Lamt intresse för att försäkra mot skördeskador

Staten betalar inte längre ut ersättningar för skördeskador. Meningen är att odlarna ska hålla sig med privata försäkringar. Ytterst få har ändå tecknat en försäkring.

Regnet har förstört stora delar av skörden i norra svenska Österbotten. Förlusterna blir betydande för de jordbrukare som drabbats. Jonas Huldén i Nedervetil ser uppgivet ut över sin åker. Den lyser gul av röta.

- På det här området är 80 procent förstört, säger Jonas Huldén.

Jonas Huldén funderade i vintras allvarligt på att ta en försäkring, men avstod ändå. Nu är det för sent för det här året.

- Det hade blivit dyrt, över 10 000 euro i premie för hela arealen på 650 hektar. Självrisken var hög och det var lite diffust hur man mäter regnet.

För att mäta regnmängden använder sig försäkringsbolagen av meteorologiska institutets officiella mätstationer. Men många menar att de 400 mätstationerna inte kan täcka alla lokala variationer i regnmängden.

Förvånande lite intresse

OP Försäkring och Lokaltapiola bjuder sedan nyår ut den här typen av försäkringar. Intresset har dock varit lamt bland odlarna. Försäkringsdirektör Jan Wallin på Lokaltapiola har många lantbrukare i Österbotten som kunder men de har inte tecknat många skördeskadeförsäkringar.

- Det är en helt ny produkt, säger Jan Wallin, kunderna har inte riktigt hittat den ännu. Tillika är det lite förvånande, kanske alla inte fått upp ögonen för att det faktiskt är slut på de statliga ersättningarna. Kanske också bondeorganisationerna varit lite passiva.

- Försäkringen gäller vid exceptionella regn, översvämning, torka eller frost. Det ska ha regnat 30 millimeter per timme eller 75 millimeter per dygn, berättar Jan Wallin. Sidogrödor som blast ersätts inte och inte heller svåra flyghavreproblem.

Men försäkringsvillkoren skiljer sig mellan bolagen. Systemet med försäkringar är allmänt i övriga Europa och Amerika. Under 2000-talet har finska staten ersatt skördeskador för fyra miljoner euro i året. Men de har inte varit lätta att få.

Stor skepsis bland odlarna

Sanna Särs arbetar som lantbruksrådgivare i de trakter som nu drabbats värst av regnen. Hon tror att det är dåliga erfarenheter av de statliga systemet som har bidragit till lantbrukarnas skepsis mot det nya.

- De är vana vid att inte få nånting vid skördeskador, säger Sanna Särs. Dessutom är de så nedslagna av ekonomiska svårigheter att de helt enkelt inte orkar ta tag i saken.

I Karleby odlar Robert Lillhonga många olika grödor. Också här har regnet gjort sitt.

- Kanske halva arealen ger en någorlunda skörd, 15 procent är totalförstört och resten är si och så.

Under alla år har Robert Lillhonga en gång fått ta del av den statliga skördeskadeersättningen. Då var det en generell ersättning.

- Dränerar man och försöker hålla sin åker i någorlunda skick blir det inte total förödelse. Och då får man ingenting. Struntar man i att sköta åkern förstörs allt och då får man ersättning. Ett helt galet system, säger Robert Lillhonga.

Robert Lillhonga är inte så inkommen i det nya systemet, men tvivlar på att det blir lättare.

- Inte gör försäkringsbolagen det här av givmildhet, säger Lillhonga.

Men Jonas Huldén är beredd att tänka om, där han står och tittar på sin blöta åker.

- Ingen trodde att det skulle bli såna här regn tre år i rad. Vi sa nej till försäkringen i år, nästa år tror jag det blir ja.

Försäkring ska tecknas före sådden.