Vårdreformen presenterades – jättelagpaket på 600 sidor

Regeringen lade på onsdagen fram de preliminära lagförslagen för långköraren social- och hälsovårdsreformen. I lagarna definieras bland annat arbetsfördelningen mellan kommunerna och landskapen.

Det mesta av innehållet i det enorma lagpaketet på 600 sidor har redan tidigare lagts fram, så några braskande nyheter kom inte reformministrarna med.

Kärnan i förslaget är ändå att ansvaret för social- och hälsovården i början av 2019 flyttas över från kommunerna till landskapen som blir 18 till antalet. Staten kommer att stå för finansieringen, vilket kommer att påverka kommunernas skatteintäkter.

Det betyder att stora mängder pengar och ansvar nu lyfts bort från kommunerna.

– Ansvaret ligger hos landskapen i framtiden. Social- och hälsovården lyfts bort från kommunerna, säger familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C).

Enligt finansminister Petteri Orpo (Saml) kommer reformen inte att höja skatterna.

Arbetshälsovården oförändrad

I framtiden är det landskapsråden som beslutar om organiseringen av social- och hälsovården. I landskapen grundas även så kallade servicecenter som blir de nya bolag där den offentligt producerade vården ges.

De 215 000 arbetstagarna som arbetar med vården i kommunerna flyttas över till landskapen.

Kvar på kommunernas ansvar blir endast elevvården och det hälsofrämjande arbetet. Arbetshälsovården påverkas inte av reformen.

Lagpaketet innehåller bland annat lagen om hur social- och hälsovården ska organiseras, den nya lagen om landskap, finansieringen och en rad andra lagar.

Finslipas fortfarande

Men lagförslaget är ingalunda helt och hållet färdigt och utkastet kommer att finslipas under sommaren.

Till exempel är den omtalade valfriheten där klienterna ska få välja sin serviceproducent bland offentliga eller privata producenter på hälft. Öppet är fortfarande också hur tandvården och studenthälsovården ska organiseras.

Lagpaketet ska på remiss efter semestrarna i augusti.

Målet med den enorma reformen är att finländarna ska få vård på mer lika villkor i framtiden och att regionala skillnader i människors hälsa och välfärd minskar.

Förstås vill man också spara pengar – i det här fallet tre miljarder.

Kommunförbundet oroat över statens starka roll

På Kommunförbundet ser man det som positivt att reformen går vidare. Det som oroar är främst landskapens självstyrelse och deras demokratiska möjligheter.

– Staten har en ganska stark roll. De sköter finansieringen och bestämmer till en del vad landskapen får göra. Det är ett orosmoment, kommenterar Kia Leidenius, sakkunnig på Kommunförbundet, för Yle Nyheter.

Kvar på kommunernas ansvarsområden efter reformen lämnar till exempel dagvården, grundläggande utbildning, kultur, fritid och mark- och bostadspolitik.

När ansvaret för vården överförs till landskapen har det framför allt ekonomiska konsekvenser för kommunerna, säger Leidenius.

– Social- och hälsovården står för över hälften av kommunernas kostnader i dag. De kommer ha mycket mindre pengar att röra sig med i framtiden när statsandelarna minskar. Kommunerna kommer också bli tvungna att sänka sin skattesats med dryga 12 procentenheter.