Hur mycket av det Sydkinesiska havet har Kina rätt till?

Det Sydkinesiska havet har en mängd naturresurser och är en betydelsefull handelsväg. På grund av det här är havet också inblandat i en enorm konflikt om vem som har rätt till vattnets territorium – och vem som har den strategiska kontrollen över området.

Den första parten i tvisten är Kina, vars ledning påstår att havet och dess öar och rev tillhört Kina i århundraden.

På motsidan står Filippinerna, som fört tvisten till Permanenta skiljedomstolen i Haag efter att Kina år 2013 tog kontrollen över ett rev som ligger cirka 200 kilometer från Filippinernas kust.

Även andra länder som omringar det Sydkinesiska havet oroar sig för att Kina slutligen kommer att hindra deras rättigheter till fri sjöfart, fiske och havets oljeresurser. Dessa länder är Malaysia, Vietnam, Brunei och Taiwan.

Ett till land i konflikten är USA.

USA:s fokus på Asien allt större

Under president Barack Obamas ledning har USA:s fokus på Asien setts som ett sätt att minska det allt större inflytandet som Kina har. Bland annat fick Kina inte vara med i det handelsavtal som USA skrev med elva andra länder i Stillahavsområdet i början av året.

Amerikansk militärpersonal har också för första gången på 25 år nu tillträde till filippinska militärbaser. I maj upphävde Obama också ett 32 år gammalt vapenembargo med Vietnam.

Allt detta ser Kina som provokationer.

Kina har även själv utfört militärövningar inför domslutet vid ögruppen Paracel som ligger i det Sydkinesiska havet. Utländska fartyg drivs också bort från området med varningar, också våld.

Domslutet väntas gå emot Kina.

Den permanenta skiljedomstolen i Haag väntas komma med ett domslut den 12 juli. Domslutet kommer att ta ställning till hur den så kallade nio-streckslinjen i det Sydkinesiska havet borde tolkas enligt den internationella havsrätten. Kinas nio-streckslinje har ringat in omkring 80 procent av havet och ser det som en del av landets territorium.

Kina deltar inte i förhandlingarna

Kina har däremot valt att vända dövörat till och vill hellre föra bilaterala samtal med Filippinerna. Kina har inte deltagit i domstolsförhandlingarna och säger att FN:s internationella havsrätt inte har något att göra med det här fallet.

I tvisten förekommer också två ögrupper, Spratly och Paracel. Efter att Kina tog kontrollen över ett rev några hundra kilometer från Filippinernas kust år 2013 har Kina sett till att fylla ut ögruppen Spratly med sju konstgjorda öar med landningsbanor, militära installationer och radarsystem, enligt den årliga rapporten från Pentagon.

Enligt internationell havsrätt ger artificiella öar inte ett land rätt till omkringliggande vatten.

Ögruppen Paracel byggs däremot ut av Kina för att bli ett semesterparadis.

Flera vill ha Paracel och Spratly

Samtidigt hävdar Kina att landet har en historisk rätt till det Sydkinesiska havets område och hävdar att öarna Paracel och Spratly tillhört Kina i flera århundraden. År 1947 publicerade Kina en karta där ögrupperna Spratly och Paracel i sin helhet tillhörde Kinas territorium.

Vietnam säger däremot att Kina inte har visat någon som helst territoriell äganderätt över ögrupperna innan 1940-talet – och säger själv att Vietnam är det land som regerat över ögrupperna sedan 1600-talet.

Filippinerna vill också ha en del av ögrupperna och hänvisar till sin geografiska närhet till dem.

Skiljedomstolen i Haag kommer däremot inte att ta ställning till vem öarna tillhör – de fokuserar på havet omkring dem.

Viktig handelsrutt

Det Sydkinesiska havet är ett av de politiskt mest sköra områdena i världen. Då den permanenta skiljedomstolen i Haag kommer med sitt domslut innebär det att en internationell domstol för första gången kommit fram till en dom om den bökiga situationen i området samt de krav som ställs från olika länder.

Om Kina väljer att ignorera den bindande domen, som alltså väntas gå emot landet, kommer konsekvenserna främst att bli diplomatiska, enligt en Sydostasienexpert som CNN talat med. Inga militära trupper kommer alltså att se till att domen fullföljs.

Utöver de politiska dispyterna är det Sydkinesiska havet en viktig handelsrutt. Bland annat passerar över hälften av världens fraktfartyg via det Sydkinesiska havet.

Källor: CNN, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sveriges Radio, Business Insider, BBC.