En ny trädgårdstrend har landat i Finland - stubbträdgården
En ny trädgårdstrend har landat i Finland- stubbträdgården
De privata arboretumen i landet blir allt fler och intresset för olika trädslag växer. Ifjol öppnade ett privat arboretum vid Lojo sjö sina dörrar för första gången för allmänheten och i år har Arboretum Magnolia fått landets första stubbträdgård.
Vill du göra en egen trendig stubbträdgård så får du några bra tips här. Du behöver en stubbe, mossa, öl och surmjölk.
Vad är ett arboretum?
I början av juli öppnade Finlands första stubbträdgård i det privata Arboretum Magnolia som ligger norr om Lojoön, vid Lojo sjö.
- Det har blivit min favoritplats här, säger Suvi Pohjola-Stenroos som byggt upp arboretumet tillsammans med sin man Esa Stenroos.
Trenden har kommit främst från Storbritannien där prins Charles stubbträdgård är den kändaste. Den första stubbträdgården man känner till skapades redan i slutet av 1800-talet i England under den viktorianska tiden.
Här i Finland klassas stubbar som problemavfall och det kan bli dyrt att föra dem till avfallsstationen. Men nu har du en chans att istället bygga upp det som trendig trädgårdskonst.
- Nu då man vill göra saker mer ekologiskt och spara på naturen så lönar det sig inte att slänga bort stubbarna, säger Suvi Pohjola-Stenroos.
De fick en idé om en stubbträdgård då de läste en engelsk trädgårdstidning i februari. I april inledde de arbetet och den invigdes i början av juli.
Många nyanser av grönt
Hon ger tips på hur man ska bygga upp en egen stubbträdgård hemma på gården.
Först gäller det att anlägga grunden rätt. Det gäller att få bort ogräset och göra upp stigar och kanta dem. Sedan ska stubbarna på plats.
- Men för en stubbträdgård räcker det egentligen med en enda stubbe. Man placerar dem vackert, anlägger grunden och planterar skuggväxter såsom funkia eller tiarella eller julros.
- Tanken här i vår stubbträdgård är inte att det ska finnas blommor utan grönt i många olika färger.
Som odlingsgrund läggs ogödslad och okalkad torv som varvas med mylla från skogen, allt för att jordens surhet ska bibehållas.
En växt som passar i en stubbträdgård är ormbunken. I Magnolias stubbträdgård finns 15 olika sorter.
- I Estland får man tag i många olika sorter bättre än här i Finland, säger Pohjola- Stenroos.
Köp mossa på rulle och vattna med surmjölk
Stubbträdgården ska vara på en skuggig plats där mossan trivs eftersom tanken är att stubbarna efter några år ska vara mossbeklädda.
- Man kan ta mossa från den egna skogen och sedan vattna den.
Det är viktigt att hålla mossan fuktig hela tiden för att den ska växa. Hon har ett extra knep för att få mossan att växa snabbt.
- Vattna den gärna med surmjölk och öl, gärna båda, säger hon och säger att det har med surheten att göra.
Suvi Pohjola-Steenroos och Esa Stenroos har haft ett hemligt arboretum i över tio år. Först ifjol öppnades det för allmänheten och första gången kom cirka 400 besökare.
Mossan kan malas i smulor och blandas med lerjord. Blandningen läggs sedan på stubbarna. På det viset börjar mossan växa.
Om man inte får tag i mossa så går den att köpa på rulle.
- Bland annat i Raseborg finns en trädgårdshandel som säljer mossmatta, säger hon.
Paret Pohjola-Stenroos hade tur att få tag i stubbar som stått i skogen under många år. De är färdigt spruckna och mjuka. Då får mossan bättre fäste.
- Vi räknar med att stubbträdgården sköter sig själv om 3-4 år.
Stubbträdgården är en del av arboretumet. Sammanlagt är Arboretum Magnolia 3 hektar och uppdelat i olika stigar, bland annat magnoliastigen, den japanska stigen och rhodostigen. Det här är grässtigen.
Bredvid de speciella växterna och träden finns qr-koder som kan avläsas med telefonen. De ger info om växterna. Dessutom finns andra qr-koder som ger ett visst musikstycke till en viss trädgårdsstig.
Om du har en applikation med qr-läsare i din telefon, testa då läsa av den här bilden så får du höra vilken musik som bland annat finns längs en av stigarna på Arboretum Magnolia.
Enda pagodträdet i Finland finns här
Samlingen består idag av cirka 1000 trädväxter från ungefär 90 olika taxoner, det vill säga släkten. De trädslag som passar i Finland är sådana som trivs på samma sydliga och nordliga breddgrader.
En tredjedel av träden härstammar från Nordamerika. Här finns också japanska, koreanska och kinesiska träd. Ett av dem finns ingen annanstans i Finland än här, det japanska pagodträdet.
