Internet står inför ett historiskt maktskifte – vem bryr sig?

Visste du att internet står vid randen av ett historiskt maktskifte? Nej, tänkte väl det.

Alla använder vi internet dagligen, men få av oss vet eller bryr sig om hur internet styrs och vem som har makten över det. Det var ändå precis det här som organisationen Icann, en av internets dolda jättar, nyligen diskuterade under sitt stormöte i Helsingfors.

Ett fungerande och demokratiskt internet, som varken styrs av politiska eller kommersiella aktörer, är ingen självklarhet. Den största nätpolitiska frågan just nu gäller därför USA:s makt över själva fundamentet för webben, det vill säga alla internetadresser. Konkret handlar det om makten över att kunna bestämma hur internetadresser får användas och vem som får tillgång till dem.

Den stora förändringen är att vi nu håller på att flytta ut de sista delarna av USA:s statliga inflytande över internet.

Men nu har USA gått med på att ge över kontrollen av webben, det vill säga world wide webb, till den globala och obundna internetorganisationen Icann. Det här skulle vara en historisk händelse i internets historia. I praktiken skulle det betyda att internet skulle sluta vara USA:s egendom och bli hela världens gemensamma egendom.

Snart är webben världens gemensamma egendom

Demokratiseringen av internet är något som Icann redan länge har drivit på, och som är helt avgörande för att nätet ska kunna fortsätta fungera som i dag och inte helt kapas av politiska eller kommersiella aktörer. Det konstaterar finländske internetpionjären Johan Helsingius, som är aktiv inom Icann, och som var med om att hämta internet till Finland under tidigt 1990-tal.

- Den stora förändringen är att vi nu håller på att flytta ut de sista delarna av USA:s statliga inflytande över internet. Det här är definitivt den största frågan just nu, också här på Icann:s möte i Helsingfors.

Hur har USA kunnat ha makt över det gemensamma globala nätet?

Föregångaren till dagens internet började utvecklas vid USA:s försvarsdepartement för militära ändamål redan på 1960-talet.

Amerikanska staten fortsatte sedan att utveckla ett mera kommersiellt internet under 1980-talet, som sedan utvecklades till dagens world wide webb, den överlägset kändaste och mest allmänna delen av hela internet. Trots att internet har blivit helt globalt, är det därför USA som har ägt rättigheterna.

- Nominellt har USA av historiska skäl ägt rätten över webben och skulle i princip ha kunnat slänga ut Icann och börja styra ensam. Men vi har nu i flera år jobbat för skapa en totalt oberoende takorganisation styr över nätets infrastruktur, säger Johan Helsingius som sitter med i en av Icanns många råd.

Nu håller man på att underteckna ett historiskt avtal med USA, som skulle överföra beslutanderätten till Icann som representerar hela världen. It-jättar som Google och Microsoft stöder Icann:s strävan, och vill i enlighet med marknadsliberalismens principer minska på enskilda staters inflytande över nätet. Och it-jättarnas ord väger tungt.

Problemet är att internet är en meritokrati. Det är främst västerländska vita män som har inflytande över internet.

Men ännu har inte maktskiftet fullbordats, och presidentvalet i USA kan ännu sätta käppar i hjulet. Internet är nämligen en enorm ekonomisk resurs och en stor politisk fråga, och alla ser inte med blida ögon på att USA ger ifrån sig kontrollen över en så viktig resurs som webben.

Icann – webbens egen vägmyndighet

Icann grundades 1998 i USA, och kan kallas för webbens egen vägmyndighet, som bestämmer över vägnätet och kontrollerar att trafiken löper smidigt och att folk håller sig till trafikreglerna. Icann har fått en allt större roll, en roll som också FN varit intresserad av att ta över.

Icann är betydligt mer okänd än till exempel it-jättarna Google och Facebook. Men utan organisationen Icann skulle Google och Facebook inte kunna fungera, det är nämligen Icann som har makten över hur alla internetadresser och domäner distribueras och får användas.

Icann:s uppgift är också att bevaka att internet hålls så oberoende som möjligt och inte börjar styras för mycket av enskilda stater eller företag. Ingen lätt uppgift, då informationskrig och handel med information blivit en allt större del av det politiska maktspelet.

Internet kan fungera som modell för hur vi på bästa sätt kan sköta stora globala frågor om t.ex. miljön i framtiden.

Takorganisationen Icann består därför av representanter för både enskilda stater, företag och medborgarorganisationer, som sinsemellan gör upp om hur internet ska utvecklas och fungera.

- Det är en modell där alla kan delta i beslutsfattandet om internet, inte bara regeringar sinsemellan, påpekar Helsingius.

