriges kritik av mänskorättsbrott i Saudiarabien, som innebar att vapenexportavtalet mellan länderna sades upp, väckt uppståndelse i arabvärlden.

I den svenska debatten har kritik förekommit mot att man i kampanjen har försökt hålla igång relationer till odemokratiska länder som Kuba och Zimbabwe. Det finns också en skiljelinje mellan den borgerliga politiken i Sverige, som har talat mera för samarbete i utrikesfrågor inom EU, och mellan den socialdemokratiska politiken, som av tradition har betonat FN:s roll.