Flera elbolag har fördubblat priset på överföringen av el på åtta år

Nästan hälften av Finlands elbolag har höjt priset på sin elöverföring det senaste året. Priset på elöverföringen har i snitt blivit nästan 70 procent dyrare på åtta år och de regionala skillnaderna är fortfarande stora.

Det kan kosta nästan 700 euro mer per år om man råkar bo på ett område med dyr eldistribuering. I Vichtis betalar man nästan 14 procent mer för elöverföringen nu än för ett år sedan.

Vichtisbon Hans Brummer står med sin senaste elräkning och är arg över de prishöjningar elbolaget gjort på överföringen. För hans del är det en ökning på nästan 14 procent på ett år och det syns i plånboken.

Brummer är en storförbrukare av el eftersom alla husen på Hiiskula gård uppvärms med el.

- Jag har uträknat att den här höjningen är lite över 3 000 euro på årsbasis. Det är väldigt mycket pengar. Det ska vara skäligt att få eldistributionen ordnad också här i glesbygden, tycker Hans Brummer som är delägare i Hiiskula gård i Vichtis.

Och tittar man på elpriset i Nyland på det område som eldistributören Caruna ansvarar för så har priset på elöverföringen nästan fördubblats på åtta år.

- Jag tycker att det är alldeles för mycket. Jag tycker att en skälig prisökning årligen skulle vara kring 5-6 procent. Nu är det för mycket. De här ägarnas avkastningskrav är alldeles för höga. Nu när det är utländska ägare så är det vi som ska bestå de här kostnaderna, funderar Brummer.

Pedersöreborna betalar det sjunde dyraste priset

Ett av de bolagen som höjt mest är Pedersöre-baserade Esse Elektro-Kraft i Österbotten. De har det sjunde högsta priset för elöverföring i hela landet. Bolaget förklarar att en orsak till prishöjningarna är de lagstadgade kraven på investeringar i elnätet.

- Av vårt sju kilovolts nät så är det cirka 200 kilometer som går rakt genom skogen. Det här måste vi få bort, en stor del av detta måste fås bort, flyttas att gå utmed vägarna eller grävas ner, och göras till kabelnät, förklarar verkställande direktör Ingvar Kulla.

Kulla påpekar också att det är dyrare att bygga och underhålla ett landsbygdsnät än ett elnät i tätorten. Han tror att familjerna på deras ansvarsområde uppskattar att bolaget håller elnäten i skick.

- Kunderna ser att vi investerar och förbättrar elnäten och om de kan uppleva att elkvaliteten blir bättre i de områden där de bor så har de också förståelse för att det kostar och att vi höjer avgifterna just för att kunna investera och förbättra näten, säger Ingvar Kulla från Esse Elektro-Kraft.

Också Caruna, som är det bolaget som i Nyland ansvarar för eldistributionen, ska investera. I Vichtis ska de gräva ner 65 kilometer elledning i år.

- Nog hälsar vi det här med glädje, men hoppas att det inte syns alltför mycket i plånboken, för vi vet ju att i och med att de här investeringarna görs så kommer nog priserna igen att höjas, befarar Hans Brummer.

Det kan skilja med 670 euro

Prisskillnaderna är stora, för ett eluppvärmt hus kan det skilja 670 euro mellan det dyraste och billigaste årspriset.

I snitt kostar överföringen av el 1 200 euro årligen. Men för elkonsumenten kan det kosta 450 euro mer per år om man råkar bo där det är dyrast överföring.

För närvarande är det Keravan Energia som har det billigaste årspriset, 980 euro, på elöverföringen och Lankosken Sähkö i Satakunda som har det dyraste årspriset, 1 650 euro.

Enligt energimyndigheten har många elbolag höjt sina priser på grund av att de behövt förnya exempelvis sina elmätare och elledningar.

Bolagen prissätter enligt egna behov

Energimyndigheten, som ska övervaka elbolagen, förklarar de stora regionala skillnaderna i distributionspriserna med att det är så olika förutsättningar att bedriva verksamhet på glesbygden än i tätorterna.

- Kostnadsstrukturen mellan olika bolag kan skilja sig väldigt mycket och varje bolag prissätter enligt sina egna utgifter och det leder oundvikligen till en situation där det finns prisskillnader mellan bolagen. Det finns också skillnader hos ägarna till bolagen. En del vill ha vinst på verksamheten och andra vill sen kanske inte ta ut hela vinsten, säger marknadschef Antti Paananen på Energimyndigheten.

Verkställande direktör Ingvar Kulla på Esse Elektro-Kraft förstår om många abonnenter upplever de stora prisskillnaderna som orättvisa.

- Det att om du finns på ett landsbygdsnät eller om du är på landsbygden i ett nät som har lite tätort, så kan skillnaden mellan de två vara riktigt stor. Men det här är inte så mycket att göra åt. Det är den modellen vi har, säger Kulla.

Fördubblade priser

I snitt kostar elöverföring 70 procent mer nu, än för åtta år sedan. Men det finns flera bolag som fördubblat eller nästan fördubblat sina priser på överföringen på den här tiden.

För närvarande finns det inga gränser på hur stora höjningar bolagen kan göra, så länge deras vinster hålls på skälig nivå. Det här håller Energimyndigheten ett öga på.

Men Arbets- och näringsministeriet håller på och bereder en lagändring som skulle sätta ett tak på hur stora prishöjningar elbolagen kunde göra årligen. Det har föreslagits att en maximal höjning årligen skulle vara på 15 procent.

- Energimyndigheten har uppskattat att allt som allt under de kommande drygt tio åren så borde det investeras 8-9 miljarder i elnäten. Det kommer oundvikligen att synas i överföringspriserna, säger Antti Paananen på Energimyndigheten.