Jag surfar, alltså finns jag

Internet används redan av hälften av världens befolkning. Vi är så gott som ständigt uppkopplade på nätet, och sköter snart alla våra ärenden här.

Så länge internet fungerar som det ska behöver vi inte fundera på de här frågorna

Ändå vet vi nästan ingenting om hur internet fungerar; hur det är uppbyggt och vem som bestämmer över det. Internetpionjären Johan Helsingius ser ändå inte det här som ett problem, så länge nätet fungerar.

- Icann fattar främst bara en mängd tekniska beslut som inte öppnar sig för vanliga användare. Så länge internet fungerar som det ska behöver vi inte fundera på de här frågorna.

Låter simpelt och skönt. Men samtidigt lider internet och Icann av ett demokratiskt problem. Det här är också Helsingius väldigt medveten om.

- Problemet är att internet egentligen inte är så demokratiskt, utan meritokratiskt. Det är främst västvärlden och vita män som har inflytande över internet. Vi försöker inom Icann involvera mera kvinnor och folk från tredje världen, men sanningen är att det är en liten klick med vita manliga experter som beslutar om det mesta.

Ett besök på Icann:s stormöte i Finlandiahuset bekräftar saken. En stor del av världens främsta internetkännare och påverkare är samlade här under samma tak, och de flesta är just precis vita västerländska män.

En framtidsmodell för hur globala frågor kan skötas

Internet kan jämföras vid en global, immateriell superstat som saknar landgränser och medborgarskap. Det är en virtuell opolitisk union som styrs på bred front, på ett sätt som skiljer sig markant från traditionella stater och unioner.

När det nu talas om brexit och den kris Europeiska unionen befinner sig i, kan man därför fråga sig om sättet som internet styrs på kunde stå som modell för framtida samhällen och stater.

Enligt Johan Helsingius är det här ändå osannolikt och att gå lite för långt, men:

- Internet kan däremot fungera som modell för hur vi hanterar enskilda stora globala frågor. Frågor där en mängd parter måste komma överens om gemensamma resurs, som till exempel inom miljöfrågor.

Ett kapitalistiskt internet

Utöver enskilda staters och politiska aktörers inflytande, försöker Icann också begränsa det kapitalistiska inflytandet över webben. Här spelar kontrollen över internetadresserna en central roll.

Den stora filosofiska frågan är förstås om man överhuvudtaget borde göra stor business med internetadresser

Kända domäner och internetadresser är nämligen hårdvaluta. Det handlar ändå om en fin balansgång. Samtidigt vill man trygga en fungerande fri marknad på nätet, men det får inte bli genomkommersialiserat.

- Vi har våra regler om hur internetadresserna får delas ut och användas, men samtidigt vill vi skapa en öppen marknad. Den stora filosofiska frågan är förstås om man överhuvudtaget borde göra stor business med internetadresser, säger Helsingius fundersamt, utan att ta ställning.

Domänernas dagar är räknade

Domänernas och internetadressernas betydelse håller samtidigt på att krympa. Nätanvändningen handlar nämligen idag allt mer bara om att googla och hänga på sociala medier. Förut kunde en eftertraktad internetadress säljas för dyra pengar. Men de direkta adressernas marknadsvärde har börjat sjunka.

- Fortfarande bygger ändå tekniken kring internet på att varje sida har sin egen IP-adress. Därför är internetadresserna fortfarande det fundament som hela nätet vilar på.

www.finland.fi

Också i Finland tror man fortfarande starkt på domänernas betydelse. Därför har man nyligen beslutat att öppna upp den finländska .fi (punkt fi) domänen för utländska företag.

- Fördelen med det här är att globala företag då kan få en egen .fi-sida, utan att behöva starta ett dotterbolag här först. Det här öppnar upp hela internetmarknaden här i Finland, konstaterar Helsingius.

Det här betyder samtidigt att det inte längre kommer att vara myndigheterna, det vill säga Kommunikationsverket, som bestämmer över .fi-domänen. Eftersom man snart inte längre behöver ett myndighetsbeslut för att registrera en ny internetadress, blir det också friare för alla att använda vilka adresser som helst. Det här betyder till exempel att en internetadress med ditt eget namn inte längre är skyddad, och kan börja användas av vem som helst.

Internetadresserna är fortfarande fundamentet som hela internet vilar på.

Lilla Finland har en rätt så stor roll inom Icann och i större internetsammanhang. Finlands ses ofta som ett bra modelland, konstaterar Helsingius. Överlag tror han ändå att internetutvecklingen börjar nå en mättnadspunkt i västvärlden. Den stora utvecklingen kommer att ske i tredje världen, där tillväxtpotentialen fortfarande är enorm.