Mera pengar till parkeringsgrottan i Jakobstad

Stadsstyrelsen i Jakobstad vill bevilja ett kapitallån på 150 000 euro för torgparkeringen enligt aktieägaravtalet. Helinä Sipinen (Pro) har vänt sig till förvaltningsdomstolen angående aktieägaravtalet som är hemligt.

Staden Jakobstad är delägare i bolaget Jakobstads torgparkering Ab och just nu pågår steg ett i bygget av den underjordiska parkeringen på torget. Jakobstad äger 15 procent och har hittills investerat 150 000 euro.

Hemligt ägaravtal

I tidigare beredningar står det att enligt aktieägaravtalet, som är sekretessbelagt, förbinder sig delägarna att vid behov ge bolaget kapitallån på högst en miljon euro. Nu vill stadsstyrelsen vid sitt extrainsatta möte att fullmäktige beviljar Jakobstads torgparkering Ab ett kapitallån på 150 000 euro.

Det finns inga medel i budgeten för detta utan fullmäktige föreslås bevilja ett tilläggsanslag på 150 000.

I stadsstyrelsen röstade Kari Koskela (SDP) och Eero Luomala (Pro) mot förslaget.

- Jag är glad att företag satsar och bygger i vår stad, men man kan inte använda skattemedel för att investera i aktiebolag. Hela upplägget kring detta har varit märkligt och vi har inte fått några ekonomiska kalkyler över finansieringen eller driftskostnaderna, ingenting, säger Kari Koskela.

Stadsstyrelsen fick mötesberedningen 10 minuter innan mötet på måndag. Det fanns inte mycket tid att sätta sig in i ärendet och Kari Koskela vill inte investera skattebetalarnas medel i ett så osäkert projekt.

- I början skulle en parkeringsplats kosta 30 till 32 000 euro. Nu är vi uppe i 40 000 euro per plats. Och intresset för att köpa platser har varit blygsamt. Jag ifrågasätter ekonomin i det hela, säger Koskela.

- Jag är skeptisk, jag tror inte att bolaget någonsin kommer att gå med vinst, säger Koskela.

Stadsstyrelsens ordförande Peter Boström säger att utan stadens medverkan hade det inte blivit någon parkeringsgrotta.

Men är då projektet lönsamt?

- Vilket är alternativet? Staden är med för att möjliggöra en parkeringsgrotta, säger Boström.

Den stora frågan just nu är om man ska fortsätta med skede två i byggandet direkt eller avvakta.

- Vi kan vänta fem år och se hur flitigt parkeringsgrottan används eller fortsätta med skede två direkt. Att vänta innebär nya museala utgrävningar. men det finns inget beslut ännu. Diskussionerna pågår, säger Boström.

Ärendet hos förvaltningsdomstolen

Helinä Sipinen från Pro Jakobstad har vänt sig till Vasa förvaltningsdomstol angående det hemligstämplade aktieägaravtalet. I september beviljade fullmäktige Jakobstads torgparkering ett tilläggsanslagg på 52 500 euro.

Sipinen anser att beslutet uppkommit i fel ordning och är lagstridigt eftersom fullmäktige inte fått se aktieägaravtalet eller finansieringsplanen innan man tog beslut. Fullmäktige behandlade enbart det föreslagna tilläggsanslaget.

Sipinen vände sig till förvaltningsdomstolen i ärendet.

Sipinen skrivet att hon hon anser att beslutet uppkommit i fel ordning eftersom delägaravtalet innefattar bindande ekonomiska åtaganden för staden.

- Aktieägaravtalet borde först ha godkänts av fullmäktige, sen kunde man ha tagit ställning till de investeringar man förbundit sig till, skriver Sipinen till förvaltningsdomstolen.

Delägaravtal inte offentligt

Stadstyrelsens ordförande Peter Boström ser inget märkligt i aktieägaravtalet.

- Det är så man gör delägare emellan. Staden skulle inte ha några problem med ett offentligt avtal men vi måste respektera de andra delägarnas önskan, säger Boström.

Stadssekreterare Milla Kallioinen skriver i stadens bemötande till förvaltningsdomstolen att delägaravtalet är ett dokument som stadsstyrelsen bestämmer över och stadsstyrelsen har godkänt delägaravtalet.

I motsats till bolagsordningen är delägaravtalet inte offentligt, skriver Kallioinen. Delägaravtalet kan även innehålla affärshemligheter och annan information som inte är offentlig och därför kan offentligheten vara begränsad.

Staden vill därför att Vasa förvaltningsdomstol förkastar Sipinens besvär.

Tidigare dom i förvaltningsdomstolen

Staden Jakobstad har tidigare dömts i förvaltningsdomstolen.

Våren 2012 fattade staden beslut om att ersätta en husägare för luktproblem i huset. Lukten skulle komma från avloppsnätet och har orsakat sjukdom. Staden betalade ut ett skadestånd genom affärsverket Jakobstads vatten och betalade även hyra för familjens temporära bostad.

Summan på 44 000 plus 13 000 euro hölls hemlig.

I våras tvingades staden offentliggöra avtalet och den summa som staden betalat ut.