Finländarna anser att bistånd kan förebygga flyktingkriser

Majoriteten av finländarna anser fortfarande att Finlands utvecklingssamarbete är viktigt.

84 procent säger att bistånd är mycket eller ganska viktigt, visar Taloustutkimus undersökning som Utrikesministeriet låtit göra.

Det är en liten minskning från fjolåret då hela 87 procent svarade på samma sätt.

61 procent upplever att utvecklingssamarbetet är effektivt och leder till resultat.

En majoritet, fyra av fem finländare, svarar att de tror att Finland genom utvecklingssamarbete kan förebygga flyktingkriser och minska människors behov att fly från sina hem.

- Undersökningen visar starkt att över 80 procent av finländarna ser en koppling mellan att ge bistånd och kontrollera migration. Finland har också därför redan börjat satsa mer än tidigare på Mellanöstern och länderna i norra Afrika. Det här arbetet kommer att fortsätta tillsammans med våra EU-partners, säger den nyutnämnda utrikeshandels- och biståndsministern Kai Mykkänen från Samlingspartiet.

Det var första gången Utrikesministeriet frågade om flyktingar i undersökningen.

Finländarnas världsbild skiljer sig från verkligheten

I undersökningen frågades också vilket land som tagit emot mest flyktingar i relation till folkmängden. Finländarna svarade Turkiet, Tyskland och Libanon. Flest flyktingar i relation till invånare finns just nu i Libanon.

På liknande sätt uppskattar finländarna att en eller två tredjedelar av flyktingarna befinner sig i u-länder medan den verkliga andelen är närmare fyra femtedelar.

- Mediernas rapportering spelar en stor roll i att forma finländarnas världsbild, konstaterar Juha Rahkonen på Taloustutkimus.

Finländarnas främsta källa för information om utvecklingssamarbete är tv:n, på andra plats kommer tidningar och som tredje viktigaste källa nämns internet.

Långsiktigt arbete uppskattas

Finländarna uppskattar årligen att vi använder mindre pengar på utvecklingssamarbete än vi i verkligheten gör. Efter regeringens nedskärningar är anslagen för utvecklingssamarbetet för år 2016 0,38 procent av bruttonationalinkomsten (BNI), det vill säga 818 miljoner euro.

Finland har förbundit sig till att finansieringen ska vara 0,7 procent av BNI.

I årets utredning är färre än tidigare beredda att skära ytterligare i anslagen. 62 procent skulle behålla summan på sin nuvarande nivå.

Antalet personer som är beredda att skära i biståndspengarna har sjunkit från 26 procent till 18 procent jämfört med i fjol.

Undersökningen visar också att det är långsiktigt arbete som uppskattas mest. Finländarna ser helst att biståndet går till att främja demokrati, utbildning, vattenförsörjning och hälso- och sjukvård.

- Finländarna har en sund syn på vad målsättningarna ska vara, att minska på fattigdomen och höja levnadsstandarden, säger Mykkänen.

Många är skeptiska till den privata sektorns roll i utvecklingssamarbetet. Bara tolv procent tycker det är viktigt eller ganska viktigt att stöda den privata sektorn.

Mykkänen understryker ändå att det är just företagen som kan få u-länderna att stå på stadiga ben.

- Invånarna i u-länderna måste få hjälp med att hitta sätt att livnära sig på, säger Mykkänen.

Ministern har mycket att lära sig

Mykkänen har själv lång erfarenhet från den privata sektorn, speciellt då handeln med och i Ryssland. Han har alltid varit mycket intresserad av miljöfrågor och utveckling men medger att utvecklingssamarbete är ett nytt område.

- Jag har de två senaste veckorna försökt lära på så mycket som möjligt för det här är nytt för mig. Samtidigt försöker jag hålla en lite utomstående syn på det hela för att kunna utvärdera och se till att vi använder det finländska biståndet på ett så effektivt och ändamålsenligt sätt som möjligt, säger Mykkänen.

Taloustutkimus undersökning visar att allt fler finländare kräver att utvecklingssamarbetet ska vara effektivt och att resultaten ska rapporteras bättre.

1004 finländare intervjuades för Taloustutkimus undersökning.