Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Kampen mot freonerna har gett resultat - ozonskiktet återhämtar sig

Från 2016
Uppdaterad 01.07.2016 13:30.
Satellitbild som visar ozonskiktets tjocklek.
Bildtext Satellitbild som visar ozonskiktets tjocklek.
Bild: Nasa

För första gången på flera årtionden kommer rapporter som pekar på att förbudet mot kemikalier som förstör ozonskiktet har gett resultat.

Enligt en färsk forskningsrapport från FN:s miljöorganisation Unepin och Världsmeteorologiska organisationen WMO finns det nu klara indicier på att ozonlagret börjar återhämta sig. Det starkaste beviset på det är att det nu finns mera ozon i atmosfären än på många år.

I september 2015 var ozonhålet omkring fyra miljoner kvadratkilometer mindre än år 2000. Minskningen motsvarar Indiens yta i grova drag.

Återhämtningen går sakta men säkert

Om utvecklingen fortsätter som nu tror forskarna att ozonskiktet är lika tjockt som år 1980 i mitten av det här århundradet, alltså omkring 2050-2060. Hålet i ozonskiktet torde vara igentäppt något senare.

Varje höst uppstår ett hål i ozonskiktet ovanför södra halvklotet. Ännu på 1990-talet utvidgades hålet varje år. Det största hålet uppmättes år 2006. Det hade en yta på 30 miljoner kvadratkilometer. Den här utveckligen har stoppats redan tidigare. Det remarkabla är att hålet nu verkar minska. Nu är det ungefär 20 miljoner kvadratkilometer.

Freongaserna är boven i dramat

I mitten av 1980-talet upptäckte brittiska forskare att ozonlagret ovanför Antarktis plötsligt hade blivit tunnare. Ozonlagret finns på några 10 kilometers höjd i stratosfären och hindrar solens farliga utravioletta strålar från att nå jorden.

Ultraviolett strålning är den största orsaken till att hudcancer och gråstarr utvecklas. Strålningen skadar också djur och växter.

gamla spisar och kylskåp på gårdsplan
Bildtext Farliga gaser frigjordes när kylskåp och frysar kasserades.
Bild: Yle/Louise Bergman

1986 påvisade den amerikanska forskaren Susan Solomom att ozonet förstörs av klor och brom som finns i klorfluorkarboner, som också kallas freongas. Det visade sig att allt från hårspray till kylskåp och luftkonditioneringsapparater innehöll freongas.

År 1987 kom man i Montrealprotokollet överens om att tillverkningen och användningen av substanser som tros vara ansvariga för uppkomsten av ozonhålet förbjuds. Förbudet trädde i kraft 1989 och har visat sig vara mycket effektivt.

Också vulkanutbrott påverkar ozonet

De uppmuntrande resultaten från september till trots visade mätningar en månad senare att ozonhålet över Antarktis igen var rekordstort. Orsaken till det här tros ligga i vulkanen Calbucos utbrott i Chile.

Svavlet från vulkanutbrottet bildar små partiklar som blir frön till såkallade pärlemormoln, eller polarstratosfäriska moln. Starkt förenklat kan man säga att molnen samlar upp klorfluorkarboner, som i sin tur bryter ner ozonet.

Mänskan kan påverka

Trots de positiva mätningsresultaten är det ännu för tidigt att blåsa faran över, påpekar forskarna. Situationen för ozonskitet är fortfarande oroväckande svår. Först 2025 kan man med säkerhet säga om ozonskiktet verkligen har återhämtat sig och ozonhålet har täppts igen.

FN.s miljöforskning visar också att klorfluorkarboner fortfarande släpps ut i atmosfären och att nivån av klor är oroväckande hög.

Montrealprotokollet visar ändå att gemensamma satsningar kan påverka utvecklingen i rätt riktning.