Försäkringsbolagen inte tillräckligt aktiva

Mats Nylund, ordförande i förbundsstyrelsen i Österbottens svenska producentförbund, säger att situationen med skördeskador är allvarlig men att förbundet inte kan påverka försäkringssystemet i så stor grad. Han tycker att försäkringsbolagen kunde vara mer aktiva och diskutera fram försäkringarna med odlarna.

Många odlare i Österbotten har i sommar drabbats av skördeskador på grund av det regniga vädret. Mats Nylund säger att skadorna kan variera en hel del från gård till gård och att de största problemen finns i svenska Österbotten norr om Vörå.

- Om man generaliserar lite så är det i svenska österbotten från vårt Vörå och norrut som vi har de största problemen och kanske koncentrerar dem till Pedersöre, Kronoby, Karleby-trakten. Men också söder om oss finns det skador. Man kan säga att ungefär hälften av arealen här har mer eller mindre skador.

Statliga ersättningar har frångåtts

Staten betalar inte längre ut ersättningar för skördeskador och meningen är att odlarna ska hålla sig med privata försäkringar. Ytterst få har ändå tecknat en försäkring.

Producentförbundet har också fått in ganska få samtal gällande skördeskador. De flesta samtal gäller dåliga priser och försenade stödutbetalningar, som förbundet har större möjligheter att påverka.

Nylund säger att de gärna skulle ha sett en fortsättning på det statliga skadeersättningssystemet där ersättningen har utmätts enligt själva skadan.

- Om jag har förstått de nya produkterna rätt så handlar det ju om det att där finns olika mätare av regnmängden på officiella mätstationer. Det betyder att den som drabbas av till exempel ett lokalt skyfall kan få sin gröda förstörd och ändå stå utan ersättning, säger Nylund.

Enligt Nylund är det en linjedragning som redan tidigare regeringar gjort upp att gå ifrån ersättningssystemen.

- Det första som försvann var skadeförsäkringar i växthus. Om man till exempel fick in ohyra bland sina plantor och tvingades förstöra hela grödan i växthuset så fanns det tidigare en statlig försäkring. Nu är det helt och hållet privatiserat.

Han säger vidare att det är en enorm skillnad mellan att staten ersätter skadorna och att ett privat försäkringsbolag gör det.

- Där hamnar odlarna att stå för hela kostnaden själv för att det ska täcka administrationen och en eventuell vinst i försäkringsbolagen också.

Lam marknadsföring

När det gäller de privatiserade skadeförsäkringarna i växthusen tog försäkringsbolagen med odlarna i en mycket stor omfattning när man utvecklade nya produkter, enligt Nylund. Han säger också att fler odlare har tecknat de försäkringarna.

- Men när det gäller skördeskadeersättning, eller försäkringsersättning för åkrar, så har man inte varit lika aktiv. Vi har till exempel inte fått påringningarna från försäkringsbolagen till producentorganisationen, som vill komma och presentera sina nya produkter. Det har väl också att göra med att de blev klara väldigt sent under det här året.

- Inte har mitt försäkringsbolag varit i kontakt med mig och när jag pratar med andra så har inte de heller blivit kontaktade av försäkringsbolaget. Så kanske lite lam marknadsföring har det också varit från bolagen.

Nylund säger att det är upp till varje enskild gård att avgöra om de behöver en försäkring och att diskutera med försäkringsrepresentanten hur försäkringen fungerar på den egna gården.

- Det har naturligtvis att göra med bedömningen, vad kommer den att kosta för den enskilde odlaren och vilka är möjligheterna att få ut ersättning.

Nylund säger att producentförbundet kan stå till tjänst med råd och hjälp med kontakter men eftersom skördeskadesystemet har upphört så kan de inte hjälpa där.