I söder äter man gärna ekologiskt - men utländskt

Finländare uppskattar i princip mat som producerats här, men landet är rätt uppdelat beroende på hur viktigt det är att konsumera inhemskt.

I det stora hela verkar det år för år bli viktigare för konsumenter att maten är inhemsk. Vid S-gruppen, Finlands största kedja inom livsmedelshandeln, säger man att det är en helt klart stigande trend som gäller i hela landet.

De främsta orsakerna till att finländare väljer inhemska livsmedel är kvaliteten, möjligheten att påverka sysselsättningen och att maten är trygg att äta, visar en utredning som Förbundet för finländskt arbete låtit göra.

Den senaste kartläggningen om matvanor ger vid handen att drygt 80 procent anser det vara viktigt att den mat de äter är inhemsk.

Det finns dock stora regionala skillnader i vad som i praktiken finns i finländarnas matkassar.

Specialprodukter och exotisk frukt går åt i söder

Andelen importerade livsmedel i kundernas matkassar är störst i Nyland och Tavastland, uppger dagligvaruhandeln Kesko för sin del.

I söder finns de största matbutikerna med enormt sortiment av många specialprodukter som kanske inte är så vanliga på andra håll.

Dessutom äter människor i södra Finland mera etnisk mat än människor längre norrut. Konsumtionen av frukt är en annan faktor som ökar på försäljningen av importvaror.

Människor är kanske mer experimentlystna där, förklarar man på Kesko.

Kesko uppger inte de exakta försäljningsandelarna av inhemsk mat i olika landskap, men kedjan delar in landet i tre områden beroende på hur stor åtgången är i förhållande till importerade produkter.

I Nyland är det inte heller lika viktigt för människor att maten är inhemsk. I undersökningen Finland äter 2015 (Suomi syö) svarade 74 procent att det är viktigt att maten kommer från Finland. På andra håll i landet är siffran 85 procent.

Människor i Nyland tänker också mer sällan att inhemska livsmedel är tryggare och renare än utländska motsvarande.

Närproducerat går åt i odlingsområden

Intresset för närproducerade livsmedel har ökat under de senaste åren.

Många talar varmt för närmat, men i verkliga livet är det stor skillnad på hur finländare köper närproducerat.

S-kedjan uppger att det köps mest närproducerat på orter som har rikligt med egen produktion. Som exempel nämns Satakunta.

I större städer är det svårare att definiera närmat då det inte finns exempelvis åkrar i stadens absoluta närhet. I städerna uppskattar folk mat och dryck från små producenter (exempelvis bryggerier), även om varorna transporterats längre ifrån.

Populärt med ekologiskt i större städer

Ekologiskt producerade livsmedel är enligt S-kedjan klart populärast i huvudstadsregionen och i de andra stora städerna.

Det bor mycket studerande, unga och matmedvetna människor i de större städerna. För alla människor är inte skillnaden mellan närproducerat och ekologiskt alltid så klar, säger man på S-kedjan.

Texten baserar sig på artikeln Missä syödään kotimaista, missä tuontiruokaa? Tältä näyttää ruoka-Suomi av Elisa Kallunki/Yle uutiset