- Vi köpte det som planta från Mustilas arboretum, men på deras marker trivs inte trädet. Här i vår trädgård har det däremot vuxit sig stort, säger Suvi Pohjola-Stenroos.
Paret har som tanke att kunna visa olika dekorationsträd som finns och hur de kan passa in i en finländsk trädgård.
- Man har inte riktigt hittat dekorationsträden i den finländska trädgårdsplaneringen.
Inte visste vi från början att vi sysslade med arboretum.
Suvi Pohjola-Stenroos, Arboretum Magnolia
Trädgården blev ett arboretum
Paret Pohjola-Stenroos har byggt upp det här området sedan år 2003 på en plats där mikroklimatet är mycket bra för växter.
- Före det bodde vi i Lojo och hade sommarstuga 3 kilometer härifrån. Där samlade vi på mågna trädsorter och byggde upp ett vackert landskap. Men sedan behövde vi mer plats, säger paret.
De tog träden med sig och flyttade till Karkalinniemi.
Suvi Pohjola-Stenroos jobbade i 35 år som veterinär och Esa Stenroos på samma familjeföretag med ekonomi, it, import och administration. Det var mycket stress och arbetsresor. Som motvikt till företagsvärlden hade de trädgårdsodling som intresse. Långsam tog hobbyn allt mer plats i deras liv.
- Inte visste vi från början att vi sysslade med arboretum, vi sysslade med trädgårdsskötsel, säger Suvi Pohjola-Stenroos.
De blev deltidspensionärer för några år sedan men sedan tog trädgårdshobbyn över och nu har de istället nyligen utvecklat verksamhet vid arboretumet. De höll nämligen sin växtsamling för sig själva ända tills ifjol. På öppna trädgårdars dag beslöt de att öppna portarna för allmänheten. Och gensvaret var stort.
- Hit kom ungefär 400 personer, säger Suvi Pohjola-Stenroos.
Efter det stora intresset beslöt de sedan att hålla öppet några timmar i veckan. Dessutom ordnas en del konstkurser här och så håller de ett café öppet under de timmar allmänheten får besöka stället.
För att hinna med allt har paret för andra året i rad två anställda under sommaren. Dessutom jobbar Suvi Pohjola-Stenroos som trädgårdsplanerare.
Bygg upp ditt eget arboretum
Ifall du vill bygga upp ett eget litet eller stort arboretum så är du inte den enda. Intresset för privata små privata arboretum har nämligen ökat kännbart, konstaterar bland annat Trädgårdsförbundet.
- Intresset har ökat. Vi följer med vad folk frågar och hur mycket de vill ha speciella träd i trädgårdarna. Men man måste alltid välja träd enligt gårdens storlek, jordmån och ljusförhållanden, säger Pohjola-Stenroos.
Också på det som kan kallas för Finlands nationalarboretum, Mustila, märker man att intresset för speciella trädsorter ha ökat.
- Vi säljer mer speciella frön och plantor också till privatpersoner, säger verksamhetsledare Jukka Reinikainen.
Ordet arboretum är inte ett skyddat namn så vem som helst får kalla den lilla parken i trädgården för arboretum eftersom det betyder en samling trädväxter. En tanke är ändå att man ska ha kunskap om ursprunget och sorten man odlar.
För att göra sitt eget arboretum är inte svårt. Förutom intresse behövs ett område du får odla på, några olika frön eller plantor och ett långt tålamod.
Jukka Reinikainen påminner om att en fin helhet inte är så snabbt gjord som i trädgårdsprogrammen i tv där växter, sten och vatten på nolltid bildar en snygg helhet.
- Det ger nog fel bild, säger han.
Det kan ta tiotals år innan träden är stora och en del av charmen är att sköta om träden från små plantor.
Om du gör ditt eget arboretum så är det också önskvärt att du sparar all information du får om plantorna.
- Jag brukar säga att träd ska ha en historia, säger Reinikainen.
Han syftar på att man vet varifrån man köpt fröet eller den lilla plantan, var den vuxit och vad den har för ursprung.
Är främmande trädslag farliga för vår flora?
Men finns det risker med att de privata arboretumen ökar då allt fler udda träslag kommer in i vår flora?
Då det gäller växter är utbölingarna jättelokan och jättebalsaminen exempel
på växter tar över växtplatser och som man försöker utrota.
- Det finns också trädslag som växer fort, men vi talar ändå om en helt annan tillväxttakt, kanske 15-30 år, säger han och säger att det därför inte är svårt att begränsa träd.
Som exempel på en främmande sort som spridit sig i landet nämner han häggmispel. Fröna sprids då fåglarna äter mispelns bär.
- Vi funderar alltid över riskerna då vi importerar nya sorter, säger Reinikainen.
Bilden ovan är en av de mest fotograferade vyerna på Arboretum Magnolia som också har lånat in en del konst till sin trädgård.
Se bilder här av hur olika årstider ser ut på Lojoarboretumet (Arboretum Magnolias webbplats).