Expert: Stark politisk reaktion att vänta efter Dallas

Liknande händelser som skottlossningen i Dallas, Texas, har tidigare inträffat på flera håll i USA. Det finns ingen specifik geografisk koppling, men skjutningarna inträffar ofta i städer med fattigdom och rasistiska konflikter, säger Mika Aaltola från Utrikespolitiska institutet.

Med undantag från ett par delstater med striktare vapenlagar, har skjutningar förekommit på flera håll i landet. Vapenlagarna i Texas hör till de mer liberala i USA.

Den gemensamma nämnaren är ändå att våldet förekommit i städer.

– En viss typ av getton finns speciellt i gamla industristäder och där har de här problemen varit fler, säger Mika Aaltola som är programdirektör vid Utrikespolitiska institutet.

Det finns risk att våldet också sprider sig från en plats till en annan.

Två läger, två synvinklar

Kongressen i USA diskuterar som bäst en skärpning av vapenlagarna med debatten går långsamt framåt. För bara någon vecka sedan förkastade den amerikanska senaten fyra lagförslag som skulle ha skärpt USA:s vapenlagar.

Vapenlagarna kan också bli temat för presidentvalet senare i höst. Demokratiska partiets sannolika kandidat Hillary Clinton stöder tanken på striktare vapenlagar. Republikanen Donald Trump har för sin del varit redo att diskutera saken med vapenlobbyn NRA.

Aaltola förutspår att polisskjutningarna kan väcka starka politiska reaktioner i USA där det redan förekommer två läger med två olika synvinklar.

– Självklart kommer saken att politiseras inför presidentvalet. På bägge sidor kräver man rättvisa. En del är bekymrade över polisernas säkerhet och tycker att motparten med egna ord avsiktligt har uppeggat till våld mot polisen, säger Aaltola.

– Å andra sidan, framför allt bland demokraterna och i medborgarrättskretsar, har man fokuserat speciellt på våldet från polisens sida. Ledande politiker och presidenten måste ta en position ganska mitt emellan.

Djup, institutionell rasism i USA

Charly Salonius-Pasternak, säkerhetspolitisk expert vid Utrikespolitiska institutet säger att motsättningarna mellan svarta, främst unga män, och polisen i USA beror på flera olika orsaker.

– En sak som är viktig att förstå är att båda sidorna delvis drar sina perspektiv sina känslor och erfarenheter från historien, men de ser på historien på olika sätt och kommer ihåg olika historiska perioder.

Salonius-Pasternak påpekar också att det i USA inte på samma sätt som i Finland finns en enda stor poliskår, utan de poliser som människor träffar är lokala poliser.

– Det betyder också att de här polisernas utbildning och erfarenhet är högst varierande. Vissa är mycket professionella och vissa skulle rent ut sagt aldrig kunna bli poliser i Finland.

När poliserna, som kan sakna utbildning i psykologi och vapenhantering, sedan träffar människor de inte känner inträffar olika incidenter, säger Salonius-Pasternak.

– Inbyggt i det måste man också säga att det finns en djup, institutionell rasism i USA, även denna dag fast man har Barack Obama som president.

Följderna svåra att förutspå

Enligt Salonius-Pasternak finns det alltså en mängd olika orsaker varför man inte litar på polisen i USA och att det finns en större sannolikhet att skjutas av polisen om man är en ung svart man än om man är någon annan.

– Man har lärt sig att inte lita på poliserna, medan poliserna har så att säga delvis inbillat sig in i den här världen att det finns en risk att de blir skjutna varje gång de träffar en ung svart man och reagerar därefter.

Det är ännu svårt att säga vad följderna kommer att bli efter dödsskjutningen av poliserna i Dallas, enligt Salonius-Pasternak. Han säger att det både i USA och på annat håll finns en helighet om att inte skjuta dem som jobbar med samhällets trygghet.

– Det betyder att vi säkert kommer att få se krav för höga straff. Man tycker att de här personerna sköt poliser och därför ska straffen vara höga.

– Jättesvårt att säga vad som kommer att hända men säkerligen kommer det att ha någon inverkan på vilken hudfärg de här personerna har. Det i sig själv berättar mycket om den här institutionella rasismen som ännu finns i landet.