Torgbygget i Jakobstad är katastrofalt för entreprenörerna

Bygget av Torghuset och den underjordiska parkeringen i Jakobstad har inneburit ett hårt slag mot företagarna. På Kumars restaurang har försäljningen mer än halverats.

Bygget är ett välkommet lyft för stadens centrum, men är svårt för kunder att både hitta och ta sig fram till restauranger och butiker.

På Kumars restaurang har försäljningen gått ner med 60 procent och nu funderar ägarna på att kasta in handduken.

- Det är tufft. Vi har dragit ner på alla kostnader och driver själva restaurangen utan anställda, säger Sunny Sharma.

- Det är jobbigt, närmast konkurs, säger Raj Kumar Sharma.

Gångtunnel till restaurangen och det uppgrävda torget har gjort att kunderna minskat drastiskt. Medan Jakobs dagar drar fulla hus i kvarteren runt stadskyrkan och Skolparken så ekar det tomt omkring torget.

- Det är lugnt här, gångtunnlarna gör sitt, säger Sunny Sharma.

Inbrott och skadegörelse

Främst är Sharmas besviken på stadens agerande. Staden borde ha lagt hårdare krav på byggherrarna.

- De har inte hållit sina löften om att exempelvis hålla tunnlarna snygga. Ingen har skött om dem. Det har varit mörkt, skräpigt och vi har utsatts för skadegörelse och två inbrott. Även andra har haft inbrott, säger Sharma.

Sunny Sharma har resultatlöst försökt kontakta staden.

- Man pekar finger på en den ena, än den andra. Men ingen har tagit tag i problemen. Man blir så trött att man ger upp till slut.

En dag när far och son kom till jobbet fanns det ingen gångtunnel alls till restaurangen.

- Inga kunder kunde ta sig hit. Vi fick slänga maten och stänga ner, säger Sunny Sharma.

Vill inte ta över

Sunny Sharma anser att projektet kunde ha skötts mycket smidigare. Han är inte längre intresserad att ta över restaurangen.

- Vi lägger ner. Det här byggprojektet har blivit för mycket. Det är fråga om det lönar sig att vara företagare i en stad där man får så lite stöd, säger Sunny Sharma.

Sharma anser att bygget är ett välbehövligt lyft för staden. Men det kunde ha skötts betydligt bättre.

Svårt att komma fram

På andra sidan torget på Värisilmä Bomiljö är situationen nästan identisk.

Försäljare Marina Sjöbacka arbetar ensam.

- Vi har tappat försäljning, så nu jobbar jag ensam. Vi brukar vara tre stycken och ändå knappt hinna med på somrarna, säger Sjöbacka.

Hon betjänar två kvinnor som hade problem med att ta sig till butiken. Till slut gick de genom en passage där det stod att de inte fick gå.

- Vi gick igenom fast det stod att man inte fick. Vi orkade inte gå runt flera gånger, säger den ena kvinnan.

- De är inte de enda. Det värsta är att man inte får någon information om vad som ska vara avstängt var och när, säger Sjöbacka.

Buller, damm, färre kunder och svårigheter med att lasta och lossa varor är vardag numera.

- Våra varor är tunga. Ingen vill gå mer tunga hinkar målfärg eller golvmatta som väger 200 kilo. Kunderna söker sig till andra företag.

Dagen varutransport fick Marina Sjöbacka bära in från gatuhörnet för hand.

- Men kunde åtminstone göra plats för varutransporter, säger Sjöbacka och släpper ut kunderna genom bakdörren. Det är lättast att ta sig ut den vägen.

Hoppas på paus

Marina Sjöbacka säger att hon är trött. Bygget har frestat på. Nu hoppas Sjöbacka på en andningspaus innan man fortsätter med torgparkeringen.

- Jag hoppas att man inte direkt går vidare med skede två i torgparkeringen och gräver upp andra sidan av torget. Vi behöver återhämta oss annars vet jag inte hur det går för företagarna.

- Även mentalt så vet jag inte hur jag ska orka om det här fortsätter, säger Sjöbacka.

Jakobstads torgparkering Ab beslöt på sin bolagsstämma för ett par veckor sedan att man vill gå vidare direkt. Stadsdirektör Kristina Stenman var stadens representant på stämman.

Stenman har förståelse för entreprenörerna.

- Jag förstår de här bekymren, det är en knepig situation. Men i slutet på året är det här skedet av bygget klart, säger Stenman.

Borde man då gå vidare med steg två genast?

- Det har sina sidor, på ett vis vore kanske en andingspaus på sin plats men samtidigt är det så med den här sortens projekt att de blir inte lättare fastän man börjar om på nytt om två, tre, fyra år, säger Kristina Stenman.